Den fackliga organisationen på arbetsplatserna är oerhört viktig för fackens fortlevnad. Det säger professor Anders Kjellberg.

När förbunden tappar förtroendevalda får det stora konsekvenser, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. I sin nya rapport Vad är facklig styrka? pekar han på arbetsplatsfackets centrala roll.
– Det får många konsekvenser, inte minst ur rekryteringssynvinkel. Det är oerhört viktigt med platsombud och klubbar eftersom de finns direkt på arbetsplatsen och kan ställa frågan till icke-medlemmar om de vill gå med i facket. De ger facket ett ansikte. Och de kan verkligen uppvisa resultat, genom förhandling på arbetsplatsen, och på så sätt rekrytera medlemmar.

Med färre förtroendevalda blir arbetsbördan också större för förbundens ombudsmän, säger han.
– Det blir fler ärenden som hamnar på avdelningarnas bord. De kan inte hinna med hur mycket som helst. I slutändan kan det ju leda till höjda medlemsavgifter.
Dessutom är behovet av förtroendevalda på arbetsplatserna extra stort just nu, kanske framför allt inom LO-yrkena, säger Anders Kjellberg.
– I dessa yrken är det ju rent av farligt att vara på arbetsplatsen just nu och stressen är större.
Behovet av förtroendevalda som kan företräda medlemmarna är större än någonsin. Att rekrytera och organisera är därför en av fackens allra viktigaste uppgifter efter pandemin, säger Anders Kjellberg.
– Det kommer att bli en stor utmaning för facken att få i gång den fackliga verksamheten igen när saker blir mer normala. De svenska facken har en betydande styrka, men pandemin är helt klart en prövning.