Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONA

Ökat tryck på a-kassan

Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, inväntar en våg av arbetslösa. Det kan betyda längre väntan än vanligt på ersättning.

Publicerad 17 mars 2020
Ökat tryck på a-kassan
Antalet varslade som riskerar att bli arbetslösa stiger dag för dag. Foto: Peter Kroon

Allt fler anmäler sig som arbetslösa till Hotell- och restauranganställdas a-kassa. Detta som en följd av det mycket kritiska läget inom hotell- och restaurangbranschen på grund av coronaviruset.
– Vi ser en ökning vecka för vecka. Om någon månad kommer vi att se en större volymökning, säger Karin Pettersson, föreståndare för HRAK.

Kassan har fått många samtal från oroade medlemmar de senaste dagarna.
– Framför allt är det folk som är varslade från de större hotellkedjorna. De är ännu inte arbetslösa, men vill förbereda sig.

Även antalet personer som går med i a-kassan ökar. I vanliga fall brukar det röra sig om cirka 50 per dag.
– Nu när vi kom på måndagsmorgonen hade 1 000 nya sökt inträde. Jag tror att det handlar om att fler inser att läget kan bli långvarigt och att det kan komma att drabba dem. Tidigare har de kanske känt sig osårbara.

Hittills är det i första hand de med olika typer av tillfälliga anställningar som har anmält sig som arbetslösa. Många har fram till nyligen fått ihop till motsvarande en heltid genom olika extraanställningar.
– Nu finns det ingen efterfrågan och de känner att de inte kommer att klara sig ekonomiskt. Provanställda och visstidsanställda får inte förlängt.

I normala fall brukar det ta ungefär fem veckor att få a-kasseersättning för dem som blivit arbetslösa. Nu kan det komma att ta längre tid, säger Karin Pettersson.
– Med väsentligt större volymer vågar jag inte spekulera i hur mycket längre tid det kan ta. Men det är en sak att ha hög arbetslöshet under en lågkonjunktur, en helt annan när vi även behöver tänka på att vår egen personal håller sig frisk. Vi har därför säkrat upp så att det ska gå att arbeta hemifrån.

Om ersättningen

Den som är med i a-kassan 12 månader får en ersättning motsvarande 80 procent av lönen, upp till 25 025 kronor. Den som tjänar mer än det och är medlem i HRF kan få upp till 80 procent av inkomsten genom förbundets inkomstförsäkring. Förutsättningen är att man uppfyller vissa villkor, läs mer här.

Även den som inte är med i någon a-kassa har en grundförsäkring, men på betydligt lägre belopp, max 365 kronor om dagen. Denna grundförsäkring går också att få genom respektive förbunds a-kassa.

 

 

För att handläggarna ska kunna koncentrera sig på utbetalningar har Karin Pettersson och organisationen Sveriges a-kassor varit i kontakt med Arbetsmarknadsdepartementet för att be dem avvakta med att införa en ny kontrollfunktion.
– Det är meningen att kontrollen av att arbetslösa söker jobb ska öka. Det skulle innebära fler ärenden för oss. Vi har bett dem att skjuta på detta. Jag hoppas att vi får gehör för det.

Hur snabbt det går att få sin ersättning beror inte bara på kassan, betonar Karin Pettersson. Den som blir arbetslös måste själv anmäla sig till Arbetsförmedlingen första arbetslösa dag. Den tidigare arbetsgivaren behöver också snabbt fylla i arbetsgivarintyget, som finns som e-tjänst.
– Vi har skickat med information till stora arbetsgivare när HRF har varit i kontakt med dem i samband med varsel, säger Karin Pettersson.

Ingår i temat: Coronakrisen 93 artiklar

Alla artiklar i temat (90 till)
Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Ingår i temat: Coronakrisen 93 artiklar

Alla artiklar i temat (90 till)
Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Ingår i temat: Coronakrisen 93 artiklar

Alla artiklar i temat (90 till)
Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här