Ur temat Coronakrisen
Nyheter corona

Många varsel när skidanläggningar stänger

Nu är det klart att det inte blir någon påsk i skidbacken i år. Över hela fjällvärlden varslas säsongsanställda, och på många håll hänger de fastanställdas situation på hur sommaren blir.

Publicerad 2 april 2020
Många varsel när skidanläggningar stänger
Från och med måndag kommer Åres liftar att stå stilla. Foto: Sandra Lee Pettersson

Diskussionen huruvida skidanläggningarna ska tillåtas att hålla öppet säsongen ut har varit intensiv. Folkhälsomyndigheten har inte gått ut med något förbud, men råder nu anläggningarna att stänga. Anledningen är framför allt att man inte vill belasta sjukvården i glesbygdsområdena. De senaste dagarna har alla stora svenska skidanläggningar meddelat att de följer rådet.

Patrik Svärd. Foto: Sandra Lee Pettersson

På Skistar i Åre är stämningen låg, säger Patrik Svärd, lifttekniker och klubbordförande.
– Det är nattsvart, kan man säga. Inte roligt alls. Lite tagen på sängen är man ju. Att det skulle komma en sjukdom och slå undan benen för alla. Det är som en film. Det gick jättebra för oss, säger han.
I dag på eftermiddagen varslades alla anläggningens hundratals säsongare om uppsägning, berättar Patrik Svärd. Många av dem är sådana som arbetar säsong i Åre i stort sett året runt.
– En del har gjort det i upp till tio års tid. De får ju också gå nu, det är tufft.
Hur det blir för de tillsvidareanställda på Skistar i Åre vet han inte.
– Det vet vi inget om än. Om jag ska killgissa med mycket på fötterna, så tror jag att vi ska vara kvar och städa upp resten av säsongen. Som det ser ut just nu.

Petter Zetterqvist. Foto: Privat

På Idre Fjäll informerades personalen under gårdagen, säger Petter Zetterqvist, skidlärare och ordförande för HRF:s avdelning Mitt.
– Det var infomöten på alla avdelningar. Folk har förståelse för läget.
De säsongsanställda har redan varslats om uppsägning. För de tillsvidareanställda förhandlar företaget om korttidspermitteringar, säger Petter Zetterqvist.
– Jag tror att vi kommer att få till permitteringarna. Jag tror att de flesta tycker att det känns okej.
Den grupp som berörs mest tror Petter Zetterqvist är samma som i Åre: de som arbetar både vinter- och sommarsäsong här.
– För många som bor här går säsongerna i varandra, de känner sig nästan som tillsvidareanställda. Men de blir också varslade och om två veckor går de hem, säger han.

Vanligtvis smygstartar sommarsäsongen redan i mitten av maj. Det osäkert om det blir så i år.
– Ingen vet ju hur länge vi kommer att behöva ha stängt. Man får klura på om vi har någon verksamhet att starta upp sedan, säger Petter Zetterqvist.

eva helleberg
Eva Helleberg. Foto: Patrick Degerman

Eva Helleberg är ansvarig för stugservice på Hemavan Alpint, och suppleant i HRF:s avdelning Nord. Hon säger att beskedet om stängningen var rätt väntat.
– Det kom inte som någon överraskning, vi anade att det kunde bli så.
Även här har de säsongsanställda redan sagts upp. Eva Helleberg säger att förståelsen är stor, men att det är många säsongare som gärna vill stanna kvar.
– Många har ju inget jobb att åka hem till, så de vill hellre vara kvar här. Vi försöker tipsa om andra jobb i kommunen, inom vården och hemtjänsten.
De tillsvidareanställda, som Eva Helleberg, har inte varslats eller korttidspermitterats. Hon tror att deras situation hänger på hur det blir i sommar.
– Om gud vill kanske vi får en sommarsäsong och folk kan åka upp i gondolen och vandra.

Om gud vill kanske vi får en sommarsäsong.Eva Helleberg

Eva Helleberg beskriver känslan just nu som tudelad. Å ena sidan innebär stängningen ett stort ekonomiskt avbräck för en liten glesbygdsort. Å andra sidan känns det tryggt att risken för viruset minskar, säger hon.
– Vi har inte samma resurser här uppe, vi har 25-40 mil till närmaste akutsjukvård.
En positiv effekt ser hon: att många här uppe har gått med i både fack och a-kassa.
– Man kanske har tänkt tidigare att man klarar sig själv. Men nu ser man att det kan vara händelser utifrån som man inte kan påverka själv. Då är det bra med facket och a-kassan.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar