Ur temat Coronakrisen
Nyheter VACCINERING

Så vill LO vaccinera branschen

När massvaccinationen kommer i gång har LO förslag på hur man kan lösa logistiken. Tanken är att vaccinet ska komma till jobbet, så slipper de anställda köa för sin dos.

Publicerad 11 mars 2021
Så vill LO vaccinera branschen
Man måste göra det enkelt för den breda allmänheten att vaccineras, anser LO. Foto: Colourbox
Torbjörn Johansson. Foto: Fredrik Hjerling

När det blir dags för den breda allmänheten att vaccineras ser LO en risk för kötider och förlorad arbetsinkomst.
Därför har man tillsammans med tjänstemannaorganisationen PTK och Svenskt Näringsliv kommit med ett förslag som innebär att vaccinering ska kunna utföras på arbetsplatsen.
– Man måste göra det enkelt för den stora massan. Tar man en typisk arbetare är de inte hemma i dag, utan i produktion någonstans. Risken finns att massor av människor kommer att strunta i vaccinet om det tar tid och dessutom kostar pengar för att man måste ta ledigt, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

Tanken är att man ska använda den kapacitet som företagshälsovården har. Ett förslag som välkomnas av Peter Munck af Rosenschöld, vd på Sveriges företagshälsor.
– Vi har kapacitet att utföra 80 000 vaccinationer i veckan. Det vore dumt att inte ta våra resurser i anspråk, säger han.

Sveriges Företagshälsor
Peter Munck af Rosenschöld.

I dag har endast två av tio anställda i hotell- och restaurangbranschen tillgång till företagshälsovård, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Men det ska inte behöva stå i vägen, säger Peter Munck af Rosenschöld.
– Vi ska kunna lösa det även på de arbetsplatser som inte har kontakt med en företagshälsa, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Torbjörn Johansson pekar på att vaccinationsbussar ska kunna erbjuda arbetare vaccin nära arbetsplatsen.
– Problemet är lagen om offentlig upphandling. Den gör att det kan dra ut på tiden, men regeringen kan med stöd av pandemilagen upphäva det kravet i den här frågan.

Från till exempel Sveriges kommuner och regioner har förslaget mötts positivt, säger Torbjörn Johansson.
Och även om riksdag och regering äger frågan om lagstiftning, så är det upp till regionerna själva att besluta om logistiken kring vaccinering.
– Pandemin är enormt påfrestande för många branscher. Vi behöver få tillbaka folk till hotell, restauranger och affärer. Ju fortare vi får den stora bulken vaccinerad desto bättre. Det här är för viktigt för att slarvas bort, säger Torbjörn Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar