Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Vilken ersättning får jag för nationaldagen?
Fråga:Jag kommer att arbeta ett långpass på nationaldagen den 6 juni, i år en lördag. Jag ska förmodligen arbeta 11.00–02.00. Vad får jag? Blir det 100 procent tillägg i ob på de timmarna då? Eller bara en extra ledighetsdag? Jag har en fast heltidsanställning och kollektivavtalet HRF-Visita gäller på arbetsplatsen.
H
Svar:I det här svaret är beloppen för ob-ersättning de som börjar gälla den 1 april 2026.
När 6 juni infaller på en lördag eller söndag så intjänar en arbetstagare som arbetar den dagen en extra ledighetsdag.
Utöver den extra ledighetsdagen så ska även ob-ersättning utbetalas för hela arbetspasset som om det vore en röd dag (helgdag).
Ordinarie ob-ersättning är 27,59 kronor extra per timme och intjänas på helgdagar från 06.00 till 06.00 påföljande dag (lördagar 16.00–06.00 samt vardagar 20.00–06.00). Vid nattarbete, 01.00–06.00, ska även ob-ersättning för nattarbete utbetalas på 24,31 kronor extra per timme utöver ordinarie ob-ersättning.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Vad har jag för uppsägningstid?
Fråga:Jag undrar hur lång uppsägningstid jag har om jag säger upp mig från min anställning. Har varit anställd på ett hotell med kollektivavtal i drygt två år.
B
Svar:Om du har en tillsvidareanställning och säger upp dig själv är din uppsägningstid en månad, enligt lagen om anställningsskydd (las).
Då du har arbetat för din arbetsgivare i två år förutsätter jag att du är tillsvidareanställd.
Andra uppsägningsregler gäller om du har en annan anställningsform än tillsvidareanställning.
När du säger upp dig själv påverkas din uppsägningstid inte av hur länge du har varit anställd. Sådana regler finns dock i lag när arbetsgivaren säger upp dig till exempel vid arbetsbrist.
Om du och din arbetsgivare har gjort en överenskommelse, till exempel i ditt anställningsavtal, om längre uppsägningstid när du säger upp dig själv så är det uppsägningstiden i det avtalet som gäller.
Arbetsgivaren behöver då kunna visa att ni har kommit överens om en längre uppsägningstid vid egen uppsägning.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Får chefen använda kamerabevakning?
Fråga:Vad gäller för kamerabevakning? Får en chef filma sin personal med kameror under arbetstid?
G
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY:
Svar:För att det ska vara tillåtet att kamerabevaka på en arbetsplats måste det finnas ett tydligt behov av kamerabevakning. Företaget måste kunna visa att behovet av bevakningen väger tyngre än personalens rätt att inte bli bevakade.
Vilket intresse som väger tyngst beror bland annat på vilken plats som bevakas, hur platsen används, och vilka brott eller incidenter som har skett på platsen.
Det är ofta tillåtet att bevaka butiksytor för att förhindra rån, stöld eller snatteri. Receptionsområden, entréer och trapphus på hotell kan i vissa fall vara tillåtna att bevaka.
Det är inte tillåtet med kamerabevakning för att kontrollera hur de anställda presterar och utför sina arbetsuppgifter. Det är heller inte tillåtet att bevaka känsliga utrymmen, såsom omklädningsrum eller lunchrum, eller att använda ljudupptagning vid kamerabevakning.
Anna Lindgren, jurist, IMY
Svar från Hotell- och restaurangfacket:
Innan en arbetsgivare med kollektivavtal inleder eller förändrar något (som att sätta upp nya kameror) i kamerabevakningen på arbetsplatsen måste de, enligt medbestämmandelagen, förhandla med HRF.
Detta ska arbetsgivaren göra antingen med HRF:s fackklubb på din arbetsplats eller med arbetsplatsombudet.
Om inte sådana finns ska detta förhandlas med HRF:s lokala avdelning.
Om du som anställd anser att arbetsgivaren bedriver olämplig kamerabevakning på din arbetsplats så kan fackklubben eller arbetsplatsombudet på din arbetsplats begära intresseförhandling i frågan med din arbetsgivare.
Saknas det HRF-fackklubb eller arbetsplatsombud på din arbetsplats kan du vända dig till HRF:s lokala avdelning för att få rådgivning och de kan också påkalla förhandling med arbetsgivaren om man anser att det finns skäl att göra det.
Du som anställd kan också göra en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman HRF
Jag får inte mina timmar!
Fråga:Jag får aldrig jobba avtalade timmar. Enligt avtal så ska jag arbeta i genomsnitt 30 timmar i veckan eller 240 timmar under en period på åtta veckor. Men jag jobbar knappt 200 timmar på dessa veckor och kommer därför att få jättelåg lön, vad ska jag göra?
P
Svar:Du har rätt att få arbeta de timmar som framgår av ditt anställningsavtal.
Arbetsgivaren ska schemalägga dig så att du arbetar i genomsnitt 30 timmar i veckan under din schemaberäkningsperiod.
Är det så att du inte får arbeta dina 30 timmar per vecka ska du meddela arbetsgivaren omgående. Arbetsgivaren är likväl skyldig att ersätta dig enligt ditt anställningsavtal.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Behålla löneökningar när man byter lönegrupp?
Fråga:Får man behålla tidigare löneökningar man fått, vid exempelvis individuell lönesättning, när man får löneökning genom att gå upp ett steg i någon av kollektivavtalets kategorier? Exempelvis om man går från lönegrupp 2 till grupp 1 eller när man får tillägget för sex års yrkesvana.
P
Svar:Det korta svaret är nej. Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal har inget sådant system som brukar kallas »kork«, det vill säga att löneökningarna ligger som en kork på grundlönen även om grundlönen ändras.
Emil Bäckström, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Täcker försäkringen tappad plånbok?
Fråga:Jag tappade nyligen min plånbok med kontokort, id och 2 000 kronor. Kan jag få någon ersättning från mina försäkringar som jag har för att jag är medlem i Hotell- och restaurangfacket?
C
Svar:I ditt medlemskap i Hotell- och restaurangfacket ingår en hemförsäkring som täcker de viktigaste skadehändelserna, som inbrott, brand och vattenskada. Du får även skydd för vårdkostnader på resan, hjälp vid id-stöld, överfallsskydd och flera andra delar.
För att kunna få ersättning för borttappade saker behöver du som medlem själv utöka din hemförsäkring till ”Hemförsäkring Mellan” eller ”Hemförsäkring Stor”. Där ingår ett allriskskydd, det kallas även drulleförsäkring.
Borttappade kontanter ingår i ”Hemförsäkring Stor”, för belopp upp till 3 000 kronor.
Detta innebär att du inte kan få ersättning för din borttappade plånbok från dina medlemsförsäkringar. Om du har valt att utöka hemförsäkringen som ingår i ditt medlemskap till ”Hemförsäkring Stor” kan du kontakta Folksam och anmäla din förlust.
Marcus Haglund, pressansvarig, Folksam
Foto: Mostphotos
Röda dagar – datumen som gäller 2026
Fråga:Vilka datum ger chans att tjäna in extra ledighetsdagar enligt regeln i Gröna riksavtalet?
Svar:Här är datum som ger anställda möjlighet att tjäna in extra ledighetsdagar, röda dagar, under december 2025 och under hela nästa år.
Regeln finns i kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet, samt i hängavtalet på Gröna riksavtalet.
Liknande regler finns också i flera andra av HRF:s kollektivavtal.
Jul och nyår 2025
- Julafton 2025: 24 december (onsdag)
- Juldagen 2025: 25 december (torsdag)
- Annandag jul 2025: 26 december (fredag)
- Nyårsafton 2025: 31 december (onsdag)
Alla datum 2026
- Nyårsdagen 2026: 1 januari (torsdag)
- Trettondagen: 6 januari (tisdag)
- Långfredagen: 3 april (fredag)
- Annandag påsk: 6 april (måndag)
- Första maj: 1 maj (fredag)
- Kristi himmelsfärdsdag: 14 maj (torsdag)
- Sveriges nationaldag: 6 juni. Läs mer här.
- Midsommarafton: 19 juni (fredag)
- Midsommardagen: 20 juni (lördag*)
- Alla helgons dag: 31 oktober (lördag*)
- Julafton 2026: 24 december (torsdag)
- Juldagen 2026: 25 december (fredag)
- Annandag jul 2026: 26 december (lördag*)
- Nyårsafton 2026: 31 december (torsdag)
*Röd dag på lördag, då gäller en särskild regel. Läs mer i punkt 3 i den här artikeln.
Byte från timlön till månadslön – hur räknar jag?
Fråga:Jag är i dag anställd på 32 timmar i veckan i genomsnitt med en timlön på 162 kronor. Nu ska arbetsgivaren byta till månadslön, hur räknas detta ut? Enligt min arbetsgivare: 162x173 = 28026x0,8 = 22 420,8 kronor. Enligt mig: 32x52 = 1 664x162 = 2 69 568/12 = 22 464 kronor. Blir ju skillnad i lönen beroende på uträkning. Det som står i anställningsavtalet är alltså anställd deltid med ett genomsnitt på 32 timmar i veckan. Inte att jag är anställd 80 procent.
