Ur temat Coronakrisen
Fokus FACKET OCH PANDEMIN

”Pandemin är helt klart en prövning”

Den fackliga organisationen på arbetsplatserna är oerhört viktig för fackens fortlevnad. Det säger professor Anders Kjellberg.

Publicerad 7 april 2021
”Pandemin är helt klart en prövning”
Det är oerhört viktigt med platsombud och klubbar eftersom de finns direkt på arbetsplatsen, säger Anders Kjellberg. Foto: Marc Femenia

När förbunden tappar förtroendevalda får det stora konsekvenser, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. I sin nya rapport Vad är facklig styrka? pekar han på arbetsplatsfackets centrala roll.

– Det får många konsekvenser, inte minst ur rekryteringssynvinkel. Det är oerhört viktigt med platsombud och klubbar eftersom de finns direkt på arbetsplatsen och kan ställa frågan till icke-medlemmar om de vill gå med i facket. De ger facket ett ansikte. Och de kan verkligen uppvisa resultat, genom förhandling på arbetsplatsen, och på så sätt rekrytera medlemmar.

Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Med färre förtroendevalda blir arbetsbördan också större för förbundens ombudsmän, säger han.
– Det blir fler ärenden som hamnar på avdelningarnas bord. De kan inte hinna med hur mycket som helst. I slutändan kan det ju leda till höjda medlemsavgifter.

Dessutom är behovet av förtroendevalda på arbetsplatserna extra stort just nu, kanske framför allt inom LO-yrkena, säger Anders Kjellberg.
– I dessa yrken är det ju rent av farligt att vara på arbetsplatsen just nu och stressen är större.

Behovet av förtroendevalda som kan företräda medlemmarna är större än någonsin. Att rekrytera och organisera är därför en av fackens allra viktigaste uppgifter efter pandemin, säger Anders Kjellberg.

– Det kommer att bli en stor utmaning för facken att få i gång den fackliga verksamheten igen när saker blir mer normala. De svenska facken har en betydande styrka, men pandemin är helt klart en prövning.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Nyheter tävling

Gulddrömmen blev verklighet

För fem år sedan intervjuade Hotellrevyn unge HRF:aren Gustav Leonhardt som då drömde om att ta hem segern i Årets kock. I förra veckan blev drömmen verklighet.

Publicerad 21 september 2021 Kommentera
Gulddrömmen blev verklighet
Gustav Leonhardt blev Årets kock 2021. Foto: Anna Björkegren

Hur känns det?
– Det känns jäkligt roligt, lite overkligt. Jag har inte hunnit smälta det än, tror jag. Jag är lite imponerad av min egen förmåga.
Jag gick så klart in för att vinna, men jag visste att det var så många som tränade så hårt inför tävlingen. Jag har jobbat på som vanligt på Agrikultur och tränat när restaurangen är stängd. Två veckor före tävlingen tog jag tjänstledigt och körde på.

Hur har du firat?
– Det har varit många intervjuer och mycket firande. Sedan har jag varit ledig en dag och vilat upp mig.

Vad gjorde att just du vann?
– Jag har faktiskt inte hört vad domarna sade om mina rätter. Men jag vet att de tyckte att jag höll en jämn, hög nivå under tävlingen.
Jag tror att jag har en stor fördel som arbetar på Agrikultur. Vi har väldigt mycket à la minute, väldigt bra råvaror och väldigt bra producenter.

Mitt mål är att bli bäst i världen på att laga mat.

För fem år sedan intervjuade vi dig. Då sade du att du drömde om att tävla i Bocuse d´Or och Årets kock. Nu har du gjort båda. Vad drömmer du om nu?
– Jag vill göra Bocuse fast som kandidat. Förra gången var jag med som commis. Mitt mål är att bli bäst i världen på att laga mat.

Apropå det. För fem år sedan sade du att din mamma är bäst i familjen på att laga mat. Stämmer det fortfarande?
– Det stämmer nog fortfarande. Jag kanske är lite vassare på vissa saker, men hon är väldigt bra på att laga bra mat.

Du sade också att din favoriträtt att laga är korv stroganoff. Hur är det i dag?
– Det är nog fortfarande korv stroganoff, den håller i längden.

Men vi hörs igen när du har vunnit Bocuse d´Or då!
– Japp, vi hörs om fyra år.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Nyheter STALKNING

Så vanligt är stalkning

Många hotell- och restauranganställda stalkas av människor de träffat genom jobbet. Det visar Hotellrevyns undersökning. Samtidigt känner få att de får stöd av arbetsgivaren.

Publicerad 20 september 2021 Kommentera
Så vanligt är stalkning
En stalkare utsätter någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Foto: Tobias Felber/TT

Drygt var tionde ­svensk utsätts för stalkning, det vill säga känner sig förföljd av en person, någon gång under sin livstid.

Det visar en undersökning från Brottsföre­­byggande rådet.

Bland hotell- och restaurangpersonal är det ännu vanligare.
En enkätundersökning som Hotell­revyn har gjort visar att nästan var fjärde branschanställd någon gång råkat ut för stalkande gäster, kollegor eller arbetsgivare. Ungefär ­lika stor andel har en arbetskamrat som blivit stalkad.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet och har forskat på ämnet under lång tid. Hon är inte förvånad över att branschanställda är mer utsatta än genomsnittet.

Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta.

– Jag kan tänka mig att miljön, med mycket tillfälliga människor, kan bidra. Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta. I service­yrken har man också som jobb att småprata och vara trevlig mot folk. Det finns människor som kanske inte förstår att det är en yrkesroll.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet.

 

Om stalkning

  • Stalkning är att utsätta någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Det kan också vara att systematiskt förfölja eller kartlägga personen. Det är vanligare att kvinnor utsätts.
  • Tre vanliga typer av stalkare är före detta partners, någon som vill hämnas en tänkt oförrätt och personer som inte förstår socialt samspel.
  • År 2011 blev olaga förföljelse ett brott. De två senaste åren har 190 personer dömts.

Men det är inte bara gäster som stalkar. Ur svaren från de branschanställda i Hotellrevyns enkät framgår det att de vanligaste typerna av stalkare är kollegor, gäster eller chefer, i den ordningen.

Inte heller det förvånar Susanne Strand.
– Vi vet att ungefär en tredjedel av stalkarna är före detta partners, en tredjedel är bekanta och en tredjedel
är okända. I det här sammanhanget så kan man se kollegorna som bekanta och gästerna som okända.

Stalkning är när en person blir utsatt för upprepade ovälkomna kontakter.
Vi frågade också om man vet någon kollega som blivit stalkad av en person de mött genom jobbet. 27,4 procent svarade ja.
130 personer svarade på Hotellrevyns enkät som skickades ut till 1 000 slumpvis utvalda HRF-medlemmar.

Hotellrevyns undersökning visar också att det är vanligt att bransch­anställda som råkat ut för en stalkare inte känner att de får stöd av sin arbetsgivare.

Ungefär sex av tio säger att deras arbetsgivare inte vidtagit några åtgärder efter att de berättat om stalkningen. Det är också många, tre av tio, som inte ens berättat för sin arbetsgivare.

Det här är inte någon ovanlig ­situation, förklarar Susanne Strand.
– Jag upplever att det är ett problem att det finns väldigt lite kunskap bland arbetsgivare om vad man ska göra. Man kanske får höra att man bara ska säga ifrån, men stalkare funkar inte så och slutar inte alltid, utan fortsätter. Därför är det väldigt viktigt att den som ber om hjälp får det, annars kanske man tror att man inbillar sig eller överdriver.

Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
Foto: Colourbox
Foto: Mostphotos

Hantera jobb-stalkaren

Markera att du inte vill ha kontakt. Efter det ska du aldrig ta kontakt. Även negativa kontakter kan uppfattas som positiva av en stalkare.

Berätta för chefer och kollegor, även om inget »allvarligt« har hänt.

Skriv ner alla händelser, även hur du kände inför dem. Dokumentera så mycket och så detaljerat som möjligt.

Arbetsgivaren bör ha riktlinjer med riskbedömning, och eventuellt polisanmäla.

Susanne Strand tycker att arbetsgivare bör utforma riktlinjer för hur man hanterar eventuella stalkare. Sådana bör innehålla att det ska göras någon form av risk­bedömning och en plan för situationen, säger hon.

– En åtgärd kan till exempel vara att en chef kommer och säger ifrån, eller att man flyttar den anställda om stalkaren kommer. Det gör att de anställda känner sig trygga.

Det är viktigt att ta problemet med stalkning på allvar, och att agera tidigt när det inträffar, säger Susanne Strand.
– Min erfarenhet är att det är väldigt få som upplever att de är stalkade när de inte är det, därför ska man ta den känslan på största allvar. Det är också viktigt att försöka bryta det tidigt. Ju längre det fortgår, desto svårare kan det vara att bryta.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar