Ur temat Coronakrisen
Nyheter corona

Så gör några av branschens företag

Hotellrevyn hörde av sig till några av branschens största företag för att se hur de hanterar coronaviruset. Här är deras svar.

Publicerad 6 mars 2020
Så gör några av branschens företag
Branschföretagen följer noggrant Folkhälsomyndighetens råd och riktlinjer. Foto: Gammaman/Mostphotos

Har ni vidtagit åtgärder på grund av coronaviruset? Om inte – har ni på planer på att göra det?
Har ni någon policy för hur anställda som själva eller har anhöriga som har vistats i de drabbade områdena ska agera?

Robin Wilhelmsson, pressansvarig Espresso House Group:
– Det absolut viktigaste för oss är våra medarbetares och gästers säkerhet. Vi följer noga utvecklingen i landet och de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten gått ut med. Vi håller oss ständigt uppdaterade med deras information. Vi har därför intensifierat våra renhållnings- och hygienrutiner i våra coffee shops samt gått ut till samtliga medarbetare vid ett flertal tillfällen med information om viruset, våra rutiner och hur man ska agera om det finns misstankar om smittorisk. Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer även i fall av exempelvis karantän och vi har tagit fram en resepolicy med anledning av viruset.

Alexandra William-Olsson. Foto: Petrus Iggström

Alexandra William-Olsson, kommunikationschef Compass Group FS Sweden
– Ja, vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och bevakar dessa kontinuerligt för att vara uppdaterade. Samtidigt har vi en tät dialog med våra kunder för att vara säkra på att vi anpassar våra ageranden med deras. Vi har till exempel ökat intensiteten med användning av handsprit, samt torkning på ytor i våra restauranger. För oss är våra medarbetare och våra gästers hälsa och säkerhet a och o, och något som vi prioriterar allra högst.
Vi uppmanar att de som vistats i utsatta områden ska vara extra uppmärksamma på symtom och kontakta Vårdguiden enligt de direktiv som råder. Vi har gått ut med information till våra anställda om de rekommendationer som råder, och uppdaterar med ny information så snart det finns att ge.

Henrik Nerell, Presschef, Food Folk Sverige (McDonald’s):
– Vi följer alla riktlinjer från berörda myndigheter och har förstärkt våra hygien- och matsäkerhetsrutiner och informationen kring dem. Det berör allt från handtvättning till desinficering av ytor. Exempelvis ska alla medarbetare tvätta händerna minst två gånger i timmen och all utrustning rengörs två gånger i timmen liksom kiosker, touchskärmar och dörrhandtag till toaletter. Inom kort kommer restaurangerna också utrustas med behålllare för handrengöring till gäster.

Christine Fraser, specialist inom kommunikation Scandic Sverige:
– Vi följer utvecklingen noga och agerar efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Säkerheten för våra gäster och medarbetare är vår högsta prioritet och vi har därför vidtagit ett flertal åtgärder. God hygien och renlighet är förstås alltid prioriterat på våra hotell och nu har vi även gjort en extra insats för att fokusera på handhygien baserat på rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Våra hotell har även försetts med information gällande covid-19 och instruktioner kring hantering, om det finns anledning till att tro att en gäst eller medarbetare visar tecken på symtom. I övrigt bedriver vi vår verksamhet som normalt.

Kenneth Hultgren, kommunikationschef Nordic Choice Hotels i Sverige, Finland och de baltiska länderna.

– Grunden är att vi följer myndigheternas och sjukvårdens rekommendationer. Vi har en handlingsplan som vi arbetar utifrån.

Marita Wengelin. Foto: Max

Marita Wengelin, PR-chef Max:
– Våra ordinarie rengöringsrutiner har en hög hygienisk standard. På Max restauranger skärper vi dessa ytterligare och utökar den dagliga rengöringen. Framförallt prioriterar vi rengöringen av kontaktytor såsom expresskassor, kortterminaler  och liknande. Tjänsteresor till högriskområden genomförs inte och övergripande gäller att videomöten företrädesvis görs i stället för tjänsteresor. Max bevakar löpande och följer de rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, övriga myndigheter och sjukvården. Generellt i förkylnings- och influensatider ska man stanna hemma om man är sjuk och på så vis minska smittspridning.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)