Ur temat Coronakrisen
Nyheter UTBILDNING

Ovanlig student under corona

Studenttiden blir i år annorlunda för alla. De som går praktiska program påverkas särskilt. För Sandra Samuelsson, avgångselev på hotell- och turismprogrammet med inriktning konferens, känns framtiden osäker.

Publicerad 16 april 2020
Ovanlig student under corona
Coronapandemin påverkar både firande och sista tiden på gymnasiet. Foto: Hubert Elming/Mostphotos

Avgångseleverna på Stockholms hotell- och restaurangskola skulle just nu ha fullt upp på de arbetsplatser där de gör sin sista apl-period. Apl står för arbetsplatsförlagt lärande.

Av 45 avgångselever har 12 förlorat sina praktikplatser. Fem av dem var på praktik i Spanien och blev hemkallade, berättar Mona Friedman som är apl-ansvarig för hotell- och turismprogrammet.
– När restauranger permitterat folk blir det inte moraliskt rätt att behålla praktikanter. Men nu har vi lyckats omplacera alla utom två. En del har fått gå ner på halvtid och det är inte så mycket att göra för alla, men det fungerar i alla fall.

En av de elever som har apl är Sandra Samuelsson. Hon har kvar sin plats på Såstaholm Hotell & Konferens, men har inte kunnat vara där så mycket som det var tänkt.
– Jag har missat jättemycket. I stället för att vara där och lära mig har jag suttit hemma. Och när jag väl är där är det nästan inget att göra. Ingen vill konferera nu.

Sandra Samuelsson, avgångselev.

Hon är osäker på hur det kommer att gå med examen.
– Man måste ha ett visst antal veckor apl för att få ut sin examen, så jag vet inte hur det blir med det nu.

Skolverket kräver minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, men det kan gå att lösa på annat sätt om det finns speciella omständigheter. Skolan ska hjälpa eleverna att komplettera med praktiska eller teoretiska moment på skolan om det behövs.
– Det är ju mycket speciella omständigheter, säger Mona Friedman.

Under perioden mars–april ska eleverna också göra sitt gymnasiearbete, som utgår från apl-arbetet.
– Jag ska berätta vad jag lär mig, som hur bokningssystemet funkar. Men det är svårt när det är tomt i systemet, säger Sandra Samuelsson.

De som går första och andra året på skolan har fjärrundervisning.
– De har lektioner via skolplattformen. Det fungerar över förväntan. De uppgifter som behöver göras på skolan ska vi lösa genom att ta in eleverna i smågrupper. Det har regeringen och Skolverket sagt ja till, säger Mona Friedman.

Skolan har även komvux-utbildningar. Det finns en 42 veckors kockutbildning och en språkintegrerad kockutbildning som är 60 veckor. I början var det svårt att få distansundervisningen att fungera, säger Linda Beijar som ansvarar för utbildningarna.
– Många av våra elever är inte så datorvana. Men nu har de fått låna datorer och vi kan ta in dem i smågrupper för att hjälpa dem att komma igång.

Linda Beijar, Stockholms hotell- och restaurangskola.

Eleverna kan även komma in för vissa praktiska moment och de får hemuppgifter i bland annat näringslära och hygien.
– De kan till exempel fota sin mat och näringsberäkna, säger Linda Beijar.

Men en del har svårt att studera hemifrån, till exempel för att de har småbarn. Några har hoppat av utbildningen.
– Det kan vara elever som har en misslyckad skolgång bakom sig men som varit motiverade att gå den här praktiska utbildningen. Då kan det vara svårt att få distansundervisningen att fungera.

Skolan försöker se till att alla vuxenstuderande får komma ut på apl under den här perioden.
– Jag ringer runt men många tycker att det är svårt att ta emot eleverna just nu. Men jag har fått en del platser i kök på förskolor och skolor. Vi har också sedan länge samarbete med äldreboenden, säger Linda Beijar.

Komvux-utbildningen tar inte sommarlov.
– Sommaren brukar vara prime-time för våra elever, både när det gäller praktik och jobb. Vi får se om branschen återhämtat sig då, säger Linda Beijar.

Studentfirandet för gymnasieeleverna kommer inte att bli som planerat. Ingen mösspåtagning, inget utspring och för de flesta inga studentfester. Men Sandra Samuelssons klass hann ha sin.
– Som tur var hade vi studentskivan redan 10 mars.

Till sommaren hade hon planerat att arbeta på McDonald’s där hon redan arbetar extra, för att till hösten åka till Schweiz för att plugga event och hotellmanagement på Swiss Education Group under tre år. Nu har hon bara sex timmar i veckan på McDonald’s och vet inte hur det går med de fortsatta studierna.
– Man vågar inte förvänta sig så mycket.

Effekterna av coronapandemin har blivit allt mer kännbara, tycker Sandra Samuelsson.
– I början tyckte jag inte att det var så jättejobbigt utan tänkte att det går väl över. Nu känns det mer som: varför ska jag ens gå till apl-jobbet om jag inte vet om jag får examen? Men det är klart att det gör jag ändå!

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Nyheter STIPENDIUM

Stipendiat med vassa planer

I år fick tre nybakade hotell- och restaurangstudenter stipendium från Hotell- och restaurangfacket. Julia Warström ska köpa knivar för sina pengar.

Publicerad 10 augusti 2020 Kommentera
Stipendiat med vassa planer
Julia Warström är en av årets tre stipendiater. Foto: Kent Eng

Sedan ett par år tillbaka delar Hotell- och restaurangfacket ut ett studiestipendium till sistaårselever på en hotell- och restauranglinje. Julia Warström i Vänersborg är en av årets tre stipendiater. Pengarna, 5 000 kronor, ska hon använda till att köpa utrustning.
– Jag ska köpa någon kniv och något slipjärn, sådant man behöver, säger hon.

Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig.

I juni tog Julia studenten från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Målet är att bli kock, säger hon.
– Sedan sjuan har jag vetat att jag ville bli kock. Det är kul att det är så varierande, man kan jobba med många olika saker. Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig. Och så är det mycket trevliga människor som jobbar i den här branschen.

Just nu jobbar hon extra i köket på Vann Spa i Lysekil. Att hitta kockjobb i trakten har hittills inte varit något större problem, säger hon. Närheten till kusten gör att det vanligtvis finns gott om jobb, säger hon.
– I alla fall innan corona. Jag har några saker på gång, men jag har inte riktigt bestämt mig var jag vill jobba än. Förhoppningsvis ska jag säsonga i vinter i alla fall.

Fler stipendiater

Årets övriga stipendiater är Vendela Molin från Stockholms hotell- och restaurangskola och Miranda Olson, även hon från Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Alla får 5 000 kronor var.

Julias framtidsplan är att jobba utomlands, kanske på någon finare restaurang.
– Jag vill passa på att resa så mycket som möjligt. Vart vet jag inte riktigt, men jag har en förkärlek för italiensk matlagning.

Fast egentligen föredrar hon kallkök, säger hon.
– Jag tycker att det är lite jobbigt med värme, så det är skönt att stå i kallköket.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här