Ur temat Coronakrisen
Fokus FACKET OCH PANDEMIN

Ett tufft år för förtroendevalda

Krisåret 2020 har slagit hårt mot hotell- och restaurangbranschen och dess anställda. Även mot HRF:s förtroendevalda. På Scandic Malmen i Stockholm splittrades HRF-klubben, men har precis återuppstått.

Publicerad 7 april 2021
Ett tufft år för förtroendevalda
HRF-klubben på Scandic Malmen har återuppstått och ska ha sitt första årsmöte. Foto: Marc Femenia

Det är en gråmulen dag i Stockholm. Utanför Scandic Malmen stressar människor förbi med nedböjda huvuden.
Men i konferens­rummet Söder är stämningen god, det är första årsmötet för den återuppståndna HRF-klubben på hotellet.

Ordförande Klas Lennartsson är den ende i styrelsen som är kvar.
– Vi bildade vår klubb för runt två år sedan. Men i somras fick de andra i styrelsen sluta, så det var bara jag kvar.
Dagens möte är resultatet av Klas idoga arbete för att få ihop en ny styrelse.

Hector Sepulveda. Foto: Marc Femenia

Hector Sepulveda och Andres Cano är nya i styrelsen.
– Jag har varit medlem länge, men har inte varit aktiv förut. Men Klas frågade och jag sade ja, säger Hector Sepulveda som jobbar på fastighetsavdelningen tillsammans med Klas.

Planen är att de alla ska gå olika fackliga utbildningar så snart som möjligt.
– Så fort de sätter i gång igen, säger Klas.

Klas Lennartsson. Foto: Marc Femenia

Han säger att det känns viktigt att det finns en fackklubb på arbetsplatsen.
– Särskilt nu i pandemitider. Det tycker både vi och vår arbetsgivare. Det är så mycket som händer, och även om vi inte får lov att förhandla särskilt mycket själva just nu så är det ohållbart att springa till avdelningen med allt.

Det är ett tiotal som ska samlas i det lilla konferensrummet. Klas Lennartsson berättar att de som är kvar nu är anställda som har arbetat på hotellet länge.
– Vi hade redan tidigare många som varit här väldigt länge. De som är kvar nu är sådana som har jobbat 15–20 år. Resten har fått sluta.

Några satt och ringde runt till alla förtroendevalda för att se hur de hade det.Viktoria Melin

Stockholmsregionen hör till de områden som drabbats hårdast ekonomiskt av coronakrisen. Det avspeglar sig även bland Hotell- och restaurangfackets förtroendevalda, säger Viktoria Melin, avdelningens kassör.
– Vi har tappat alla typer av förtroendevalda. Det är rakt över: platsombud, skyddsombud och klubbar som har tappat medlemmar och tvingats lägga ner.

Viktoria Melin. Foto: Privat

Hon tycker att det är extra tråkigt med tanke på att Stockholmsavdelningen före pandemin lagt ner mycket resurser på organisering.
– Det känns jättetråkigt. Vi har verkligen gjort det jobbet de senaste två åren.

Under våren var avdelningen tvungen att pausa mycket av det vanliga arbetet.
– Vi hade fullt upp med att förhandla arbetsbrister och teckna avtal om korttidspermittering och sådant. Men vi hade också några som satt och ringde runt till alla förtroendevalda för att se hur de hade det, säger Viktoria Melin.

Nu pågår också arbete med att inventera klubbarna i avdelningen, och försöka hjälpa dem att komma i gång igen.
– På de ställen där det saknas en eller ett par personer och där vi har förhoppningar bokar vi möten.

Arbetsplatserna är fortfarande det fackliga navet. Pim van Dorpel

Förra året försvann cirka 50 000 bransch­jobb. En översyn som facket gjort visar att även platsombud, skyddsombud och klubbar blev färre.
– Vi fick signaler om att många förtroende­valda hade korttidspermitterats, så vi ville se hur situationen
såg ut, säger Pim van Dorpel, HRF:s andre vice ordförande.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Resultatet är inte så alarmerande som det hade kunnat vara, säger han.
– Många förtroendevalda hade drabbats av uppsägningar, men hade långa uppsägningstider och blev aldrig uppsagda. På en del håll har de förtroendevalda i stället blivit fler, och i någon avdelning har antalet klubbar ökat.

Pim van Dorpel säger att förbundets grundorganisation är stabil.
– Vi kan se att vi har en fungerande organisation ute i avdelningarna. Arbetsplatserna är fortfarande det fackliga navet. Men vi kommer naturligtvis att följa upp utvecklingen och arbeta aktivt med rekrytering av förtroendevalda.

Ett viktigt arbete är också att stötta de förtroendevalda som är kvar.
– De har haft helt andra frågor att hantera, de får möta människor i kris. Det är svårt. Dessutom kanske de själva har varit rädda att förlora jobbet.

Det känns bra att vi har fått ihop klubben igen.Klas Lennartsson

På Scandic Malmen ska mötet strax starta. Klubbordförande Klas Lennartsson bekräftar bilden av att det fackliga arbetet har blivit lidande under pandemin.
– Det är inte direkt så att man vill ta upp saker när allting går lite på sparlåga. Man får välja sina strider. Även om vi aldrig har haft några egentliga strider, säger han.

Det finns en del saker som den nybildade klubben vill jobba med långsiktigt. Men det får bli när det passar, säger Klas Lennartsson.
- Vi har några frågor som vi vill jobba med framöver, inga stora saker. Men det känns bra att vi har fått ihop klubben igen.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Nyheter tävling

Gulddrömmen blev verklighet

För fem år sedan intervjuade Hotellrevyn unge HRF:aren Gustav Leonhardt som då drömde om att ta hem segern i Årets kock. I förra veckan blev drömmen verklighet.

Publicerad 21 september 2021 Kommentera
Gulddrömmen blev verklighet
Gustav Leonhardt blev Årets kock 2021. Foto: Anna Björkegren

Hur känns det?
– Det känns jäkligt roligt, lite overkligt. Jag har inte hunnit smälta det än, tror jag. Jag är lite imponerad av min egen förmåga.
Jag gick så klart in för att vinna, men jag visste att det var så många som tränade så hårt inför tävlingen. Jag har jobbat på som vanligt på Agrikultur och tränat när restaurangen är stängd. Två veckor före tävlingen tog jag tjänstledigt och körde på.

Hur har du firat?
– Det har varit många intervjuer och mycket firande. Sedan har jag varit ledig en dag och vilat upp mig.

Vad gjorde att just du vann?
– Jag har faktiskt inte hört vad domarna sade om mina rätter. Men jag vet att de tyckte att jag höll en jämn, hög nivå under tävlingen.
Jag tror att jag har en stor fördel som arbetar på Agrikultur. Vi har väldigt mycket à la minute, väldigt bra råvaror och väldigt bra producenter.

Mitt mål är att bli bäst i världen på att laga mat.

För fem år sedan intervjuade vi dig. Då sade du att du drömde om att tävla i Bocuse d´Or och Årets kock. Nu har du gjort båda. Vad drömmer du om nu?
– Jag vill göra Bocuse fast som kandidat. Förra gången var jag med som commis. Mitt mål är att bli bäst i världen på att laga mat.

Apropå det. För fem år sedan sade du att din mamma är bäst i familjen på att laga mat. Stämmer det fortfarande?
– Det stämmer nog fortfarande. Jag kanske är lite vassare på vissa saker, men hon är väldigt bra på att laga bra mat.

Du sade också att din favoriträtt att laga är korv stroganoff. Hur är det i dag?
– Det är nog fortfarande korv stroganoff, den håller i längden.

Men vi hörs igen när du har vunnit Bocuse d´Or då!
– Japp, vi hörs om fyra år.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Nyheter STALKNING

Så vanligt är stalkning

Många hotell- och restauranganställda stalkas av människor de träffat genom jobbet. Det visar Hotellrevyns undersökning. Samtidigt känner få att de får stöd av arbetsgivaren.

Publicerad 20 september 2021 Kommentera
Så vanligt är stalkning
En stalkare utsätter någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Foto: Tobias Felber/TT

Drygt var tionde ­svensk utsätts för stalkning, det vill säga känner sig förföljd av en person, någon gång under sin livstid.

