
Fråga:Jag jobbar på ett hotell med kollektivavtal och har en fråga om hur jag ska räkna min yrkesvana under åren här. Jag arbetade 2017–2018 som anställd ”enligt behov” vilket gav mig totalt cirka 900 timmar. Min fråga är, kan jag räkna med dessa timmar som yrkesvana?
Svar:I svaret nedan förutsätter jag att det är kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet, som gäller på din arbetsplats.
I kollektivavtalet finns regler om beräkning av yrkesvana under paragrafen om minimilönerna. Där framgår det att ett yrkesvaneår tillgodoräknas om den anställde:
eller
Arbete på enstaka dagar är så klart också arbete som kan tillgodoräknas i beräkning av yrkesvana. Om du efter det året av 900 timmar har jobbat 400 timmar så har du i och med att du når upp till 1 300 intjänat ett yrkesvaneår, även om det har skett under lite längre tid än ett år.

Fråga:Jag arbetar som lokalvårdare på ett hotell, kollektivavtal mellan Visita och HRF gäller. Jag har anställning för enstaka dagar sedan 16 juni 2025, jobbar dagtid och är disponibel veckans alla dagar. Jag arbetade hela påsken och har en fråga om röda dagar och ob-ersättning. Hel- samt deltidsanställda kan ju tjäna extra ledighetsdagar på röda dagar. Har jag med anställning för enstaka dagar rätt till någon motsvarande ersättning? Eller får jag endast ordinarie ob-ersättning? /M
Svar:Man tjänar inte in extra ledighetsdagar (röda dagar) när man är anställd för enstaka dagar. Detta då man bara har ett anställningsförhållande under de pass man arbetar.
Extra ledighetsdagar intjänas från anställningens början. Men de läggs endast ut om anställningen varar mer än två månader, vilket en anställning för enstaka dagar inte ska göra. Den anställningsformen får bara användas för tid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.
Om den används på ett annat sätt kan du be din fackliga företrädare på arbetsplatsen eller din HRF-avdelning att begära överläggning med din arbetsgivare. De kan utreda om det finns ett konstant behov av arbetskraft.
Oavsett vilken anställningsform du har, så har du rätt till ob-ersättning enligt kollektivavtalet.

Fråga:Om det finns två semesterperioder på företaget, är man som anställd tvingad att ta varannan gång? Exempelvis sen period ett år och tidig nästa år, eller tvärtom? Var står den regeln i så fall? Jobbar på en personalrestaurang med HRF:s kollektivavtal Gröna riksavtalet. Vi har öppet året om, servering alla dagar.
Svar:Du har rätt till fyra veckor sammanhållen semester mellan den 15 maj och den 15 september. Du ska komma överens med arbetsgivaren om när den ska läggas ut.
Kan ni inte komma överens så har arbetsgivaren sista ordet gällande förläggningen av semestern.
Så i detta fall, när arbetsgivaren har bestämt att det ska vara två semesterperioder, så kan det vara ”tvingande”.
Det finns dock inget hinder för att arbetsgivaren ska kunna frångå det för att göra de anställdas semester bättre. Jag kan tycka att arbetsgivaren gör det lite lätt för sig med två perioder, i stället för att lägga semestern för att tillmötesgå så många som möjligt.
Vill ni få till förändring på arbetsplatsen? Då rekommenderar jag att ni väljer ett platsombud eller bildar klubb som kan förhandla sådant med arbetsgivaren.

Fråga:Jag kommer att arbeta ett långpass på nationaldagen den 6 juni, i år en lördag. Jag ska förmodligen arbeta 11.00–02.00. Vad får jag? Blir det 100 procent tillägg i ob på de timmarna då? Eller bara en extra ledighetsdag? Jag har en fast heltidsanställning och kollektivavtalet HRF-Visita gäller på arbetsplatsen.
Svar:I det här svaret är beloppen för ob-ersättning de som börjar gälla den 1 april 2026.
När 6 juni infaller på en lördag eller söndag så intjänar en arbetstagare som arbetar den dagen en extra ledighetsdag.
Utöver den extra ledighetsdagen så ska även ob-ersättning utbetalas för hela arbetspasset som om det vore en röd dag (helgdag).
Ordinarie ob-ersättning är 27,59 kronor extra per timme och intjänas på helgdagar från 06.00 till 06.00 påföljande dag (lördagar 16.00–06.00 samt vardagar 20.00–06.00). Vid nattarbete, 01.00–06.00, ska även ob-ersättning för nattarbete utbetalas på 24,31 kronor extra per timme utöver ordinarie ob-ersättning.

Fråga:Jag undrar hur lång uppsägningstid jag har om jag säger upp mig från min anställning. Har varit anställd på ett hotell med kollektivavtal i drygt två år.
Svar:Om du har en tillsvidareanställning och säger upp dig själv är din uppsägningstid en månad, enligt lagen om anställningsskydd (las).
Då du har arbetat för din arbetsgivare i två år förutsätter jag att du är tillsvidareanställd.
Andra uppsägningsregler gäller om du har en annan anställningsform än tillsvidareanställning.
När du säger upp dig själv påverkas din uppsägningstid inte av hur länge du har varit anställd. Sådana regler finns dock i lag när arbetsgivaren säger upp dig till exempel vid arbetsbrist.
Om du och din arbetsgivare har gjort en överenskommelse, till exempel i ditt anställningsavtal, om längre uppsägningstid när du säger upp dig själv så är det uppsägningstiden i det avtalet som gäller.
Arbetsgivaren behöver då kunna visa att ni har kommit överens om en längre uppsägningstid vid egen uppsägning.

Fråga:Vad gäller för kamerabevakning? Får en chef filma sin personal med kameror under arbetstid?
Svar:För att det ska vara tillåtet att kamerabevaka på en arbetsplats måste det finnas ett tydligt behov av kamerabevakning. Företaget måste kunna visa att behovet av bevakningen väger tyngre än personalens rätt att inte bli bevakade.
Vilket intresse som väger tyngst beror bland annat på vilken plats som bevakas, hur platsen används, och vilka brott eller incidenter som har skett på platsen.
Det är ofta tillåtet att bevaka butiksytor för att förhindra rån, stöld eller snatteri. Receptionsområden, entréer och trapphus på hotell kan i vissa fall vara tillåtna att bevaka.
Det är inte tillåtet med kamerabevakning för att kontrollera hur de anställda presterar och utför sina arbetsuppgifter. Det är heller inte tillåtet att bevaka känsliga utrymmen, såsom omklädningsrum eller lunchrum, eller att använda ljudupptagning vid kamerabevakning.
Anna Lindgren, jurist, IMY
Innan en arbetsgivare med kollektivavtal inleder eller förändrar något (som att sätta upp nya kameror) i kamerabevakningen på arbetsplatsen måste de, enligt medbestämmandelagen, förhandla med HRF.
Detta ska arbetsgivaren göra antingen med HRF:s fackklubb på din arbetsplats eller med arbetsplatsombudet.
Om inte sådana finns ska detta förhandlas med HRF:s lokala avdelning.
Om du som anställd anser att arbetsgivaren bedriver olämplig kamerabevakning på din arbetsplats så kan fackklubben eller arbetsplatsombudet på din arbetsplats begära intresseförhandling i frågan med din arbetsgivare.
Saknas det HRF-fackklubb eller arbetsplatsombud på din arbetsplats kan du vända dig till HRF:s lokala avdelning för att få rådgivning och de kan också påkalla förhandling med arbetsgivaren om man anser att det finns skäl att göra det.
Du som anställd kan också göra en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten.
Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman HRF

Fråga:Jag får aldrig jobba avtalade timmar. Enligt avtal så ska jag arbeta i genomsnitt 30 timmar i veckan eller 240 timmar under en period på åtta veckor. Men jag jobbar knappt 200 timmar på dessa veckor och kommer därför att få jättelåg lön, vad ska jag göra?
Svar:Du har rätt att få arbeta de timmar som framgår av ditt anställningsavtal.
Arbetsgivaren ska schemalägga dig så att du arbetar i genomsnitt 30 timmar i veckan under din schemaberäkningsperiod.
Är det så att du inte får arbeta dina 30 timmar per vecka ska du meddela arbetsgivaren omgående. Arbetsgivaren är likväl skyldig att ersätta dig enligt ditt anställningsavtal.

Fråga:Får man behålla tidigare löneökningar man fått, vid exempelvis individuell lönesättning, när man får löneökning genom att gå upp ett steg i någon av kollektivavtalets kategorier? Exempelvis om man går från lönegrupp 2 till grupp 1 eller när man får tillägget för sex års yrkesvana.
Svar:Det korta svaret är nej. Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal har inget sådant system som brukar kallas »kork«, det vill säga att löneökningarna ligger som en kork på grundlönen även om grundlönen ändras.

Fråga:Jag tappade nyligen min plånbok med kontokort, id och 2 000 kronor. Kan jag få någon ersättning från mina försäkringar som jag har för att jag är medlem i Hotell- och restaurangfacket?
Svar:I ditt medlemskap i Hotell- och restaurangfacket ingår en hemförsäkring som täcker de viktigaste skadehändelserna, som inbrott, brand och vattenskada. Du får även skydd för vårdkostnader på resan, hjälp vid id-stöld, överfallsskydd och flera andra delar.
För att kunna få ersättning för borttappade saker behöver du som medlem själv utöka din hemförsäkring till ”Hemförsäkring Mellan” eller ”Hemförsäkring Stor”. Där ingår ett allriskskydd, det kallas även drulleförsäkring.
Borttappade kontanter ingår i ”Hemförsäkring Stor”, för belopp upp till 3 000 kronor.
Detta innebär att du inte kan få ersättning för din borttappade plånbok från dina medlemsförsäkringar. Om du har valt att utöka hemförsäkringen som ingår i ditt medlemskap till ”Hemförsäkring Stor” kan du kontakta Folksam och anmäla din förlust.

Fråga:Vilka datum ger chans att tjäna in extra ledighetsdagar enligt regeln i Gröna riksavtalet?
Svar:Här är datum som ger anställda möjlighet att tjäna in extra ledighetsdagar, röda dagar, under december 2025 och under hela nästa år.
Regeln finns i kollektivavtalet mellan HRF och Visita, Gröna riksavtalet, samt i hängavtalet på Gröna riksavtalet.
Liknande regler finns också i flera andra av HRF:s kollektivavtal.
*Röd dag på lördag, då gäller en särskild regel. Läs mer i punkt 3 i den här artikeln.