Ur temat Coronakrisen
Nyheter säsong

Skidanläggningarna laddar för coronasäker säsong

Förra skidsäsongen fick ett abrupt slut i och med coronapandemin. Nu laddar landets skidanläggningar inför det man hoppas ska bli en coronasäker rekordsäsong.

Publicerad 2 oktober 2020
Skidanläggningarna laddar för coronasäker säsong
Färre personer i liftar och gondoler är en av åtgärderna för att coronasäkra skidanläggningarna. Foto: Skistar

För merparten av landets skidanläggningar tog årets vintersäsong slut i förtid. För branschjätten Skistar innebar stängningen ett omsättningstapp på 314 miljoner kronor, meddelade företaget i veckan. Samtidigt pågår förberedelserna för kommande säsong, som verkar lovande. Bokningsläget på Skistars boenden inför säsongen är 10 procent högre än samma period i fjol, rapporterar företaget.

SLAO:s rekommendationer

  • Personal ­– ha noggrann handhygien, ta egenansvar vid symptom, se över personalboenden.
  • Liftar – se över flöden till respektive lift så att det är möjligt att hålla avstånd.
  • Skiduthyrning – erbjud bokning på nätet, vänta ute, rengör hjälmar.
  • Skidskola/träning – sprid ut samlingsplatser, variera och sprid ut lektionstillfällen.
  • Värmestugor – begränsa antalet platser, öka utrymmen vid behov, eventuellt fler grill- och utematplatser.
  • Resor – anpassa antal turer i kollektivtrafiken och utöka antal parkeringsplatser.
  • Serveringar – Folkhälsomyndighetens rekommendationer utgör grunden.

Rekommendationerna i sin helhet finns här.

Mats Lennartson. Foto: Emrik Jansson

Även andra anläggningar ser samma trend.
– Bokningsläget var bra redan i ett tidigt skede, särskilt under de populära veckorna. Vi ser att en del som tidigare valt Alperna nu valt att komma till svenska fjällen i stället, säger Mats Lennartson, destinationschef för Funäsfjällen där bland andra Funäsdalen, Ramundberget och Tänndalen ingår.
Men coronapandemin kommer att prägla även kommande säsong, säger Mats Lennartson.
– Det finns en rad utmaningar som vi måste jobba oss igenom, kanske framför allt på restaurangsidan.

För att hjälpa skidanläggningarna coronasäkra verksamheten har branschorganisationen SLAO tagit fram en rad rekommendationer. Det handlar bland annat om färre platser i värmestugor, utspridda lektionstider i skidskolorna och liftköer som möjliggör avstånd.
– Vi har haft en dialog med Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare. Sedan har vi jobbat tillsammans med vårt medlemsråd kring säkerhet och teknik, och vårt medicinska råd, säger Titti Rodling, vd för SLAO.

Vi får se vad det blir i slutändan.Titti Rodling

Titti Rodling. Foto: Jens Blixth

Hon har förtroende för att anläggningarna kommer att kunna öppna på ett coronasäkert sätt, men säger att SLAO fortsätter följa utvecklingen.
– Jag har stort förtroende för att både gäster och medarbetare ska ta ansvar för att det ska fungera på ett bra sätt. Vi kommer att jobba stenhårt med vår del inom skidområdet och har en kontinuerlig dialog med Folkhälsomyndigheten som är experterna.

Titti Rodling säger att medlemsföretagen sett ett ökat intresse inför den kommande vintersäsongen. Men hon tycker att det är för tidigt för att vara alltför optimistisk.
– Vi får vara lite ödmjuka. Vi vet att många av våra medlemmar har infört väldigt flexibla bokningsregler och att en del bokningar är sådana som bokade om när deras vistelse blev inställd i vintras. Vi får se vad det blir i slutändan.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här