Ur temat Coronakrisen
Nyheter A-KASSA

Fler vill ha ersättning från a-kassan

I mars anmälde sig 5 000 branschanställda som arbetslösa hos arbetsförmedlingen. Det leder till högre tryck hos Hotell- och restauranganställdas a-kassa – HRAK.

Publicerad 17 april 2020
Fler vill ha ersättning från a-kassan
I mars anmälde sig 5 000 hotell- och restauranganställda som arbetslösa hos arbetsförmedlingen.

Samtidigt som allt fler blir arbetslösa är det också stort inflöde av nya medlemmar till HRAK. På en månad ökade antalet medlemmar med 17 procent, från 73 977 till 86 403.

– Vi är den a-kassa som ökar mest, säger Karin Pettersson, föreståndare på HRAK.

Från den 13 april gäller nya regler för a-kassan. De gäller dessutom retroaktivt från den 1 mars. Bland annat höjs grundbeloppet från 365 till 510 kronor per dag. Grundbeloppet får den som inte har varit med i en a-kassa tillräckligt länge för att få inkomstrelaterad ersättning. Däremot ska även den som vill ha grundbeloppet uppfylla arbetsvillkoret. Detta har regeringen tillfälligt ändrat, så att man ska ha jobbat minst 60 timmar i månaden i snitt under det senaste halvåret. Tidigare gällde 80 timmar.

– Vi tror att fler kommer att klara arbetsvillkoret nu. Det innebär också att fler kommer att kunna få den högre ersättningen, säger Karin Pettersson.

För den som varit med i a-kassan tillräckligt länge för att få inkomstbaserad ersättning har den högsta gränsen höjts för hur mycket man kan få, från 910 kronor per dag till 1 200 kronor.

Karin Pettersson 2013
Karin Pettersson, chef för HRAK.
Foto: Rebecka Uhlin

Sedan den 1 mars räknas dessutom varje månads medlemskap i en a-kassa som fyra månader, så att det i praktiken krävs tre månader för att få rätt till

inkomstrelaterad ersättning, i stället för tolv. Men det gäller bara om du inte redan får grundbeloppet.

– Är du redan inne i en ersättningsperiod är det det beslutet som gäller. För att få en ny prövning måste du ha ett uppehåll på minst en vecka. Det framgår av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, säger Karin Pettersson.

Det betyder att den som till exempel gick med i a-kassan i början av mars och förlorade jobbet några veckor senare har rätt till grundbeloppet, det vill säga 510 kronor per dag, förutsatt att man kan visa att man jobbat minst 60 timmar i månaden det senaste halvåret. När medlemsvillkoret är uppfyllt, den 1 juni, går det inte att begära den högre, inkomstrelaterade ersättningen utan att först avsluta den pågående ersättningsperioden. Man måste alltså gå utan pengar i minst en vecka för att få en ny prövning.

Trots det ökade inflödet av arbetslösa till HRAK har kassan hittills kunnat handlägga och betala ut ersättning inom rimlig tid. Däremot får många vänta länge för att nå fram på telefon, mejl och e-meddelanden.

– Vi har utvecklat rutiner i flera år för att kunna jobba smart och se till att folk får sina pengar. Och det lyckas vi bra med, säger Karin Pettersson.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Nyheter STIPENDIUM

Stipendiat med vassa planer

I år fick tre nybakade hotell- och restaurangstudenter stipendium från Hotell- och restaurangfacket. Julia Warström ska köpa knivar för sina pengar.

Publicerad 10 augusti 2020 Kommentera
Stipendiat med vassa planer
Julia Warström är en av årets tre stipendiater. Foto: Kent Eng

Sedan ett par år tillbaka delar Hotell- och restaurangfacket ut ett studiestipendium till sistaårselever på en hotell- och restauranglinje. Julia Warström i Vänersborg är en av årets tre stipendiater. Pengarna, 5 000 kronor, ska hon använda till att köpa utrustning.
– Jag ska köpa någon kniv och något slipjärn, sådant man behöver, säger hon.

Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig.

I juni tog Julia studenten från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Målet är att bli kock, säger hon.
– Sedan sjuan har jag vetat att jag ville bli kock. Det är kul att det är så varierande, man kan jobba med många olika saker. Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig. Och så är det mycket trevliga människor som jobbar i den här branschen.

Just nu jobbar hon extra i köket på Vann Spa i Lysekil. Att hitta kockjobb i trakten har hittills inte varit något större problem, säger hon. Närheten till kusten gör att det vanligtvis finns gott om jobb, säger hon.
– I alla fall innan corona. Jag har några saker på gång, men jag har inte riktigt bestämt mig var jag vill jobba än. Förhoppningsvis ska jag säsonga i vinter i alla fall.

Fler stipendiater

Årets övriga stipendiater är Vendela Molin från Stockholms hotell- och restaurangskola och Miranda Olson, även hon från Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Alla får 5 000 kronor var.

Julias framtidsplan är att jobba utomlands, kanske på någon finare restaurang.
– Jag vill passa på att resa så mycket som möjligt. Vart vet jag inte riktigt, men jag har en förkärlek för italiensk matlagning.

Fast egentligen föredrar hon kallkök, säger hon.
– Jag tycker att det är lite jobbigt med värme, så det är skönt att stå i kallköket.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här