Det visar en undersökning från Brottsföre­­byggande rådet.

Bland hotell- och restaurangpersonal är det ännu vanligare.
En enkätundersökning som Hotell­revyn har gjort visar att nästan var fjärde branschanställd någon gång råkat ut för stalkande gäster, kollegor eller arbetsgivare. Ungefär ­lika stor andel har en arbetskamrat som blivit stalkad.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet och har forskat på ämnet under lång tid. Hon är inte förvånad över att branschanställda är mer utsatta än genomsnittet.

Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta.

– Jag kan tänka mig att miljön, med mycket tillfälliga människor, kan bidra. Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta. I service­yrken har man också som jobb att småprata och vara trevlig mot folk. Det finns människor som kanske inte förstår att det är en yrkesroll.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet.

 

Om stalkning

  • Stalkning är att utsätta någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Det kan också vara att systematiskt förfölja eller kartlägga personen. Det är vanligare att kvinnor utsätts.
  • Tre vanliga typer av stalkare är före detta partners, någon som vill hämnas en tänkt oförrätt och personer som inte förstår socialt samspel.
  • År 2011 blev olaga förföljelse ett brott. De två senaste åren har 190 personer dömts.

Men det är inte bara gäster som stalkar. Ur svaren från de branschanställda i Hotellrevyns enkät framgår det att de vanligaste typerna av stalkare är kollegor, gäster eller chefer, i den ordningen.

Inte heller det förvånar Susanne Strand.
– Vi vet att ungefär en tredjedel av stalkarna är före detta partners, en tredjedel är bekanta och en tredjedel
är okända. I det här sammanhanget så kan man se kollegorna som bekanta och gästerna som okända.

Stalkning är när en person blir utsatt för upprepade ovälkomna kontakter.
Vi frågade också om man vet någon kollega som blivit stalkad av en person de mött genom jobbet. 27,4 procent svarade ja.
130 personer svarade på Hotellrevyns enkät som skickades ut till 1 000 slumpvis utvalda HRF-medlemmar.

Hotellrevyns undersökning visar också att det är vanligt att bransch­anställda som råkat ut för en stalkare inte känner att de får stöd av sin arbetsgivare.

Ungefär sex av tio säger att deras arbetsgivare inte vidtagit några åtgärder efter att de berättat om stalkningen. Det är också många, tre av tio, som inte ens berättat för sin arbetsgivare.

Det här är inte någon ovanlig ­situation, förklarar Susanne Strand.
– Jag upplever att det är ett problem att det finns väldigt lite kunskap bland arbetsgivare om vad man ska göra. Man kanske får höra att man bara ska säga ifrån, men stalkare funkar inte så och slutar inte alltid, utan fortsätter. Därför är det väldigt viktigt att den som ber om hjälp får det, annars kanske man tror att man inbillar sig eller överdriver.

Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
Foto: Colourbox
Foto: Mostphotos

Hantera jobb-stalkaren

Markera att du inte vill ha kontakt. Efter det ska du aldrig ta kontakt. Även negativa kontakter kan uppfattas som positiva av en stalkare.

Berätta för chefer och kollegor, även om inget »allvarligt« har hänt.

Skriv ner alla händelser, även hur du kände inför dem. Dokumentera så mycket och så detaljerat som möjligt.

Arbetsgivaren bör ha riktlinjer med riskbedömning, och eventuellt polisanmäla.

Susanne Strand tycker att arbetsgivare bör utforma riktlinjer för hur man hanterar eventuella stalkare. Sådana bör innehålla att det ska göras någon form av risk­bedömning och en plan för situationen, säger hon.

– En åtgärd kan till exempel vara att en chef kommer och säger ifrån, eller att man flyttar den anställda om stalkaren kommer. Det gör att de anställda känner sig trygga.

Det är viktigt att ta problemet med stalkning på allvar, och att agera tidigt när det inträffar, säger Susanne Strand.
– Min erfarenhet är att det är väldigt få som upplever att de är stalkade när de inte är det, därför ska man ta den känslan på största allvar. Det är också viktigt att försöka bryta det tidigt. Ju längre det fortgår, desto svårare kan det vara att bryta.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar