Fråga om jobbet | Hotellrevyn

När får jag 19-årslön?

Fråga:Jag fyllde 19 år den 8 oktober. Som 19-åring ska jag få högre lön enligt kollektivavtalet. Lönen ska höjas från 95.94 kr/tim till 104.14 kr. Ska detta gälla från födelsedagen? Eller jobbar jag på 18-årslön månaden ut och börjar tjäna 19-årslön nästa månad?

J

Svar:Enligt kollektivavtalet mellan Visita och Hotell- och restaurangfacket så gäller den nya minimilönen från och med månadsskiftet efter det att du fyllt 19 år.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

3 december

Gränsen mellan mertid och övertid?

Fråga:Jag jobbar deltid i hotellreception, är nattreceptionist på 78 procent. Men det händer att jag tar arbetspass utöver mina ordinarie schemalagda ibland, alltså mertid. Hur kan jag veta exakt när det blir mer än 100 procent som jag jobbar och jag ska börja få övertidsersättning?

T

Svar:För personal som stadigvarande arbetar nattjänst i hotellreception är heltidsmåttet 38 timmar i genomsnitt per vecka.

Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 100 procent. Mertid är alltså tiden mellan din ordinarie schemalagda arbetstid upp till 38 timmar i genomsnitt per vecka. Tid därutöver är att betrakta som övertid med följande övertidskompensation. Detta enligt kollektivavtalet Gröna riks, 3 Kap 12§.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

26 november

Hur långt i förväg ska jag få schema?

Fråga:Jag undrar hur långt i förväg jag ska få mitt schema? Kan väl inte vara riktigt att jag söndag kväll inte vet mina arbetstider för veckan som kommer. Företaget har inte kollektivavtal, vad gäller då?

K

Svar:Arbetstidslagen anger att man ska få ett schema minst två veckor innan det börjar gälla, såvida det inte är fråga om tillfällig anställning. I det kan ju exempelvis en allmän visstidsanställning, »timanställning« ingå, när man inte har en överenskommelse mer än just den aktuella dagen.

Susanne Bali, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

20 november

Avdrag för semester?

Fråga:Jag är tillsvidareanställd på ett företag med avtal. När jag tog semester gjorde arbetsgivaren semesteravdrag på min lön. Jag får semesterersättning utbetald varje månad. Är det rätt?

C

Svar:Här är det förmodligen både rätt och fel.
Är du anställd tillsvidare så ska arbetsgivaren inte betala ut din semesterersättning varje månad. Det är ett brott mot kollektivavtalet att löpande betala ut semesterersättning. Semesterersättning får endast utbetalas när anställningen upphör.

I annat fall ska arbetsgivaren spara din semesterersättning eftersom du skulle haft rätt till betald semester, förutsatt att du uppfyller semestervillkoren i kollektivavtalet.

När du har semester är det dock riktigt att du får ett avdrag på lönen. Den skulle dock ersättas med semesterlön om din arbetsgivare inte hade betalt ut den månadsvis.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

19 november

Begära ledigt på ledig dag?

Fråga:Jag är fast anställd och arbetar i hotellreception. Nu ska ansökan om julledigt lämnas in. I år infaller julafton och nyårsafton på måndagar och jag är inte schemalagd att jobba de dagarna. Ska jag ändå ansöka om ledighet? Ger det bättre skydd om min chef skulle beordra in mig, jämfört med om jag »bara« har ledig dag enligt schema? Det är Visitas kollektivavtal på företaget.

J

Svar:Jag skulle rekommendera att du lämnar in önskemål om ledighet de dagar du vill vara ledig, oavsett om du är schemalagd eller inte. Arbetsgivaren har möjlighet att göra schemaändringar senast 14 dagar i förväg. Det är inte helt ovanligt i vår bransch som har öppet dygnet runt att det blir schemaändringar kring jul och nyår, när många vill vara lediga.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

15 november

Illustration: Anna Nilsson

Chefen gav sig själv bästa schemat!

Fråga:Vi ska få en ny hotellchef inom kort. Hon har redan gjort ett nytt schema. Det är mindre än 14 dagar tills ändringen sker och hon har inte haft något som helst samråd med oss. Chefen har satt sig själv på alla förmiddagspass och dessutom ändrat arbetstiderna, så hon börjar 07:45 och slutar 15:30 alla dagar förutom fredagar, då hon slutar 13:30. Dessutom är hon ledig varje helg. Vi anställda får planera om i privatlivet då vi plötsligt börjar och slutar 1,5 timme senare än tidigare. Är det här tillåtet?

A

Svar:Detta är ett bra exempel på varför det är viktigt för fackföreningen att ha lokala arbetsplatsklubbar och platsombud. Framför allt när det gäller att påverka i inflytandefrågor såsom schemaplanering.

Till att börja med finns det inom arbetsrätten en gränsdragning mellan arbetare och tjänstemän. Det innebär att tjänstemän inte får utföra arbete på arbetstagarnas kollektivavtalsområde och att arbetare inte ska utföra arbete på tjänstemännens avtalsområde. Ibland är det svårt med en exakt gränsdragning, men på det stora hela fungerar arbetsmarknaden på det sättet att en hotellchef inte delar schema med arbetare och upptar en tjänst i produktionen.

I kollektivavtalet mellan HRF och Visita finns det regler för schemaläggning (10 §).
Där framgår det tydligt i första punkten att schemaförändringar ska ske i samråd med berörda anställda. Att samråd ska ske senast 14 dagar innan schemat börjar gälla. Där finns det också möjlighet för facklig företrädare att framföra invändning mot schemat. Om detta görs så är arbetsgivaren skyldig att påkalla lokal förhandling med HRF.

Så mitt tips till er för att förebygga godtycklig schemaläggning, är att ni tillsammans organiserar er och tvingar arbetsgivaren till förhandlingsbordet. Först där kan ni framföra era krav på ett rättvist schema och kollektivt förebygga godtycklighet!

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

9 november

Foto: Colourbox

Vem betalar strumpbyxan?

Fråga:Vårt jobb bekostar klänningar till den kvinnliga servisen och byxor och skjorta till den manliga servisen. Till klänningen ska vi ha strumpbyxor, de ska vara svarta och tjocka, minst 60 denier. Dessa får man som kvinnlig anställd betala själv. Ska det inte vara lika, oavsett om man är kvinna eller man? Ska bara männen få både över- och underdel betalda? Restaurangen har avtal med HRF.

Servis

Svar:I Gröna riksavtalet står det »Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.« Jag skulle nog påstå att arbetsgivaren föreskrivit en särskild klädsel när de säger att strumpbyxorna ska vara svarta och minst 60 denier och därför borde betala för dem.
Det här är också en fråga om likabehandling, om den manliga servisen får byxor och skjorta borde ni rimligtvis få klänning och strumpbyxor. Vi har inte drivit den här frågan, så det är svårt att ge ett exakt besked, men jag rekommenderar dig att vända dig till ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller avdelningen som får driva det här som ett ärende.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

24 oktober

Övertid och årsarbetstidsavtal?

Fråga:Min arbetsgivare har kollektivavtal och tillämpar årsarbetstid. I sommar har jag jobbat 90 timmar i övertid. Nu vill chefen ge mig lediga dagar lite hur som helst mitt i veckan, utan att jag vill det. Får chefen göra så? Eller kan jag vara med och bestämma dagarna eller få ut pengar?

F

Svar:För att arbetsgivaren ska få tillämpa årsarbetstidsavtal ska verksamheten uppfylla vissa kriterier och de ska först ha förhandlat med Hotell- och restaurangfacket om avtalet.

Många arbetsgivare använder tyvärr någon egen variant av »timbank« som sträcker sig över en längre period än den tillåtna beräkningsperioden för schemat. Det leder ofta till brott mot arbetstidslagen och kollektivavtalet. Om din arbetsgivare säger att det finns ett årsarbetstidsavtal kan du kontakta ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller Hotell- och restaurangfackets avdelning för att få veta om det finns och vad som gäller.

