Fråga om jobbet | Hotellrevyn

Jag har lön under avtalsnivå!

Fråga:För något år sedan ingick min arbetsplats kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Jag ser nu på lönetabellerna i kollektivavtalet att jag legat under minimilönen ett helt år. Har jag rätt att kräva pengarna från den uteblivna lönen retroaktivt?

M

Svar:Du har rätt att kräva retroaktiv lön för ett år tillbaka om arbetsgivaren varit bunden av avtalet under tiden.
Har arbetsgivaren varit bunden av kollektivavtalet kortare tid än ett år så kan du kräva retroaktiv lön från och med den dagen då kollektivavtalet tecknades.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

3 juli

Ny tjänst, ny lön?

Fråga:Jag undrar om man kan få löneförhöjning mitt i en månad? Eller om det alltid är från månadsskiftet? Jag börjar på en ny tjänst den 23:e och har då blivit lovad högre lön. Men från när ska jag få den? Sedan undrar jag även om pottpengarna man har på sin nuvarande timlön följer med då?

Emma

Svar:Du som anställd kan alltid löneförhandla individuellt med arbetsgivaren och vad ni då kommer överens om är det som gäller. Du ska förstås begära att få överenskommelsen skriftligt, om det rör dig och din lön eller andra enskilda villkor. Och är ni överens om att lönen ska höjas från ett visst datum så gäller det.
Om din arbetsgivare har kollektivavtal så gäller följande: Den lön du har i dag gäller för den anställning du har i dag. Om du får en annan tjänst inom samma lönegrupp ska du ha minst den lönen du har i dag.
Om du får en helt ny tjänst inom en annan lönegrupp så är det en ny anställning och du får förhandla om lön för den nya tjänsten.
Kollektivavtalets minimilöner får dock aldrig underskridas.
Har du fler frågor så kontakta ditt lokala fackliga ombud på arbetsplatsen eller din HRF-avdelning. De kan gå igenom just ditt anställningsavtal för att se vilken lönegrupp du tillhör.

Cecilia Creutz, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

27 juni

Lönegrupp för 17-åring i receptionen?

Fråga:Min kusin är 17 år och har börjat arbeta i receptionen på ett hotell. Hon får ungdomslön, den som står i HRF:s avtal. Men jag har också varit 17 år och jobbat i reception, på ett annat hotell. Jag fick då lön enligt lönegrupp 1, kvalificerat arbete, för man hade den högre löneklassen i receptionen på det hotellet. Var det något min arbetsgivare valde frivilligt, att ha högre lönegruppen i repan? Eller är det något bestämt i kollektivavtal? Och har min kusin rätt att få lön enligt lönegrupp 1 och inte den låga ungdomslönen?

EJ

Svar:Vid arbete i hotellreception ska man ha lön enligt kollektivavtalets lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete. Detta oavsett ålder. Ungdomslöner får bara tillämpas för det som i kollektivavtalet kallas yrkesarbete och i avtalet står det skrivet ”3. Ungdomslöner för yrkesarbete (ej kvalificerat yrkesarbete)”. Så din kusin har rätt till lön för kvalificerat yrkesarbete och ska begära att få den retroaktivt från det att anställningen påbörjades.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

19 juni

Äta i garderoben?

Fråga:Vi får måltidsuppehåll på jobbet, platsen vi äter på är dock i garderoben. Det känns ovärdigt! Vi jobbar 13 – 22, har ingen rast och stressar i oss maten. Har arbetsgivaren en skyldighet att göra en matplats tillgänglig? Hur ska den se ut? Har vi rätt till tid för måltidsuppehåll eller paus?

Danne

Svar:Det finns en föreskrift från Arbetsmiljöverket om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). I den står det att arbetstagare ska kunna äta under tillfredsställande förhållanden. Det ska normalt ske i en personalrestaurang, en annan restaurang, ett matrum eller ett matutrymme. Arbetstagare som äter medhavd mat ska ha tillgång till ett matrum eller plats i en personalrestaurang.

På arbetsställen där högst fyra personer arbetar samtidigt får det i stället finnas ett avskilt matutrymme i arbetslokalen eller i ett klädrum med klädskåp. Detta om arbetet inte är smutsande, medför risk för smitta eller utförs med hälsofarligt eller starkt luktande ämne.
Nära platsen där medhavd mat ska intas ska det finnas uppvärmningsanordning, kylskåp, förvaringsutrymmen, uppsamlingskärl för avfall, tillgång till varmt och kallt vatten och möjlighet att diska. Sittplatser ska ha ryggstöd.

Om ni inte anser att den plats ni får äta på uppfyller de här kraven kan ni kontakta skyddsombudet på er arbetsplats. Om det inte finns kan ni kontakta HRF:s avdelning som har regionala skyddsombud som kan hjälpa er.

Måltidsuppehåll läggs ut efter läglighet och det är därför svårt att ange en minsta tid. Enligt arbetstidslagen ska arbetstagare ha en rast senast efter fem timmars arbete, men det anges inte hur lång den ska vara. Utöver det ska arbetstagare kunna ta kortare pauser. Lagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara. Det är mer ett allmänt uttryck för att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då i den mån det är möjligt.

Försök att prata med er arbetsgivare om att ni upplever att ni får stressa i er maten och inte mår bra av det. Om inte det ger resultat kan ni kontakta ett fackligt ombud på arbetsplatsen eller HRF:s avdelning för att få till en lösning.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

31 maj

Hur många timmar är heltid egentligen?

Fråga:Vad är detta 173 timmar i månaden? Jag har hört att det betyder heltid 100 % i hotell- och restaurangbranschen. Men jag jobbar heltid och det varierar lite hur många timmar det blir per månad. Arbetar på restaurang som är med i Visita.

SB

Svar:En heltid (100 %) är 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar i genomsnitt för anställda med nattjänstgöring i hotellreception.

173 timmar (164 timmar för nattjänstgöring i hotellreception) är delningstalet när man beräknar bruttoarbetstid. En årsarbetstid inom branschen är 2080 timmar brutto som delas på 12 månader. Med bruttoarbetstid menas att det är arbetstid utan avdrag för semester, röda dagar och annan frånvaro. För att räkna om månadslön till timlön används 173 som omräkningsfaktor.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

12 april

Mertid för gravid?

Fråga:Jag är fast anställd på deltid, 75 procent. Är gravid och orkar inte arbeta mer än mina 75 procent. Har min arbetsgivare rätt att schemalägga mig mer utan att fråga? När jag sagt hur jag mår får jag till svar att hen får schemalägga mig mer när det behövs. Är det så? Vi har Gröna riks-avtalet.

Deltid

Svar:All schemaläggning ska ske i samråd med anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar i förväg. Dessutom ska arbetsgivaren i sin schemaplanering arbeta för att undvika schemaändringar.
Den som är anställd på deltid har ingen skyldighet att arbeta mertid utöver den sysselsättningsgrad som är överenskommen.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

12 april

Lämna ut övervakningsfilm?

Fråga:Har försäkringsbolag rätt att begära ut bilder från kameraövervakning av ett hotells parkeringsplats? Eller gäller det bara polis och myndigheter?

Jonas

Svar:Något kortfattat och förenklat kan sägas följande: Reglerna för hur man får hantera bilder på personer kommer ändras den 25 maj när den nya dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Bilderna får bara lämnas ut till försäkringsbolaget om det ryms inom hotellets ändamål med övervakningen och om det sker med stöd av en rättslig grund enligt dataskyddsförordningen.

Nils Henckel, jurist, Datainspektionen

4 april

Uppsägningstid på säsongsjobbet?

Fråga:Jag jobbar deltid, 31 timmar i veckan, som säsongsanställd på en skidort. Jag har fått erbjudande om en bättre anställning och undrar hur lång uppsägningstid jag har om jag skulle säga upp mig?

David

Svar:Om din arbetsgivare är bunden av kollektivavtal så har du 14 dagars uppsägningstid när du har en tidsbegränsad anställning.
Om din arbetsgivare inte är bunden av kollektivavtal så gäller lagen om anställningsskydd och då har du en månads uppsägningstid.
När du som anställd säger upp dig kan du och din arbetsgivare komma överens om en kortare uppsägningstid än vad som står i lag eller kollektivavtal. Om arbetsgivaren går med på det. Tänk då på att göra en skriftlig överenskommelse om det så att det inte blir några missförstånd som kan bli svåra att reda ut i efterhand.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

2 mars

Semesterersättning på slutlönen?

Fråga:Hur är det egentligen, har man rätt att få ett semestertillägg utbetalt på slutlönen?

Nina

Svar:När man slutar sin anställning och har intjänad semester kvar ska den betalas ut senast en månad efter det att anställningen avslutats. Detta enligt semesterlagen.
Om man är anställd hos en arbetsgivare som har Visitas riks- eller hängavtal ska man få 12,72 procent i semesterersättning på den lön man tjänat in, om man varit anställd mindre än 12 månader. Om kollektivavtal saknas ska man få 12 procent i semesterersättning, enligt semesterlagen.

Om man varit anställd 12 månader eller mer ska arbetsgivaren i stället räkna ut hur många semesterdagar man tjänat in, och hur hög semesterersättningen blir per dag. Om ersättningen understiger semesterlönegarantibeloppet i kollektivavtalet är det garantibeloppet som ska betalas ut.

Kontakta ditt platsombud eller klubben på arbetsplatsen om du vill få hjälp att räkna på detta. Saknas fackligt ombud på din arbetsplats kan du kontakta din avdelning.
Procentsatsen för semesterersättning kan variera något beroende på vilket kollektivavtal som gäller. Om arbetsgivaren saknar kollektivavtal är det endast semesterlagens regler som gäller.

Anette Olsson, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

26 januari

Möten på fritiden?

Fråga:Jag undrar hur långt i förväg man kan kräva att få reda på när obligatoriska möten ska hållas? Det handlar om möten som ligger utanför arbetstid. Exempelvis var ett möte för min arbetsgrupp bestämt till söndag eftermiddag. Kallelsen kom med två veckors framförhållning. Kollektivavtal med HRF finns.

M

Svar:Det finns egentligen ingen varselgräns eller tidsgräns för obligatoriska personalmöten utan de bestäms oftast av arbetsgivaren. Hur personalmöten förläggs beror på hur verksamheten ser ut.

Obligatoriska schemalagda personalmöten ska arbetsgivaren varsla om senast två veckor i förväg. När det gäller personal som blir inkallade utanför ordinarie arbetstid, alltså på övertid, så ska arbetsgivaren lämna besked snarast möjligt.
Vissa arbetsplatser har regelbundna personalmöten, månadsvis eller veckovis. På sådana arbetsplatser har personalen kännedom om personalmöten i god tid före eftersom de ligger på fasta och återkommande tider.

Är ni fler på arbetsplatsen som har synpunkter på tidpunkten för personalmöten så tycker jag att ni ska ta den diskussionen med er arbetsgivare. Finns det en klubb eller lokalt fackligt ombud på arbetsplatsen så kan ni driva frågan genom klubben eller platsombudet.

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket

25 januari