Ur temat Coronakrisen
Nyheter corona

Nya krav på branschen – så gör de

Markerade sittplatser, skyltar som påminner om att hålla avståndet och nedstängning. Så möter branschföretagen Folkhälsomyndighetens nya regler för servering.

Publicerad 27 mars 2020
Nya krav på branschen – så gör de
På Espresso House ber man gästerna att hålla avstånd till varandra. Foto: Sofia Andersson

I tisdags kom Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för att minska smittspridningen av coronaviruset i restaurangbranschen. All form av trängsel mellan gäster, till exempel i köer eller vid bardiskar, är nu förbjuden. Bordsservering och take away är fortfarande tillåtet, liksom att låta gäster beställa och hämta mat och dryck vid en disk, så länge det inte leder till trängsel.

Stefan Lundin. Foto: Visita

Visitas chefsjurist Stefan Lundin tycker att de initiala uppgifterna i media om att bara bordsservering ska vara tillåtet var olyckliga.
– Det skapade en väldigt stor oro i näringen kring vad detta kommer att innebära. Det är ju inte så att bara bordsservering är tillåtet. Det handlar ju om att man ska minska trängseln, säger han.
Visita arbetar nu med att informera medlemsföretagen om vad som gäller. Stefan Lundin säger att det framför allt kommer bli en utmaning för verksamheter i små, välbesökta lokaler.
– Vi ser nu till att informera brett om detta. Vi tycker naturligtvis att det är viktigt att vi följer myndighetens riktlinjer.

På McDonald’s har man bland annat tagit fram dekaler på bord och golv för att påminna gäster att hålla avståndet, berättar Henrik Nerell, presschef.
– På restauranger där gäster kan beställa vid digitala kiosker arbetar vi för att kioskerna är tillgängliga på ett sådant sätt att gästerna enkelt kan hålla avståndet till varandra. Detsamma gäller i kassan.

På McDonald’s påminner dekaler gästerna om att inte sitta för nära varandra. Foto: McDonald’s

Majoriteten av McDonald’s svenska restauranger erbjuder i dag bordsservering, säger han. Dessutom är det många gäster som i dagsläget väljer drive thru, utkörning eller take away, berättar Henrik Nerell.
– Det är viktigt för alla att bidra till att minska smittspridningen i samhället och vi gör allt vi kan för att ha en trygg och säker restaurangmiljö för gäster och medarbetare.

Fakta: Så gör andra

  • I Stockholm har 35 restauranger och kaféer gått samman under uppropet #vartannatbord för att visa att man numera glesar ut mellan gästerna genom att bara boka in vartannat bord. Alla branschföretag är välkomna att delta i uppropet, skriver initiativtagarna.
  • Många restauranger erbjuder gäster möjlighet att sitta i separata rum.
  • En del hotellrestauranger erbjuder restauranggäster möjlighet att äta i ett hotellrum.

Även kafékedjan Espresso House har satt upp markeringar för att få gästerna att hålla avståndet, berättar Robin Wilhelmsson, pressansvarig.
– Vi inför extra krav på avstånd mellan gäster, extra avstånd i vår servering mellan våra sittplatser och fortsätter att uppmuntra digitala beställningar för både take away eller bordsbeställning.
Han berättar att kedjan redan tidigare gjort förändringar med syfte att minska smittspridningen.
– Vi har intensifierat våra städ- och hygienrutiner. Allt på vår meny går att ta med och man kan både beställa och betala digitalt. Vi vill på alla sätt bidra till lösningar för att hålla vårt samhälle och vår bransch i gång.

Jakob Grandin. Foto: Pressbild

Svårare att anpassa sig är det för nattklubbarna. I samband med Folkhälsomyndighetens nya regler meddelade till exempel Stureplansgruppen att man stänger sina nattklubbar. Jakob Grandin, delägare till nattklubben Trädgården i Stockholm, tror att det är vad myndigheterna vill.
– Jag tycker det är tydligt vad myndigheterna vill, att nattklubbar inte ska vara öppna. Vi ställer oss självklart bakom myndigheterna och deras beslut och jag skulle tro att det gäller samtliga våra kollegor också. Även om vi ser hur många kämpar just nu.

Tillsammans med förbudet på folksamlingar med mer än 499 personer innebär riktlinjerna att många nattklubbar riskerar att inte överleva. För att rädda dem krävs insatser från myndigheter och stöd från allmänheten, säger Jakob Grandin.
– Man har buffertar, men man har inte planerat för nollintäkter. Folk har inte många andetag kvar.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här