När det finns ett årsarbetstidsavtal och man arbetar övertid så är det kollektivavtalets regler som gäller, alltså att all arbetstid utöver ordinarie arbetstid ska ersättas med övertidsersättning.
Även om det finns ett årsarbetstidsavtal så ska arbetstiden vara schemalagd, oftast med minst 14 dagars framförhållning. Men det kan finnas andra lokala överenskommelser, så ta reda på vad som står i det avtal som gäller hos er.

Om man blir beordrad att arbeta utöver schemalagd arbetstid ska övertidsersättning betalas ut.
För att ha rätt till övertidsersättning ska man arbeta heltid. Arbetar man utöver ordinarie arbetstid och är deltidsanställd så är det mertid och ger inte rätt till övertidsersättning. Övertiden kan kompenseras med betald ledighet om du och arbetsgivaren är överens om det, annars ska den betalas ut i pengar.

Kom ihåg att övertidsarbete ska vara beordrat av arbetsgivaren eller godkänt senast en månad i efterhand. Om du behöver stanna kvar längre något arbetspass ska du stämma av med en chef först, så att de kan godkänna övertiden.
Är ingen chef med befogenhet på plats så kan ni prata med er arbetsgivare och fråga hur ni ska göra vid sådana tillfällen. Fråga om ni själva ska få avgöra om ni behöver stanna kvar längre och vid vilka tillfällen det i så fall gäller.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

18 oktober

Fasta arbetsdagar = fast anställning?

Fråga:Jag är anställd på ”enstaka dagar”. Men min chef säger att jag är fast anställd för att jag jobbar fasta datum: helger varannan vecka. Är det så? Hon säger att hon kan anställa någon en timme i veckan och då är det en fast anställd.

C

Svar:Jag skulle säga att du har fel anställningsform om det är så att du arbetar på ett fast schema. Om du och din chef är överens om att du är tillsvidareanställd (fast anställd) så tycker jag att ni ska skriva ett nytt anställningsavtal med din genomsnittliga veckoarbetstid och där det framgår att du är tillsvidareanställd.
Det är fullt möjligt att tillsvidareanställa en person på en timme i veckan. Jag är dock tveksam till att någon skulle vilja acceptera ett så lågt arbetstidsmått. I praktiken ser jag ingen arbetsuppgift som endast skulle ta en timme.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

17 oktober

Löneavdrag för rast?

Fråga:Jag jobbar på en restaurang som har kollektivavtal med HRF. Man märker att de försöker spara pengar. Först betalade vi kostavdrag, men fick aldrig något tillfälle att äta. Nu säger de att vi ska få ett löneavdrag på 30 minuter per skift för att äta. Är det så man räknar? Om jag jobbar ett sjutimmarspass, ska jag bara få lön för 6,5 timmar?

A

Svar:Kostbestämmelsen i kollektivavtalet är direkt bindande för arbetsgivaren och arbetstagaren i och med att det träffas en överenskommelse om anställning.

Är det så att arbetsgivaren gör ett kostavdrag så ska arbetsgivaren även tillhandahålla mat på arbetsplatsen.
Kostavdraget består av två delar. Det ena är ett nettolöneavdrag enligt reglerna i kollektivavtalet. Den andra delen är en förmånsbeskattning utifrån Skatteverkets regler om vad en måltid på arbetet bör kosta.

I kollektivavtalets regler för kostbestämmelse finns det några undantag för kostavdrag. Ett är när anställd tillfälligtvis inte getts möjlighet till kost på arbetsplatsen, då får arbetsgivaren inte göra något kostavdrag.

När det gäller rastens förläggning, så är rast att likställa med ledig tid. Är det så att arbetsgivaren inför schemalagda raster, blir en konsekvens av detta att arbetspasset måste förlängas i samma utsträckning som rasten.
Det är alltså inte tillåtet att korta ner arbetstiden så att nettoarbetstiden blir 30 minuter kortare.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

11 oktober