M
Svar:Jag utgår från att du jobbar på en arbetsplats där branschens vanligaste kollektivavtal Gröna Riksavtalet gäller i mitt svar. Om du jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal eller om ett annat kollektivavtal gäller så blir svaret annorlunda.
Din arbetsgivare gör en korrekt beräkning i denna fråga.
En arbetstagares sysselsättningsgrad beräknas utifrån antal timmar per vecka.
Heltid är 40 timmar per vecka (om du inte jobbar huvudsakligen som nattreceptionist, då är den 38 timmar per vecka) och en sysselsättningsgrad om 32 timmar per vecka är alltså 80 procent av heltid.
Regler för löneberäkning
I Gröna riksavtalets sjätte kapitel finns regler för löneberäkning. 173 timmar är snittet på antal timmar per månad som används för att göra omräkning mellan timlön och månadslön.
Det betyder inte att heltid varje månad är exakt 173 timmar utan att det är ett snitt på en längre period, då antalet arbetsdagar per månad varierar beroende på månadens längd och hur arbetsdagarna faller ut olika månader.
Exempelvis innehåller februari, med 28 dagar, färre arbetsdagar och därmed färre arbetstimmar än en månad med 31 dagar där arbetsdagarna blir fler, men månadslönen ska vara densamma.
Så räknar man
Så för att räkna ut hur mycket du ska ha i månadslön utifrån din timlön ska man göra enligt följande:
- Din timlön x 173 = din månadslön utifrån heltid
- Din månadslön utifrån heltid x 80 % = din månadslön för 80 % av en heltid
Alltså som din arbetsgivare har beräknat.
Det som blir fel i din beräkning är att ett år inte är exakt 52 hela veckor, utan 1–2 dagar längre. Uträkningen mellan timlön och månadslön ska alltså inte göras utifrån ett helt år som du har gjort, utan utifrån att 40 timmar per vecka i snitt blir 173 timmar per månad.
Det är därför schablonsiffran om 173 timmar i snitt per månad kom till, för att ”jämna ut” det olika antalet timmar som ska arbetas per månad.
Hoppas du fick svar på din fråga, om du har vidare funderingar rekommenderar jag dig att kontakta din lokala HRF-avdelning.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Bryta semestern för jobb?
Fråga:Om jag bryter min semester för att gå in och jobba en dag, är det samma ersättning eller mer?
Lena
Svar:Det beror lite på vad du menar med ”bryter min semester”.
Om du har ett planerat avbrott eller om du är överens med din arbetsgivare om att du drar tillbaka semester som redan är bekräftad så utgår vanlig lön.
Om arbetsgivaren beordrar in dig så räknas det som övertid och du ska ersättas med lön och 90 procent övertidsersättning.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Illustration: Colourbox
Tio timmar med eller utan rast?
Fråga:Jag vet att ett pass får vara max 10 timmar, men är det med eller utan rast? Har pass på jobbet som sträcker sig över 11 timmar, men med rast blir det 10 timmars arbete. Så hur fungerar det? Är det 10 timmar inklusive eller exklusive rasten?
C
Svar:I kollektivavtalet Gröna Riksavtalet mellan HRF och Visita, som är branschens vanligaste kollektivavtal, finns en regel att arbetstiden får max vara 10 timmar per 24-timmarsperiod.
Rast är inte arbetstid, då arbetstagaren inte står till arbetsgivarens förfogande och då tiden under rasten förfogas fritt av arbetstagaren.
Man ska som anställd alltså kunna lämna arbetsplatsen under rasten och behöver inte vara tillgänglig att arbeta under sin rasttid.
Därför är svaret på din fråga att begränsningen om max 10 timmars arbetstid per 24-timmarsperiod gäller utan rast inkluderat.
Bra att veta
- Om en arbetsplats har måltidsuppehåll i stället för rast blir svaret ett annat.
- Måltidsuppehåll räknas in i arbetstid och då ska arbetstiden per 24-timmarsperiod vara max 10 timmar inklusive måltidsuppehåll.
- Under måltidsuppehåll står arbetstagaren till arbetsgivarens förfogande och ska vara tillgänglig att arbeta. Arbetstagaren får alltså inte lämna arbetsplatsen och därför räknas måltidsuppehåll in i arbetstiden.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket