Ur temat Coronakrisen
Nyheter A-KASSA

Pressad väntan på a-kassa

Medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa har under pandemin behövt vänta upp till 15 veckor på att få sin ersättning. Väntetiden är nu kortare, men fortfarande längre än i andra branscher.

Publicerad 4 december 2020
Pressad väntan på a-kassa
Rekordmånga arbetslösa inom branschen ger långa väntetider för att få a-kassa. Foto: Madelen/Mostphotos

Utan jobb och utan pengar. Så är läget för många av de hotell- och restauranganställda som förlorat jobbet på grund av coronaviruset. Under pandemin har väntetiderna för att få ut ersättning från a-kassan ökat kraftigt.

Just nu ligger väntetiden på nio veckor för medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK. Det är två veckor längre än genomsnittet för alla a-kassor. Men väntetiderna har varit uppe i så mycket som 15 veckor.

Karin Pettersson, föreståndare för HRAK, inser att detta innebär stora problem för de drabbade.
– Jag förstår att de är besvikna och vi tycker själva att det är oacceptabelt. Många medlemmar har en tuff situation, det märker vi på samtalen. Det kan vara flera i hushållet som arbetar i branschen. Människor är oroliga för att behöva gå ifrån hus och hem, och tvingas låna pengar.

Hittills i år har HRAK betalat ut ersättning till 23 000 personer. Ett vanligt år brukar det vara omkring 13 000. Karin Pettersson beskriver situationen som extrem.
– Vår organisation befinner sig i stabsläge. Vi har fått viss hjälp av andra a-kassor, men det är så otroligt stora volymer.

Medlemsantalet har i år gått från 73 500 till 93 500.
– De tre sista veckorna har vi fått in omkring 2 000 nya medlemmar som känner oro för sin framtid inom branschen. Vår prognos är att de också kommer att söka ersättning.

HRAK har fått ekonomiskt tillskott för att kunna anställa fler handläggare, men det löser inte problemen på kort sikt, säger Karin Pettersson.
– Det tar 12 till 24 månader för en handläggare att bli fullt ut produktiv. Vi har ett komplext gammalt regelverk med otroligt många villkor som ska uppfyllas. Vi har gjort beslutsfattare uppmärksamma på att reglerna behöver förenklas.

Ett fortsatt problem är också att arbetsgivare dröjer med att lämna arbetsgivarintyg eller fyller i dem på fel sätt.

Att vara arbetslös på grund av pandemin innebär en ny sorts press, säger Karin Pettersson.
– Det finns sorg och frustration bland serviceproffs som inte vet om de kommer att kunna jobba inom sitt yrke igen. Hur branschen kommer ut på andra sidan vet vi ju inte. Men vi kalkylerar med en hög arbetslöshet även under 2021 och en bit in på 2022.

I april bedömer Karin Pettersson att HRAK kommer att vara nere i samma väntetider som övriga a-kassor.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här