Fråga om jobbet | Hotellrevyn

Kan 17-åringen provsmaka vin?

Fråga:Får en anställd 17-åring smaka alkohol på restaurangen hen jobbar på, till exempel en drink som man blandat eller delta i vinprovningar på jobbet? Så klart med föräldrarnas tillåtelse och serveringsansvarig på plats.

A

Svar:Enligt alkohollagen får inte ett serveringsställe servera alkohol till någon under 18 år. Om en person under 18 år är gäst på ett serveringsställe tillsammans med sina föräldrar är det inte heller tillåtet att servera den gästen, även om föräldrarna tillåter att deras barn serveras eller dricker alkohol på serveringsstället.

Det finns inga arbetsrättsliga regler att man måste ha fyllt 18 år för att få arbeta med alkohol, exempelvis i en bar eller vid servering. På tillståndsenheten i Stockholm bedömer vi dock att det inte är lämpligt att en tillståndshavare lägger ansvaret eller nykterhetsbedömningar gällande alkohol eller alkoholservering på en person som inte fyllt 18 år.

Sett till alkohollagens syfte som social skyddslagstiftning med ett uttalat mål att skydda underåriga från alkoholens skadeeffekter skulle tillståndsenheten i Stockholm bedöma att det inte heller är lämpligt att en tillståndshavare tillåter en anställd som är under 18 år att exempelvis smaka på drinkar eller delta på vinprovning på serveringsstället, även om föräldrarna tillåter det eller att serveringsansvarig är på plats.

Carina Cutlip, enhetschef, Tillståndsenheten, Stockholm

19 oktober

Övertid på företag utan kollektivavtal?

Fråga:Jag är fast anställd på heltid med timlön. En del månader är det mycket att göra och jag jobbar mer än vad schemat säger. Får arbetsgivaren reglera det genom att schemalägga mig färre timmar än heltid följande månader? Arbetsplatsen har inget kollektivavtal.

M

Svar:När du arbetar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal så är det bara arbetstidslagen som reglerar vad som gäller i den här frågan. Enligt den får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar per vecka i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Det innebär att du kan arbeta 44 timmar en vecka, 36 timmar nästa vecka och så vidare, men i slutet av en period på fyra veckor ska det tillsammans bli 40 timmar per vecka i genomsnitt.
Din arbetsgivare kan alltså inte reglera övertid under följande månader. Kan arbetsgivaren inte reglera övertiden inom fyra veckor ska du ha betalt för den övertid du arbetat.

Som anställd har du rätt att säga nej till övertidsarbete, om övertiden inte är reglerad i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet.
Observera att det är andra regler som gäller på arbetsplatser med kollektivavtal.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

16 oktober

Hur räknar man semesteravdrag?

Fråga:Jag är anställd på heltid på ett företag med kollektivavtal och årsarbetstidsavtal. Jag har haft semester under sommaren. I slutet av juni tog jag ut sju dagar semester (22–26 juni samt 29–30 juni). När jag kollade min lönespec för juni finns det en rad för semesteravdrag (frånvaro, betald semester) och där har man gjort avdrag för nio dagar. Är det korrekt enligt reglerna? Gör man avdrag även för de två dagar per vecka då jag vanligtvis är ledig enligt schema, om jag inte hade haft semester

J

Svar:Enligt semesterlagen § 3a så avser semesterledighet hela dagar. I ledigheten ingår enstaka dagar eller en period av semesterdagar, inklusive arbetsfria dagar. Semesterledighet börjar och slutar med en semesterdag.

Förutsatt att den begärda och beviljade semesterperioden är mellan 22 juni och 30 juni så är det korrekt att också de arbetsfria dagarna är en del av semesterperioden och också utgör grund för löneavdrag. Eftersom det finns ett årsarbetstidsavtal, tillämpas för månadsavlönade ett löneavdrag på den genomsnittliga årsarbetstiden.

I annat fall, i och med att frånvaroperioden är kortare än 14 dagar, så skulle du haft ett löneavdrag per timme för varje frånvarotimme.
Hade då semesterledigheten varit längre än 14 dagar skulle arbetsgivaren i stället gjort ett dagsavdrag för varje kalenderdag frånvaron omfattar (Gröna Riks 6 Kap 18 § punkt 5).

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

21 september

Jobbet hade stängt en vecka, får jag lön?

Fråga:Jag jobbar på restaurang, har en provanställning på 80 procent. Chefen skickade ett sms om att de skulle hålla stängt en vecka på grund av sjukdom. Har jag rätt till lön för veckan jag fick gå hemma? Kollektivavtal finns.

A

Svar:Om arbetsgivaren inte har ändrat i ditt schema innan stängningen, och du inte får arbeta som du är schemalagd, så ska du ändå ha lön för den tid du är schemalagd. Om arbetsgivaren däremot är ute i god tid så kan de göra en schemaändring inför en stängning.
En sådan schemaändring ska i så fall samrådas med berörd anställd minst 14 dagar i förväg. Då kan de göra en ändring i schemat som innebär att du får arbeta lite mindre under den stängda perioden och sedan arbeta lite mer. Schemaändringen får dock bara ske inom ramarna för hur mycket man får arbeta enligt arbetstidslag och kollektivavtal. Den ändrade arbetstiden ska ligga inom beräkningsperioden för den ordinarie arbetstiden.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

18 september

Betalning för röda dagar?

Fråga:Jag har tyvärr blivit uppsagd. Ska man få sina icke uttagna extra ledighetsdagar (röda dagar) utbetalda med sin slutlön? Företaget har kollektivavtal.

A

Svar:Ja, och i kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet, står det så här om utbetalningen: »När anställning avslutas och extra ledighetsdagar finns innestående, ersätts anställd med 1/22 av månadslönen per extra ledighetsdag. När extra ledighetsdag läggs ut eller ersätts vid anställnings upphörande erhåller anställd som är avlönad per timme ett belopp som motsvarar den genomsnittliga dagsinkomsten baserat på veckoarbetstid enligt anställningsbeviset.«

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

27 maj

Vad är sammalöneprincipen?

Fråga:Jag jobbar på ett hotell som har Gröna riksavtalet. Företaget använder sig av sammalöneprincipen vid semester. Hur räknar man ut semestertillägget då? Alla säger olika.

S

Svar:Om Gröna riksavtalet tillämpas får arbetsgivaren inte använda sig av sammalöneprincipen. I Gröna riksavtalet 4 Kap, 16 § finns regler för semesterberäkning och i 6 Kap, 18 § finns regler för löneberäkning.
Sammalöneprincipen finns i semesterlagen § 16a, där arbetsgivaren har möjlighet att tillämpa samma lön under semester men med ett tillägg på 0,43 procent per betald semesterdag. Ta kontakt med din HRF-avdelning då din arbetsgivare tillämpar fel regelverk för semesterberäkning.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

25 maj

Extra ledighetsdagar i pengar?

Fråga:Kan de extra ledighetsdagar man tjänar in på röda dagar betalas ut i pengar i stället? Jag tolkar kollektivavtalet så att arbetsgivare och arbetstagare måste komma överens om det, men där nämns bara deltidsanställda. Vad gäller för heltidsanställda då?

S

Svar:Det som står i kollektivavtalet om extra ledighetsdagar är att de är ledighetsregler som finns för att anställda som arbetar på helger och röda dagar ska ha lika mycket betald ledighet som övriga anställda på arbetsmarknaden.
Det är bara deltidsanställda som kan göra överenskommelse med sin arbetsgivare om att ersättas med ekonomisk kompensation.
Heltidsanställda ska få lediga dagar med lön som läggs ut av arbetsgivaren i samråd med den anställde. Enligt avtalet ska en dag läggas ut under julhelgen och de dagar som inte tagits ut under kalenderåret ska förläggas till semestern följande år.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

21 april

Hur korta får pass vara?

Fråga:Vad är kortaste arbetspasset man kan få som tillsvidareanställd? Får chefen lägga mig på tretimmarspass?

Y

Svar:För anställda på enstaka dagar finns en nedre gräns på tre timmar. Den saknas vid tillsvidareanställning, där du i stället har en genomsnittlig arbetstid per vecka. Någon direkt nedre gräns kan vi inte peka på, men vi kan påpeka att ett upprepat schema med väldigt kort arbetstid innebär att risken ökar för att få mycket längre arbetstid andra dagar. Detta kan i sin tur utgöra en arbetsmiljörisk.

Samtidigt är det nog inte det smartaste av en arbetsgivare att schemalägga så kort tid så att en anställd knappt hinner »landa« i passet innan det är dags att sluta. Prata med din chef om ni kan komma fram till en balans mellan det längsta och kortaste passet och hitta något som fungerar för båda parter och ger en hållbar arbetsmiljö.

Alejandro Quezada, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

14 april

Vad gäller för inställt möte?

Fråga:Vår chef kallar oss till ett obligatoriskt möte kl. 08.00. Nattpersonalen stannar kvar, de som är lediga åker in till jobbet och så vidare. Men kl. 07.30 ställs mötet in på grund av sjukdom. I schemat plockas den förlagda arbetstiden bort för alla. Är detta korrekt?

K

Svar:Nej det är inte korrekt. Eftersom mötet är beordrat av arbetsgivaren så ska arbetsgivaren också stå för lön. Att arbetsgivaren i detta fallet med kort varsel avbokar mötet är inte den anställdes ansvar. Den som har kommit in på ledig dag eller förlängt arbetstiden utöver schema ska dessutom ha ersättning (övertids- och mertidskompensation) enligt 12 § i kollektivavtalet mellan HRF och Visita.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

7 april

Min lediga helg blir så kort!

Fråga:Är det okej enligt reglerna att bli schemalagd fram till midnatt på fredagen innan min lediga helg och sedan få passet på måndag som startar 05.30 på morgonen?

J

Svar:Enligt arbetstidslagen § 14 har en arbetstagare rätt till 36 timmars veckovila.

Utöver det har vi i kollektivavtalet mellan Visita och HRF (3 Kap, 9 §, punkt 4) en text där det står: »Arbetstiden ska normalt förläggas så att den anställde erhåller i genomsnitt två ledighetsdagar per vecka, om möjligt som två sammanhängande 24-timmarsperioder«.

Vad jag kan utläsa av frågan så får du två sammanhängande 24-timmarsperioder och därav är det enligt reglerna i kollektivavtalet.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

12 mars