Olika former av stöd har hjälpt många hotell- och restaurangföretag att klara sig ekonomiskt under coronakrisen. Men alla får inte ut pengarna. Orsaken kan vara såväl medvetet bedrägeri som missar i ansökningarna.
Besöksnäringen, som varit hårt drabbad under pandemin, har fått flera olika ekonomiska stöd.
Ett är korttidspermittering, där arbetsgivare har fått stöd från staten när anställda har behövt gå ner i arbetstid, till exempel när det varit för få gäster.
Just nu pågår 176 förundersökningar om misstänkt bedrägeri med detta stöd, berättar Lotta Mauritzon, nationell samordnare vid Polisens nationella bedrägericentrum.
– Vi har ingen statistik för vilka branscher det gäller, men det förekommer en del företag inom hotell- och restaurang.
Tillväxtverket inleder granskningen och gör sedan en polisanmälan. Polisen utreder de misstänkta fallen för att komma fram till vad som ligger bakom att fel summa betalats ut.
– Har man försökt vilseleda genom att lämna fel uppgifter i ansökan eller begått ett misstag? Båda delarna kan förekomma. Det kan till exempel handla om att man inte har så många anställda som man sagt sig ha.
Nästa steg är att åklagarmyndigheten bestämmer om det ska väckas åtal.
– I vissa fall är åklagarmyndigheten inkopplad tidigare, som när det handlar om mycket pengar eller när det finns koppling till annan brottslighet. Beloppen kan vara allt från några tiotals tusen kronor till flera miljoner, men i snitt rör det sig om 530 000 kronor, säger Lotta Mauritzon.
Företag som fått för mycket utbetalt blir återbetalningsskyldiga, oavsett om det är omedvetet slarv eller medvetet fusk som ligger bakom.
De som har gjort något brottsligt riskerar dessutom att åtalas för bedrägeri eller grovt bedrägeri, vilket kan ge upp till sex års fängelse.
Hittills har det inte väckts några åtal för fusk med korttidspermittering.
Det har det däremot gjort när det gäller omställningsstöd, stöd till företag som drabbats särskilt hårt av restriktionerna.
En vanlig orsak är att man felaktigt påstår att man haft ett inkomsttapp.Henric Fagher, Ekobrottsmyndigheten
Det pågår just nu 60 förundersökningar som gäller fusk med omställningsstöd.
Utöver detta har 11 fall gått till åtal i domstol och fem lett till strafföreläggande, som betyder att man får böter och eventuellt villkorlig dom efter att ha erkänt brott.
– Hotell- och restaurangföretag är självklart en del av de här ärendena, eftersom det är en hårt drabbad bransch, säger Henric Fagher, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
Ärendena kommer till Ekobrottsmyndigheten efter att Skatteverket i sin förkontroll av dem som ansökt om stödet upptäckt att något inte stämmer.
– En vanlig orsak är att man felaktigt påstår att man haft ett inkomsttapp, eller att man överdriver hur stort det varit. En annan att tappet har en annan orsak än pandemin. Det är också ganska vanligt att man söker stödet trots att aktieägare fått vinstutdelning, vilket inte är tillåtet, säger Henric Fagher.
Fusk med omställningsstöd
- Omställningsstöd gavs mellan mars 2020 och februari 2022 till företag som drabbats av covidpandemin.
- Samtidigt som stödet infördes också det nya brottet omställningsstödsbrott.
- Det lägsta straffet är dagsböter, det högsta är upp till sex års fängelse.
- Mellan 2021 och november 2023 åtalades 107 företag för olika typer av omställningsstödsbrott.
I några fall handlar det även om att man förfalskat det revisorsintyg som krävs.
– Där kliver man över en gräns där det är lite mer förslaget.
Omställningsstödets storlek beror på vilka fasta kostnader företaget har. Även här fuskas det.
– En del manipulerar de fasta kostnaderna för att kunna mjölka så mycket som möjligt ur systemet.
Men allt är inte medvetet fusk, betonar Henric Fagher.
– Vi har haft en helt ny lagstiftning och många har kämpat hårt för att hålla liv i sina företag. Alla har inte haft helt klart för sig vad till exempel fasta kostnader innebär. Dessutom var det så att löner inte skulle räknas in i början.