Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat
Karensavdrag vid arbetsolycka?
Fråga:Om man råkar ut för en skada på arbetet (ett företag med Gröna riksavtalet) och arbetsgivaren anmäler det till försäkringskassan, har arbetsgivaren då rätt att ge den anställde en karensdag om man behöver stanna hemma? Eller ska arbetsgivaren betala sjuklön från första dag, utan karensavdrag?
N
Svar:Ja, arbetsgivaren kan ge dig en karensdag. Orsaken till sjukdomen eller skadan påverkar inte det.
Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal så finns en arbetsskadeförsäkring som gör att du kan få ersättning för förlorad inkomst, som också kan innefatta karensavdraget.
Det är därför viktigt att arbetsgivaren anmäler arbetsskadan till försäkringskassan och att du anmäler den till Afa Försäkring som hanterar våra avtalsförsäkringar.
Du kan inte bara få ersättning för inkomstförlust utan också alla andra kostnader, allt ifrån läkarbesök till värktabletter. Om du sedan får bestående men, som till exempel ärr, så finns det mer pengar att få ut.
Det kan också vara bra att veta att Gröna riksavtalet ger rätt till permission, en kortare ledighet med lön, i dessa två lägen:
- Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. (Det gör att du skjuter på karensen till dagen efter skadans inträffande, om du fortsätter vara sjuk)
- Om du arbetat en del av dagen, men måste lämna arbetsplatsen under resten av arbetsdagen på grund av arbetsskada, ska du få permission under den återstående tiden.
Regler om permission finns i många av HRF:s kollektivavtal, innehållet kan skilja sig en del mellan avtalen.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Anställd enstaka dagar, vill säga upp mig!
Fråga:Är anställd på en restaurang med enstaka dagar i anställningskontraktet. Företaget har Visitas kollektivavtal. Jag blir schemalagd varje månad just nu på minst 40 procent. Har fått schemalagda pass fram till april men planerar att säga upp mig. Har jag någon uppsägningstid eller kan jag bara säga upp mig och aldrig komma mer?
N
Svar: När man är anställd på enstaka dagar är du bara anställd på just den dagen du jobbar.
När passet är slut så avslutas också anställningen. Det gör att du inte behöver beakta någon uppsägningstid utan kan lämna när du vill.
Det låter också som att arbetsgivaren missbrukar anställningsformen.
Enstaka dagar-anställning får inte schemaläggas och finns det ett konstant behov av arbetskraft så ska arbetsgivaren anställa på särskild visstid eller tillsvidare.
Det blir en otrygg anställning och du kan gå miste om exempelvis sjuklön och extra ledighetsdagar.
Kontakta alltid din avdelning eller lokalt platsombud om du misstänker att arbetsgivaren missbrukar anställningsformen.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Ska jag betala jobbkläderna?
Fråga:Jag jobbar på McDonald's. Jag jobbar heltid och har två par skjortor och två par byxor. Har haft dessa plagg i snart ett år och de är dessutom två storlekar för stora. Är det rimligt att jag ska betala för att få nya uppsättningar av kläder? Eller borde restaurangen stå för dessa?
M
Svar:I kollektivavtalet som gäller på McDonald’s så står det att om arbetsgivaren föreskriver en särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.
Detta innebär att det är arbetsgivaren som står för kostnaden för dina arbetskläder.
Dessutom står det angett att anställd ska vara snyggt och prydligt klädd i arbetet. Att ha två storlekar för stora kläder kanske inte ser så snyggt och prydligt ut?
Mitt råd är att du tar upp detta med arbetsgivaren och får du inget gehör där så pratar du med det lokala skyddsombudet eller det av HRF:s avdelningskontor som du hör till.
Arbetskläder är också arbetsmiljö, och du kan ställa krav på att kläderna passar.
Jessica Larsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Dygnsvila och vändpass – vad gäller?
Fråga:Hur fungerar det här med dygnsvilan? Vi jobbar ett så kallat vändpass, man går av 23.00 på kvällen och börjar jobba dagen därpå 07.00. Är det okej att jobba så? Timmarna mellan 00.00–05.00 är väl inkluderade i en 11-timmarsvila? Hotellet har kollektivavtal.
L
Svar:Du ska ha 11 timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod.
Vilan kan alltså vara både före och efter passet så länge den är inom 24-timmarsperioden.
Du behöver veta hur arbetsgivaren räknar 24-timmarsperioden, då den inte behöver börja 00.00.
Arbetsgivaren kan inte heller byta beräkningsperiod på dygnet utan får bestämma sig för en beräkningsperiod.
För att veta om arbetsgivaren gör fel så behöver vi alltså veta lite mer om hur ditt schema ser ut i övrigt. Kontakta din HRF-avdelning så kan de hjälpa dig reda ut det.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Inga lediga lördagar på fyra veckor!
Fråga:I HRF:s kollektivavtal står det ”Om särskilda skäl föreligger kan dock ledighetsdagarna omfatta lördag–söndag eller söndag–måndag var tredje vecka.” Vad innebär det där med särskilda skäl? Kan min chef schemalägga mig fredag–lördag fyra veckor i rad? Jag jobbar på en restaurang som har öppet kl. 11–21, alla dagar i veckan.
H
Svar:Särskilda skäl kan vara en händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Till exempel smittsam sjukdom i personalgruppen eller oväntad större bokning.
Chefen får inte schemalägga arbete fyra fredag–lördag i rad.
En av fyra helger ska omfatta ledighet fredag–lördag eller lördag–söndag. Minst var fjärde vecka ska du alltså få ledighet som innefattar lördagen.
Jessika Bäckman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Vem kan bli skyddsombud?
Fråga:Vem utser skyddsombud och vem kan bli det på arbetsplatsen? Om företaget har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket.
AH
Svar:Hotell- och restaurangfacket utser skyddsombud på arbetsplatsen bland de anställda. Och om arbetsplatsen har en egen HRF-fackklubb så är det medlemmarna där som väljer och utser skyddsombudet.
Om fackklubb saknas på arbetsplatsen så är det HRF:s lokala avdelning som utser skyddsombud efter nominering, förslag, från medlemmarna på arbetsplatsen.
Att det är facket som utser skyddsombud på arbetsplatsen regleras i arbetsmiljölagens 6 kap. 2 §, andra stycket.
Skyddsombudet ska vara medlem i HRF och det ska vara en person som är intresserad av arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen.
Det här beskrivs uttrycksfullt i andra stycket, 6 § arbetsmiljöförordningen, enligt följande.
”Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde.”
Kent Johansson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Röda dagar – vilka datum gäller 2024 och 2025?
Fråga:Vilka dagar är röda dagar julen 2024 och ger extra ledighetsdagar för hotell- och restauranganställda? Och vilka datum gäller för 2025?
Svar:Här är datum som ger anställda chans till att tjäna in extra ledighetsdagar, röda dagar, julen 2024 och under hela 2025. Regeln finns i kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet samt i hängavtalet på Gröna riksavtalet.
- Julafton 2024: 24 december (tisdag)
- Juldagen 2024: 25 december (onsdag)
- Annandag jul 2024: 26 december (torsdag)
- Nyårsafton 2024: 31 december (tisdag)
- Nyårsdagen 2025: 1 januari (onsdag)
- Trettondagen: 6 januari (måndag)
- Långfredagen: 18 april (fredag)
- Annandag påsk: 21 april (måndag)
- Första maj: 1 maj (torsdag)
- Kristi Himmelsfärdsdag: 29 maj (torsdag)
- Sveriges nationaldag: 6 juni (fredag)
- Midsommarafton 20 juni (fredag)
- Midsommardagen 21 juni (lördag*)
- Alla helgons dag: 1 november (lördag*)
- Julafton 2025: 24 december (onsdag)
- Juldagen 2025: 25 december (torsdag)
- Annandag jul 2025: 26 december (fredag)
- Nyårsafton 2025: 31 december (onsdag)
*Röd dag på lördag, speciella regler gäller för att tjäna in en extra ledighetsdag.
