Ur temat Coronakrisen
Nyheter ARBETSMILJÖ

Vanligare med smitta i serviceyrken

I dag presenterade Folkhälsomyndigheten ny statistik om förekomsten av covid-19 i olika yrkesgrupper. Pizzabagare, kökschefer och restaurangbiträden finns med på listan över utsatta yrken.

Publicerad 25 juni 2020
Vanligare med smitta i serviceyrken
Yrkesgruppen ”pizzabagare med flera” har en relativt hög förekomst av covid-19. Foto: Syda Productions/Mostphotos

Den relativa risken för att få covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper. Taxichaufförer ligger i topp, de löper 4,8 gånger högre relativ risk för smittan jämfört med övriga yrken. De följs av gruppen ”pizzabagare med flera”, där siffran är 4,5.
Buss- och spårvagnsförare är också bland de mest utsatta.

– Personer i olika serviceyrken är överrepresenterade, det förvånar nog inte någon, kommenterade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, under en presskonferens i dag.

Om statistiken

  • Statistiken är baserad på 3 188 personer med laboratoriebekräftad smitta av covid-19 under perioden 13 mars – 27 maj.
  • Den relativa risken räknas fram genom att dela andelen av alla fall för respektive yrkesgrupp med andelen av dem som har respektive yrke, baserat på siffror från SCB.
  • En relativ risk som är 2 innebär att yrket har dubbelt så hög förekomst av covid-19 jämfört med de övriga yrkesgrupperna.

Även köks- och restaurangchefer återfinns bland de studerade yrkesgrupperna. Där är den relativa risken 2,5 gånger högre.
Den yrkesgrupp som har flest antal fall är städare. Städpersonal löper 1,5 gånger högre relativ risk att diagnostiseras med covid-19. Bland restaurang- och köksbiträden är siffran 1,4.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Nyheter STALKNING

Så vanligt är stalkning

Många hotell- och restauranganställda stalkas av människor de träffat genom jobbet. Det visar Hotellrevyns undersökning. Samtidigt känner få att de får stöd av arbetsgivaren.

Publicerad 20 september 2021 Kommentera
Så vanligt är stalkning
En stalkare utsätter någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Foto: Tobias Felber/TT

Drygt var tionde ­svensk utsätts för stalkning, det vill säga känner sig förföljd av en person, någon gång under sin livstid.

Det visar en undersökning från Brottsföre­­byggande rådet.

Bland hotell- och restaurangpersonal är det ännu vanligare.
En enkätundersökning som Hotell­revyn har gjort visar att nästan var fjärde branschanställd någon gång råkat ut för stalkande gäster, kollegor eller arbetsgivare. Ungefär ­lika stor andel har en arbetskamrat som blivit stalkad.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet och har forskat på ämnet under lång tid. Hon är inte förvånad över att branschanställda är mer utsatta än genomsnittet.

Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta.

– Jag kan tänka mig att miljön, med mycket tillfälliga människor, kan bidra. Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta. I service­yrken har man också som jobb att småprata och vara trevlig mot folk. Det finns människor som kanske inte förstår att det är en yrkesroll.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet.

 

Om stalkning

  • Stalkning är att utsätta någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Det kan också vara att systematiskt förfölja eller kartlägga personen. Det är vanligare att kvinnor utsätts.
  • Tre vanliga typer av stalkare är före detta partners, någon som vill hämnas en tänkt oförrätt och personer som inte förstår socialt samspel.
  • År 2011 blev olaga förföljelse ett brott. De två senaste åren har 190 personer dömts.

Men det är inte bara gäster som stalkar. Ur svaren från de branschanställda i Hotellrevyns enkät framgår det att de vanligaste typerna av stalkare är kollegor, gäster eller chefer, i den ordningen.

Inte heller det förvånar Susanne Strand.
– Vi vet att ungefär en tredjedel av stalkarna är före detta partners, en tredjedel är bekanta och en tredjedel
är okända. I det här sammanhanget så kan man se kollegorna som bekanta och gästerna som okända.

Stalkning är när en person blir utsatt för upprepade ovälkomna kontakter.
Vi frågade också om man vet någon kollega som blivit stalkad av en person de mött genom jobbet. 27,4 procent svarade ja.
130 personer svarade på Hotellrevyns enkät som skickades ut till 1 000 slumpvis utvalda HRF-medlemmar.

Hotellrevyns undersökning visar också att det är vanligt att bransch­anställda som råkat ut för en stalkare inte känner att de får stöd av sin arbetsgivare.

Ungefär sex av tio säger att deras arbetsgivare inte vidtagit några åtgärder efter att de berättat om stalkningen. Det är också många, tre av tio, som inte ens berättat för sin arbetsgivare.

Det här är inte någon ovanlig ­situation, förklarar Susanne Strand.
– Jag upplever att det är ett problem att det finns väldigt lite kunskap bland arbetsgivare om vad man ska göra. Man kanske får höra att man bara ska säga ifrån, men stalkare funkar inte så och slutar inte alltid, utan fortsätter. Därför är det väldigt viktigt att den som ber om hjälp får det, annars kanske man tror att man inbillar sig eller överdriver.

Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
Foto: Colourbox
Foto: Mostphotos

Hantera jobb-stalkaren

Markera att du inte vill ha kontakt. Efter det ska du aldrig ta kontakt. Även negativa kontakter kan uppfattas som positiva av en stalkare.

Berätta för chefer och kollegor, även om inget »allvarligt« har hänt.

Skriv ner alla händelser, även hur du kände inför dem. Dokumentera så mycket och så detaljerat som möjligt.

Arbetsgivaren bör ha riktlinjer med riskbedömning, och eventuellt polisanmäla.

Susanne Strand tycker att arbetsgivare bör utforma riktlinjer för hur man hanterar eventuella stalkare. Sådana bör innehålla att det ska göras någon form av risk­bedömning och en plan för situationen, säger hon.

– En åtgärd kan till exempel vara att en chef kommer och säger ifrån, eller att man flyttar den anställda om stalkaren kommer. Det gör att de anställda känner sig trygga.

Det är viktigt att ta problemet med stalkning på allvar, och att agera tidigt när det inträffar, säger Susanne Strand.
– Min erfarenhet är att det är väldigt få som upplever att de är stalkade när de inte är det, därför ska man ta den känslan på största allvar. Det är också viktigt att försöka bryta det tidigt. Ju längre det fortgår, desto svårare kan det vara att bryta.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

Nya kollegor på tillväxt

Drömmar om utlandet, restaurangliv och eget företag. Allt ryms hos ettorna på Tranellska gymnasiet i Västerås. Vi hänger med ett gäng elever – från skolstart till studenten!

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Nya kollegor på tillväxt
Första terminen för Benjamin Nygren, Moa Gunstedt, Finley Rejström, Lovisa Enlund, Jasmine Constable och Ingrid Pettersson. Foto: Jonas Bilberg

Utsikten från den gamla hotellbyggnaden är slående. Den här höst­dagen visar sig Mälaren och Västerås från sin bästa sida.
Ica-koncernen hade länge provkök, utbildningslokaler och hotell i lokalerna, och Best Western har huserat i huvudbyggnaden.

I dag finns ­Tranellska gymnasiet i Västerås här. För ett par veckor sedan började 57 elever på skolan. Hotellrevyn kommer att följa sex av dem, från start till studenten om tre år.

I entrén är såväl ljudnivån som stämningen hög. Här samlas lärare och elever för fika och prat.
Moa Gunstedt vickar på en flaska Mer och funderar på vad som fick henne att söka till Restaurang och livsmedel.
– Ett tag funderade jag på att söka idrottsprofil, men jag tränar fotboll och innebandy i princip varje dag, så det får jag redan på fritiden. Jag har alltid gillat att laga och äta mat, och kollar mycket på matlagningsprogram på tv.

Moa, som tidigare tyckt att skolan var långsam och ganska tråkig, har fått ny energi sedan hon kom till gymnasiet.
– Nu tycker jag att det är roligt. Dagarna går snabbt, säger hon.

Benjamin Nygren vill lära sig laga riktigt god mat och ser fram emot kurser i mer avancerad matlagning. Här får han hjälp av läraren Eddie Carlsson i metodköket. Foto: Jonas Bilberg
Av de 57 nya eleverna som började i augusti är det bara tio som går Tranellskas Hotell- och turismprogram. Foto: Jonas Bilberg
Ingrid Pettersson drömmer om att baka och starta eget i Paris. Men först läggs grunderna. Här dukning med klasskompisen Moa Gunstedt. Foto: Jonas Bilberg

Av de 57 nya eleverna är det bara tio som går Hotell och turism. Perfekt, tycker Jasmine Constable.
– Jag gick in i väggen i nian, så för mig var det en lättnad att det var en liten klass. Det gör hela klassen till engrupp. Vi klickade redan andra dagen. Det är verkligen en blessing in disguise.

Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Lovisa Enlund

Den goda stämningen bekräftas av Lovisa Enlund och Finley Rejström. Alla verkar de glada och en smula för­vånade att de så snabbt blev sammansvetsade.
– Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Alla kan vara med i diskussioner på lektionerna, säger Lovisa.
Drömmen är ett jobb där hon kan få människor att må bra.
– Antingen jobbar jag på hotell, och så småningom äger jag ett. Annars vidare­utbildar jag mig till terapeut eller psykolog. För mig är det lite samma idé, att få folk att må bra.

Jasmine Constable.

Jasmine Constable såg gymnasiet som en nystart, en chans att börja om sitt skolliv. Från att ha varit en av de tystare i klassen på högstadiet har hon nu tagit ett beslut om att vara mer aktiv på lektionerna. Inte heller hon har ännu bestämt sig vilken karriärväg hon ska ta.

Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning.Jasmine Constable

– Jag kanske vill bli flygvärdinna sedan, då är det här rätt utbildning för mig. På sikt kanske jag vill bli pilot. Jag har också funderat på att bli turistguide. Då får man lära sig om där man är. Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning. Min mamma skolade om sig vid 50. Jag har hela livet på mig att bestämma mig för vad jag vill göra. Jag lär mig saker som är bra inom alla fält, som service och bemötande.

Klasskompisen Finley Rejström har, till skillnad från de andra, servicen ­i blodet. Hans mamma jobbar på O’Learys i Köping, och Finley har hoppat in i serveringen där, men också hos pappa på Byggmax. Men det är inte Köping som hägrar efter studenten. Det var främst möjligheten att jobba utomlands som lockade honom till H&T.

Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.Finley Rejström

– Jag har valt rätt. Jag gillar verkligen det här. Och det känns som att det bara kommer att bli bättre. Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.
Efter gymnasiet hoppas han att det bär av till något varmare land. Grekland, Kap Verde eller kanske Italien.
– Jag är ganska go with the flow.

Benjamin Nygren var bestämd. Han skulle gå en praktisk linje på gymnasiet.
– Jag är inte ett stort fan av att sitta och titta i en bok. Och jag har alltid velat bli bra på att laga mat, så det var egent­ligen självklart att välja Restaurang.

Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag som kock och har bra arbetsmiljö.” Moa Gunstedt Foto: Jonas Bilberg
”Jag jobbar långt härifrån. Jag vill utomlands.” Finley Rejström Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag på hotell eller utbildar mig vidare.” Lovisa Enlund. Foto: Jonas Bilberg
”Då har jag gått en utbildning till bartender utomlands.” Benjamin Nygren Foto: Jonas Bilberg

Benjamin berättar att familjen numera pushar honom att vara den som fixar middagen. Det händer, säger han, men inte i den utsträckning som familjen skulle önska.
På frågan om var han ser sig själv efter studenten kommer svaret blixtsnabbt.
– Då åker jag förhoppningsvis utomlands och tar en bartenderkurs någonstans, och öppnar eget. Jag vet inte var, jag vet bara att jag vill starta en restaurang.

Starta eget vill även Ingrid Pettersson. Helst i Frankrike. Hon ärvde sitt stora intresse för bakning av sin mammas moster.
Och när hon var på ett öppet hus på Tranellska bestämde hon sig. Det var konditori och bageri hon skulle satsa på.
– Jag tror att det var chokladrummet som övertygade mig.

Ingrid Pettersson.

Men inriktningen mot bageri och konditori kommer först senare i utbildningen. Nu läggs grunden.
I måndags var det tillagning av bechamelsås på schemat, såsen som även den bäste kan bränna vid.
– Ja, jag brände den. Men inte så att det märktes i smaken. Åtminstone sade inte vår lärare något, avslöjar Ingrid.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar