Ur temat Coronakrisen
Nyheter ARBETSMARKNAD

”Det fanns bara inget jobb”

När coronapandemin ställde allt på ända för hotell- och restaurangbranschen var det de med otrygga anställningar som först stod utan arbete. En av dem var Elin Achilles i Göteborg, som efter månader av jobbjakt lyckats hitta en tjänst.

Publicerad 24 augusti 2020
”Det fanns bara inget jobb”
Elin Achilles hittade ett jobb till slut, efter många månader med oro. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I åtta år hade Elin Achilles jobbat på Ullevi och Liseberg. Aldrig med fast anställning, alltid med tillräckligt många timmar varje vecka för att kunna försörja sig och sin dotter. Men den här våren blev inte som vanligt.
– Ullevi brukar dra i gång i mars, men det blev bara avbok på avbok.

De gjorde inget fel, det fanns bara inget jobb att utföra.

Länge stod hoppet till att i alla fall Liseberg skulle kunna öppna, om än senare än normalt. Men så blev det som bekant inte.
– Det skär i mitt hjärta. Ullevi och Lise­berg är de bästa arbetsplatser jag haft. Kollegorna träffade jag mer än min familj, så de blev min familj. Och jag hade de bästa cheferna. De gjorde
inget fel, det fanns bara inget jobb att utföra, berättar Elin.

Det blev många månader av oro. Branschen var punkterad, och fler än Elin sökte desperat efter jobb.
– Att inte veta hur man ska klara sig var skittufft. Jag var ledsen varje kväll. Och jag var ensam med min dotter. Samtidigt fick jag så många utsträckta händer. Det har förändrat min syn
på människor.

Elin Achilles och dotterna Svea. Elin testade att jobba i äldreomsorgen, men arbetstiderna funkade inte med livet som ensamstående mamma.

Här varslades flest

Antalet varsel i de fem mest drabbade branscherna (mars–juli)

  • Hotell och restaurang: 18 624
  • Uthyrning, resetjänster m. fl: 13 567
  • Tillverkning: 12 994
  • Transport: 11 242
  • Handel: 9 264

Källa: Arbetsförmedlingen

Elin hade ändå tur säger hon. Hon har alltid varit med i både fack och a-kassa. Ingen vet ju vad som kan hända.
– Tänk bara på allt som hänt det senaste halvåret. Jag säger till alla vänner och kollegor att gå med. Facket och a-kassan är verkligen viktigt. Då har man åtminstone någon form av trygghet.

Elin berättar om alla jobb hon sökt. Hon, som hoppade av skolan när hon var 18 och har jobbat i restaurangbranschen sedan dess, och aldrig varit arbetslös.
– Ordet förnedrande är fel att använda, men jag har ju jobbat i snart 15 år. Det här har fått mig att växa upp lite.
Hon testade att jobba i äldreomsorgen, men arbetstiderna funkade inte med livet som ensamstående mamma.

Jag är så tacksam att jag har fått den här chansen.

När vi hörs i början av augusti har vinden äntligen vänt. Dagen innan gjorde Elin första dagen på sitt nya jobb – en restaurang i Mölndal. Hon jobbar som servitris på luncherna: måndag till fredag, 10 till 16.
– Jag svävar bara just nu. I går hade vi en bra servering, och i dag har jag sån träningsvärk att jag knappt kan gå. Det är så jävla skönt! Jag är så tacksam att jag har fått den här chansen. Jag längtar efter att räkna steg på stegräknaren.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter branschen

Regeringen och branschen i nytt råd

Efter många års arbete har Hotell- och restaurangfacket äntligen fått en önskan uppfylld: ett branschråd för besöksnäringen på regeringsnivå.

Publicerad 7 maj 2021 1 kommentar
Regeringen och branschen i nytt råd
Näringsminister Ibrahim Baylan har beslutat om det nya Besöksnäringsrådet där både HRF och Visita ingår. Foto: Peter Jönsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Visita

– Det är mer än tio år sedan vi började ta en diskussion med dåvarande regering om att vi ville ha en permanent grupp att diskutera besöksnäringen på en politiskt hög nivå. Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått det, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

I Besöksnäringsrådet sitter förutom HRF och Visita även representanter från bland annat Handels, Svensk Handel, Unionen och delar av transportbranschen. Planen är att gruppen ska träffas två gånger om året tillsammans med representanter från regeringen, säger Malin Ackholt.
– Tanken är att vi ska behandla aktuella frågor för branschen vid varje möte.

I mitten av april hade gruppen sin första träff. Då kretsade samtalet kring situationen som följt på coronapandemin.
– Det var naturligtvis mycket diskussion kring framtiden, återstart av branschen och strukturförändringar, säger Malin Ackholt.

Det var näringsminister Ibrahim Baylan som beslutade att inrätta Besöksnäringsrådet.
– Besöksnäringen har lidit stor skada av pandemin. När den avtar kommer vi att behöva hjälpas åt för att skapa goda förutsättningar för näringen att komma igen. Med rådet skapas goda förutsättningar för en nära dialog i syfte att återfå en växande besöksnäring och fler jobb i fler och växande företag över hela landet, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)