Ska ob bakas in i lönen?
Fråga:Jag var nyligen på en anställningsintervju som kock. Det var på en arbetsplats med kollektivavtal. När vi kom in på lönen så sa de att ob-tillägget var inbakat i månadslönen. Får man göra så? Detta gällde en heltidsanställning med månadslön, mest schemaläggning kväll och helg, då vill man ju gärna få den där extra slanten ob.
F
Svar:Nej, så kan bolaget inte göra.
Precis som exempelvis semester och övertidsersättning så ska ob-tillägget redovisas separat. Jag misstänker att en sådan »inbakning« bara skulle gynna arbetsgivaren.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Ska jag jobba enbart kväll?
Fråga:Kan arbetsgivaren schemalägga mig på enbart kvällspass? När andra i samma position får både dag- och kvällstider? Har jag något att säga till om där? Företaget är med i Visita.
J
Svar:Ja, arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet så länge man håller sig inom lagar och avtalets regler. Det innebär att du kan tvingas jobba bara kvällar.
Däremot har alla anställda rätt att komma med sina åsikter kring schemat.
Om du har en schemainvändning så ska du meddela din chef detta via ditt lokala platsombud eller via din avdelning. Då måste din arbetsgivare kalla till förhandling i frågan.
Då kan du få chans att argumentera för varför schemat inte passar och arbetsgivaren kan undersöka vilka anpassningar som de kan göra. Starka skäl kan vara till exempel familjesituation med små barn eller möjlighet till att ta sig till och från jobbet.
Man kan ju också se på det ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Om en anställd mår dåligt av att bara jobba kvällar så kan ett skyddsombud ställa krav på åtgärder ifrån arbetsgivaren.
Det finns alltså en del att göra även om det i slutänden kan vara så att arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att schemalägga dig bara kvällar.
Johan Östman, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
Har jag rätt till schema med fyra pass i veckan?
Fråga:Jag är anställd på 80 procent, jobbar i hotellreception. Jag undrar över schemat. Har jag rätt att jobba fyra dagar i veckan, eller kan arbetsgivaren kräva att jag jobbar exempel tre dagar en vecka och fem dagar andra veckan? Eller får arbetsgivaren schema lägga mig hur som helst inom åttaveckorsperioden bara tiden uppgår till de totala timmarna för 80 procent?
T
Svar:Arbetsgivaren har ganska stora friheter att schemalägga sin personal utifrån behovet på arbetsplatsen.
Det kallas historiskt för arbetsgivarprerogativet, alltså arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.
Begränsningarna om hur arbetsgivaren får schemalägga regleras i arbetstidslagen och i kollektivavtalet.
I Gröna riksavtalet har arbetsgivaren möjlighet att använda sig av beräkningsperioder för ordinarie schemaläggning och ordinarie arbetstid.
Beräkningsperioden kan uppgå till 16 veckor och under vissa förutsättningar kan beräkningsperioden uppgå till 26 veckor, eller efter lokal förhandling upp till 52 veckor.
Ytterligare begränsningar i arbetsgivarens schemaläggningsrätt är att varje anställd ska garanteras minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod.
Det finns också regler om veckovila.
Enligt kollektivavtalet ska den förläggas så att den anställde, om möjligt, får i genomsnitt två sammanhängande 24-timmarsperioder per vecka. Om det inte är möjligt så ska veckovilan vara minst 36 timmar sammanhängande.
Varannan vecka ska ledighetsdagarna förläggas till helgen.
Helg enligt kollektivavtalet är fredag–lördag, lördag–söndag eller söndag–måndag.
Om särskilda skäl föreligger kan helgledighetsdagarna förläggas till var tredje vecka.
Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket