Ur temat Coronakrisen
Nyheter UTBILDNING

Ovanlig student under corona

Studenttiden blir i år annorlunda för alla. De som går praktiska program påverkas särskilt. För Sandra Samuelsson, avgångselev på hotell- och turismprogrammet med inriktning konferens, känns framtiden osäker.

Publicerad 16 april 2020
Ovanlig student under corona
Coronapandemin påverkar både firande och sista tiden på gymnasiet. Foto: Hubert Elming/Mostphotos

Avgångseleverna på Stockholms hotell- och restaurangskola skulle just nu ha fullt upp på de arbetsplatser där de gör sin sista apl-period. Apl står för arbetsplatsförlagt lärande.

Av 45 avgångselever har 12 förlorat sina praktikplatser. Fem av dem var på praktik i Spanien och blev hemkallade, berättar Mona Friedman som är apl-ansvarig för hotell- och turismprogrammet.
– När restauranger permitterat folk blir det inte moraliskt rätt att behålla praktikanter. Men nu har vi lyckats omplacera alla utom två. En del har fått gå ner på halvtid och det är inte så mycket att göra för alla, men det fungerar i alla fall.

En av de elever som har apl är Sandra Samuelsson. Hon har kvar sin plats på Såstaholm Hotell & Konferens, men har inte kunnat vara där så mycket som det var tänkt.
– Jag har missat jättemycket. I stället för att vara där och lära mig har jag suttit hemma. Och när jag väl är där är det nästan inget att göra. Ingen vill konferera nu.

Sandra Samuelsson, avgångselev.

Hon är osäker på hur det kommer att gå med examen.
– Man måste ha ett visst antal veckor apl för att få ut sin examen, så jag vet inte hur det blir med det nu.

Skolverket kräver minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, men det kan gå att lösa på annat sätt om det finns speciella omständigheter. Skolan ska hjälpa eleverna att komplettera med praktiska eller teoretiska moment på skolan om det behövs.
– Det är ju mycket speciella omständigheter, säger Mona Friedman.

Under perioden mars–april ska eleverna också göra sitt gymnasiearbete, som utgår från apl-arbetet.
– Jag ska berätta vad jag lär mig, som hur bokningssystemet funkar. Men det är svårt när det är tomt i systemet, säger Sandra Samuelsson.

De som går första och andra året på skolan har fjärrundervisning.
– De har lektioner via skolplattformen. Det fungerar över förväntan. De uppgifter som behöver göras på skolan ska vi lösa genom att ta in eleverna i smågrupper. Det har regeringen och Skolverket sagt ja till, säger Mona Friedman.

Skolan har även komvux-utbildningar. Det finns en 42 veckors kockutbildning och en språkintegrerad kockutbildning som är 60 veckor. I början var det svårt att få distansundervisningen att fungera, säger Linda Beijar som ansvarar för utbildningarna.
– Många av våra elever är inte så datorvana. Men nu har de fått låna datorer och vi kan ta in dem i smågrupper för att hjälpa dem att komma igång.

Linda Beijar, Stockholms hotell- och restaurangskola.

Eleverna kan även komma in för vissa praktiska moment och de får hemuppgifter i bland annat näringslära och hygien.
– De kan till exempel fota sin mat och näringsberäkna, säger Linda Beijar.

Men en del har svårt att studera hemifrån, till exempel för att de har småbarn. Några har hoppat av utbildningen.
– Det kan vara elever som har en misslyckad skolgång bakom sig men som varit motiverade att gå den här praktiska utbildningen. Då kan det vara svårt att få distansundervisningen att fungera.

Skolan försöker se till att alla vuxenstuderande får komma ut på apl under den här perioden.
– Jag ringer runt men många tycker att det är svårt att ta emot eleverna just nu. Men jag har fått en del platser i kök på förskolor och skolor. Vi har också sedan länge samarbete med äldreboenden, säger Linda Beijar.

Komvux-utbildningen tar inte sommarlov.
– Sommaren brukar vara prime-time för våra elever, både när det gäller praktik och jobb. Vi får se om branschen återhämtat sig då, säger Linda Beijar.

Studentfirandet för gymnasieeleverna kommer inte att bli som planerat. Ingen mösspåtagning, inget utspring och för de flesta inga studentfester. Men Sandra Samuelssons klass hann ha sin.
– Som tur var hade vi studentskivan redan 10 mars.

Till sommaren hade hon planerat att arbeta på McDonald’s där hon redan arbetar extra, för att till hösten åka till Schweiz för att plugga event och hotellmanagement på Swiss Education Group under tre år. Nu har hon bara sex timmar i veckan på McDonald’s och vet inte hur det går med de fortsatta studierna.
– Man vågar inte förvänta sig så mycket.

Effekterna av coronapandemin har blivit allt mer kännbara, tycker Sandra Samuelsson.
– I början tyckte jag inte att det var så jättejobbigt utan tänkte att det går väl över. Nu känns det mer som: varför ska jag ens gå till apl-jobbet om jag inte vet om jag får examen? Men det är klart att det gör jag ändå!

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar