Ur temat Coronakrisen
Nyheter säsong

Munskydd och luft på årets julbord

Årets julbordssäsong kommer inte bli som andra. Färre gäster, munskydd och slot-tider är några av lösningarna som restaurangerna tar till för att coronasäkra julborden.

Publicerad 15 oktober 2020
Munskydd och luft på årets julbord
Förra årets julbord på Tyrol på Gröna Lund. Årets julbord kommer att ha samma tema som tidigare år, men med mer avstånd, slot-tider och plexiglas. Foto: Claes Helander/Gröna Lund
Micke Eriksson. Foto: Julbordsmäklarna

Vanligtvis ligger julbordsförberedelserna i startgroparna så här års. Men i år är det inte som vanligt. Det säger Micke Eriksson, delägare till Julbordsmäklarna, som hjälper framför allt företag med julbordsbokningar. Förra året förmedlade bolaget runt 30 000 julbord till 750 olika företag. I år är läget ett annat.
– Mellan maj och augusti tappade vi mellan 70 och 90 procent av förfrågningarna, sedan har det hämtat sig lite. Vi räknar nog med att landa på ett tapp på 50 procent i år.

Micke Eriksson säger att de får in många frågor kring avbokningsregler och hur restaurangerna hanterar coronaviruset.
– Vi hanterar dagligen frågor kring hur restaurangerna anpassat sina verksamheter utifrån covid-19 samt om man kan anpassa vissa avbokningsvillkor.

Det är också många restauranger som valt att inte servera traditionella julbord i år, säger Micke Eriksson.
– En del restauranger som kanske inte är riktigt etablerade julbordsställen har i år valt att satsa på alternativa menyer och serveringssätt, vilket vi också ser en ökad efterfrågan på.

Det finns ett uppdämt behov av att jobba.Niclas Andersson, restaurangchef på Tyrol

Niclas Andersson. Foto: Elis Hoffman

På restaurang Tyrol på Gröna Lund i Stockholm dukas första julbordet upp i slutet av november. Det är efterlängtat bland personalen, berättar restaurangchef Niclas Andersson.
– Många har varit sysslolösa eller jobbat deltid på andra ställen, så det finns ett uppdämt behov av att jobba. De är jätteglada och ser fram emot det.

Konceptet är detsamma som tidigare år – julmat på buffé med norrländskt och vilt som tema. Men gästerna kommer att vara färre, ungefär hälften mot tidigare år, och det kommer att vara betydligt mer luft mellan sällskapen.
– Vi kommer att styra dem mer aktivt. Sedan har vi infört slot-tider, så att inte alla kommer och går samtidigt. Och ingen sitter på tid, som tidigare. Det gör att det inte blir kö i garderoben eller utanför, säger Niclas Andersson.
Niclas Andersson berättar att de också tittar på att sätta plexiglas över buffén.
– Vi vill kunna visa upp all den fina maten, men samtidigt skydda den.

Det kommer att finnas gott om handsprit och möjligheter att tvätta händerna. Dessutom får all personal som vill bära munskydd och handskar, säger Niclas Andersson.
– De får göra det som känns bra för dem.

Vi har gjort en risk- och konsekvensanalys med facket och företagshälsovårdenTina Resch, vice vd Liseberg

Tina Resch. Foto: Liseberg

Även på Liseberg i Göteborg kommer det att serveras julbord i år. Även om det är i reducerad skala, berättar vice vd Tina Resch.
– Vi kommer att ha öppet på en av våra julbordsrestauranger, Hamnkrogen. Men vi kommer att ha färre platser än tidigare år.

Hon berättar att en rad åtgärder har vidtagits för att coronasäkra både för julbordsgästerna – och personalen.
– Vi har gjort en risk- och konsekvensanalys med facket och företagshälsovården över personalens säkerhet. Vi kommer till exempel att ha det luftigare mellan borden, plexiglas, olika zoner på julbordet, handsprit och tider så att gästerna inte krockar med varandra. Vi har jobbat mycket med logistik.

Hur mycket gäster det kommer att bli återstår att se, säger Tina Resch. Flera tusen julbordsgäster var redan bokade sedan tidigare, och de senaste månaderna har gäster både bokat av och på.
– Det är väldigt osäkra tider att servera julbord. Vi får se hur det slutar. Det beror nog mycket på hur smittspridningen utvecklar sig i samhället.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här