Året som pandemin tog
Illustration: Mattias Käll
Ur temat Coronakrisen
Fokus KRISÅRET

Året som pandemin tog

Det händer att Hotell- och restaurangfacket och Visita tycker olika. Men en sak är ordförande Malin Ackholt och vd Jonas Siljhammar eniga om: Det här året har varit oerhört tufft för branschens arbetsgivare och anställda.

Publicerad 14 december 2020

Det såg bra ut i kassaböckerna när 2019 gick mot sitt slut. Gäster hade bott, ätit och druckit mer än någonsin tidigare. Då fanns det inget som tydde på att 2020 inte skulle utvecklas på samma sätt, eller bättre. Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt inledde året med extra mycket energi.

Hon hade ­precis korsat Atlanten i segelbåt, en stökig månad för LO-familjen hade retts ut. Nu fanns ett sug att ta tag i de stora frågorna kring trygghet och omställning, nya medlemsförsäkringar och inte minst – avtalsrörelsen.
– Jag kom tillbaka med liv och lust och tänkte att nu kör vi, berättar hon.

På vissa orter tömdes hotellen på i princip några timmar.Jonas ­Siljhammar

Jonas Siljhammar, vd för Visita. Foto: Peter Jönsson

 

Några kvarter bort, på Sveavägen i Stockholm, laddade Jonas Siljhammar, vd för arbetsgivarorganisationen Visita, för ytterligare ett tillväxtår.
– Mycket av mitt fokus låg på kompetensförsörjning, som ju var ett problem före corona. Men också att titta mer på den utveckling vi var inne i när det gäller digitalisering och hållbarhet. Jag såg mycket sådant framför mig.

När man i januari började höra talas om ett nytt virus i Kina fanns ingen anledning att tro att det skulle påverka svensk besöksnäring speciellt mycket. Så kom sportlovet. Det började ryktas om spridd smitta i norra Italien, dit många svenskar åkt på skidsemester.
– Jag var på Effatmöte i Bryssel första veckan i mars. Medan vi var där stängde parlamentet ned för  besökare. Då insåg vi att det här kunde bli stort. Veckan efter brakade helvetet lös, säger Malin Ackholt.

Onsdagen den 11 mars är ett datum som Jonas ­Siljhammar aldrig glömmer.
– Jag var inbjuden till Regeringskansliet. Man ville uppdatera sig om läget för besöksnäringen. Medan jag satt där kom flasharna om att Folkhälsomyndigheten ville begränsa antalet besökare till 500 på offentliga tillställningar. På vissa orter tömdes hotellen på i princip några timmar. Då förstod jag att det var riktigt riktigt illa.

Det var inget svårt beslut att skjuta på avtalsrörelsen.Malin Ackholt

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

 

För HRF och Visita blev det bråda dagar. Man skulle förhandla uppsägningar, korttidsavtal och påverka regeringen att hjälpa näringen. Plus avtalsrörelsen.
– Vi var ju inne i reella förhandlingar när vi insåg att det här var så jäkla stort. Det var inget svårt beslut att skjuta på avtalsrörelsen, inte i vår bransch i varje fall. Det var ju fritt fall, det var som nedförsbacken i en berg- och dalbana som aldrig tar slut, säger Malin Ackholt.

Chock, kallar Jonas Siljhammar den första tiden i pandemin. Allt gick så fort.
– Det var många som ville att vi skulle reagera häftigare. Men det viktiga för oss var inte att skrika högst, utan att bli lyssnade på. Det blev oerhört viktigt när vi skulle diskutera stödåtgärder, så att de skulle fungera så väl som möjligt. Vi jobbade tätt med HRF i det fallet.
Flera ekonomiska stöd har kommit branschföretagen till del. Uppskjuten skatt, sänkta arbetsgivaravgifter, omställningsstöd och inte minst – korttidspermittering. Hittills har mer än 60 000 anställda i branschen permitterats.

Tre siffror från krisåret

  • Fram till den 10 december hade 8 100 hotell- eller restaurangföretag beviljats ekonomiskt stöd för korttidsarbete. Totalt rör det sig om cirka 3,2 miljarder kronor. Över 62 000 anställda berörs.
  • Hotell- och restauranganställdas a-kassa har betalat ut ersättning till 23 000 personer, cirka 80 procent mer än ett vanligt år.
  • Hotell och restauranger har fått mest omställningsstöd. Siffror från november visar att branschföretag fick 30 procent av de beviljade stödpengarna för maj, juni och juli, motsvarande nästan 84 miljoner.
Källa: Tillväxtverket, HRAK, Skatteverket

Reserestriktionerna låg som en våt filt över besöksnäringen. Men så tog regeringen bort tvåtimmarsregeln.
– Sommaren blev en positiv parentes för många. Men det var en extrem skillnad mellan stad och land, säger Jonas Siljhammar.
I augusti kom signaler om en försiktig återgång till något ­­slags normalläge. Men så ökade smittspridningen igen.

Malin Ackholt har räknat ut att branschen träffas av elva restriktioner. Och hon befarar att de kan bli fler. Hon anser att så många företag som möjligt ska kunna hålla öppet – förutsatt att det är smittsäkert. Att det finns de som försöker hitta kryphål för att fortsätta kunna servera alkohol eller hålla öppet längre tror hon kan skada branschen.
– Man måste ha gott omdöme, och det har de flesta. Om man inte sköter sig kan det få stora konsekvenser för många.

Höstens smittvåg slår om möjligt ännu hårdare mot besöksnäringen som är försvagad efter en tuff vår.
– Jag tror att vi får se fler konkurser redan vid årsskiftet. Jag tycker att ­regering och riksdag borde ha förberett ett lagrum för en pandemilag. Att man använder ordningslagen och alkohol­lagen träffar ju vår bransch med kirurgisk precision, säger Jonas Siljhammar.

Det kommer en vändning, tror Malin Ackholt. Men risken är att det dröjer.
– Tyvärr tror jag att vi kommer att ha hög arbetslöshet i vår bransch åtminstone hela 2021. För att företagen inte ska få svårt att rekrytera när det här är över måste de visa att de värdesätter personalen, visa att man är en basnäring i Sverige genom en långsiktighet i anställningsförhållanden.

Ingår i temat: Coronakrisen 171 artiklar

Alla artiklar i temat (168 till)
Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här