Ur temat Coronakrisen
Nyheter säsong

Munskydd och luft på årets julbord

Årets julbordssäsong kommer inte bli som andra. Färre gäster, munskydd och slot-tider är några av lösningarna som restaurangerna tar till för att coronasäkra julborden.

Publicerad 15 oktober 2020
Munskydd och luft på årets julbord
Förra årets julbord på Tyrol på Gröna Lund. Årets julbord kommer att ha samma tema som tidigare år, men med mer avstånd, slot-tider och plexiglas. Foto: Claes Helander/Gröna Lund
Micke Eriksson. Foto: Julbordsmäklarna

Vanligtvis ligger julbordsförberedelserna i startgroparna så här års. Men i år är det inte som vanligt. Det säger Micke Eriksson, delägare till Julbordsmäklarna, som hjälper framför allt företag med julbordsbokningar. Förra året förmedlade bolaget runt 30 000 julbord till 750 olika företag. I år är läget ett annat.
– Mellan maj och augusti tappade vi mellan 70 och 90 procent av förfrågningarna, sedan har det hämtat sig lite. Vi räknar nog med att landa på ett tapp på 50 procent i år.

Micke Eriksson säger att de får in många frågor kring avbokningsregler och hur restaurangerna hanterar coronaviruset.
– Vi hanterar dagligen frågor kring hur restaurangerna anpassat sina verksamheter utifrån covid-19 samt om man kan anpassa vissa avbokningsvillkor.

Det är också många restauranger som valt att inte servera traditionella julbord i år, säger Micke Eriksson.
– En del restauranger som kanske inte är riktigt etablerade julbordsställen har i år valt att satsa på alternativa menyer och serveringssätt, vilket vi också ser en ökad efterfrågan på.

Det finns ett uppdämt behov av att jobba.Niclas Andersson, restaurangchef på Tyrol

Niclas Andersson. Foto: Elis Hoffman

På restaurang Tyrol på Gröna Lund i Stockholm dukas första julbordet upp i slutet av november. Det är efterlängtat bland personalen, berättar restaurangchef Niclas Andersson.
– Många har varit sysslolösa eller jobbat deltid på andra ställen, så det finns ett uppdämt behov av att jobba. De är jätteglada och ser fram emot det.

Konceptet är detsamma som tidigare år – julmat på buffé med norrländskt och vilt som tema. Men gästerna kommer att vara färre, ungefär hälften mot tidigare år, och det kommer att vara betydligt mer luft mellan sällskapen.
– Vi kommer att styra dem mer aktivt. Sedan har vi infört slot-tider, så att inte alla kommer och går samtidigt. Och ingen sitter på tid, som tidigare. Det gör att det inte blir kö i garderoben eller utanför, säger Niclas Andersson.
Niclas Andersson berättar att de också tittar på att sätta plexiglas över buffén.
– Vi vill kunna visa upp all den fina maten, men samtidigt skydda den.

Det kommer att finnas gott om handsprit och möjligheter att tvätta händerna. Dessutom får all personal som vill bära munskydd och handskar, säger Niclas Andersson.
– De får göra det som känns bra för dem.

Vi har gjort en risk- och konsekvensanalys med facket och företagshälsovårdenTina Resch, vice vd Liseberg

Tina Resch. Foto: Liseberg

Även på Liseberg i Göteborg kommer det att serveras julbord i år. Även om det är i reducerad skala, berättar vice vd Tina Resch.
– Vi kommer att ha öppet på en av våra julbordsrestauranger, Hamnkrogen. Men vi kommer att ha färre platser än tidigare år.

Hon berättar att en rad åtgärder har vidtagits för att coronasäkra både för julbordsgästerna – och personalen.
– Vi har gjort en risk- och konsekvensanalys med facket och företagshälsovården över personalens säkerhet. Vi kommer till exempel att ha det luftigare mellan borden, plexiglas, olika zoner på julbordet, handsprit och tider så att gästerna inte krockar med varandra. Vi har jobbat mycket med logistik.

Hur mycket gäster det kommer att bli återstår att se, säger Tina Resch. Flera tusen julbordsgäster var redan bokade sedan tidigare, och de senaste månaderna har gäster både bokat av och på.
– Det är väldigt osäkra tider att servera julbord. Vi får se hur det slutar. Det beror nog mycket på hur smittspridningen utvecklar sig i samhället.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

Nya kollegor på tillväxt

Drömmar om utlandet, restaurangliv och eget företag. Allt ryms hos ettorna på Tranellska gymnasiet i Västerås. Vi hänger med ett gäng elever – från skolstart till studenten!

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Nya kollegor på tillväxt
Första terminen för Benjamin Nygren, Moa Gunstedt, Finley Rejström, Lovisa Enlund, Jasmine Constable och Ingrid Pettersson. Foto: Jonas Bilberg

Utsikten från den gamla hotellbyggnaden är slående. Den här höst­dagen visar sig Mälaren och Västerås från sin bästa sida.
Ica-koncernen hade länge provkök, utbildningslokaler och hotell i lokalerna, och Best Western har huserat i huvudbyggnaden.

I dag finns ­Tranellska gymnasiet i Västerås här. För ett par veckor sedan började 57 elever på skolan. Hotellrevyn kommer att följa sex av dem, från start till studenten om tre år.

I entrén är såväl ljudnivån som stämningen hög. Här samlas lärare och elever för fika och prat.
Moa Gunstedt vickar på en flaska Mer och funderar på vad som fick henne att söka till Restaurang och livsmedel.
– Ett tag funderade jag på att söka idrottsprofil, men jag tränar fotboll och innebandy i princip varje dag, så det får jag redan på fritiden. Jag har alltid gillat att laga och äta mat, och kollar mycket på matlagningsprogram på tv.

Moa, som tidigare tyckt att skolan var långsam och ganska tråkig, har fått ny energi sedan hon kom till gymnasiet.
– Nu tycker jag att det är roligt. Dagarna går snabbt, säger hon.

Benjamin Nygren vill lära sig laga riktigt god mat och ser fram emot kurser i mer avancerad matlagning. Här får han hjälp av läraren Eddie Carlsson i metodköket. Foto: Jonas Bilberg
Av de 57 nya eleverna som började i augusti är det bara tio som går Tranellskas Hotell- och turismprogram. Foto: Jonas Bilberg
Ingrid Pettersson drömmer om att baka och starta eget i Paris. Men först läggs grunderna. Här dukning med klasskompisen Moa Gunstedt. Foto: Jonas Bilberg

Av de 57 nya eleverna är det bara tio som går Hotell och turism. Perfekt, tycker Jasmine Constable.
– Jag gick in i väggen i nian, så för mig var det en lättnad att det var en liten klass. Det gör hela klassen till engrupp. Vi klickade redan andra dagen. Det är verkligen en blessing in disguise.

Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Lovisa Enlund

Den goda stämningen bekräftas av Lovisa Enlund och Finley Rejström. Alla verkar de glada och en smula för­vånade att de så snabbt blev sammansvetsade.
– Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Alla kan vara med i diskussioner på lektionerna, säger Lovisa.
Drömmen är ett jobb där hon kan få människor att må bra.
– Antingen jobbar jag på hotell, och så småningom äger jag ett. Annars vidare­utbildar jag mig till terapeut eller psykolog. För mig är det lite samma idé, att få folk att må bra.

Jasmine Constable.

Jasmine Constable såg gymnasiet som en nystart, en chans att börja om sitt skolliv. Från att ha varit en av de tystare i klassen på högstadiet har hon nu tagit ett beslut om att vara mer aktiv på lektionerna. Inte heller hon har ännu bestämt sig vilken karriärväg hon ska ta.

Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning.Jasmine Constable

– Jag kanske vill bli flygvärdinna sedan, då är det här rätt utbildning för mig. På sikt kanske jag vill bli pilot. Jag har också funderat på att bli turistguide. Då får man lära sig om där man är. Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning. Min mamma skolade om sig vid 50. Jag har hela livet på mig att bestämma mig för vad jag vill göra. Jag lär mig saker som är bra inom alla fält, som service och bemötande.

Klasskompisen Finley Rejström har, till skillnad från de andra, servicen ­i blodet. Hans mamma jobbar på O’Learys i Köping, och Finley har hoppat in i serveringen där, men också hos pappa på Byggmax. Men det är inte Köping som hägrar efter studenten. Det var främst möjligheten att jobba utomlands som lockade honom till H&T.

Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.Finley Rejström

– Jag har valt rätt. Jag gillar verkligen det här. Och det känns som att det bara kommer att bli bättre. Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.
Efter gymnasiet hoppas han att det bär av till något varmare land. Grekland, Kap Verde eller kanske Italien.
– Jag är ganska go with the flow.

Benjamin Nygren var bestämd. Han skulle gå en praktisk linje på gymnasiet.
– Jag är inte ett stort fan av att sitta och titta i en bok. Och jag har alltid velat bli bra på att laga mat, så det var egent­ligen självklart att välja Restaurang.

Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag som kock och har bra arbetsmiljö.” Moa Gunstedt Foto: Jonas Bilberg
”Jag jobbar långt härifrån. Jag vill utomlands.” Finley Rejström Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag på hotell eller utbildar mig vidare.” Lovisa Enlund. Foto: Jonas Bilberg
”Då har jag gått en utbildning till bartender utomlands.” Benjamin Nygren Foto: Jonas Bilberg

Benjamin berättar att familjen numera pushar honom att vara den som fixar middagen. Det händer, säger han, men inte i den utsträckning som familjen skulle önska.
På frågan om var han ser sig själv efter studenten kommer svaret blixtsnabbt.
– Då åker jag förhoppningsvis utomlands och tar en bartenderkurs någonstans, och öppnar eget. Jag vet inte var, jag vet bara att jag vill starta en restaurang.

Starta eget vill även Ingrid Pettersson. Helst i Frankrike. Hon ärvde sitt stora intresse för bakning av sin mammas moster.
Och när hon var på ett öppet hus på Tranellska bestämde hon sig. Det var konditori och bageri hon skulle satsa på.
– Jag tror att det var chokladrummet som övertygade mig.

Ingrid Pettersson.

Men inriktningen mot bageri och konditori kommer först senare i utbildningen. Nu läggs grunden.
I måndags var det tillagning av bechamelsås på schemat, såsen som även den bäste kan bränna vid.
– Ja, jag brände den. Men inte så att det märktes i smaken. Åtminstone sade inte vår lärare något, avslöjar Ingrid.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar

Alla artiklar i temat (141 till)
Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

”Vi har en utmaning”

Utbildningen måste anpassas till den verklighet eleverna ska möta, men branschen måste också förstå de direktiv som skolan måste följa. Det menar Marcus Hallgren, rektor på Tranellska gymnasiet i Västerås.

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
”Vi har en utmaning”
Marcus Hallgren, rektor på Tranellska. Foto: Jonas Bilberg

– Den här bryggan mellan skola och bransch är svår. Jag ser det som min uppgift att öka förståelsen mellan olika måsten, säger Marcus Hallgren.

Han har själv en bakgrund som kock under många år och försöker behålla en fot i branschen genom olika ideella uppdrag. Det hoppas han ska gynna eleverna på Tranellska.
– Jag tror på kollegiala utbyten och samarbetspartners. Jag vill ge ett mervärde för eleverna.

Färre sökande

På tio år har antalet sökande till landets Restaurang- och livsmedelsprogram (RL) samt Hotell- och turism (HT) sjunkit, visar siffror från Skolverket.

År RL HT
2011 3433 1779
2014 2559 1427
2017 1955 1099
2020 1715 820

På Tranellska kan restaurang- och livsmedelsprogrammet stoltsera med två fulla nybörjarklasser. Hotell och turism har det tuffare.
– Det är HT vi måste satsa på i höst, få upp kunskapen om programmet. Det är ju det yrkesprogram som ligger närmast det teoretiska. Det är inte så många som vet att det kan vara ett högskole­förberedande program.

Att kockyrket lockar kan ha med exponeringen i tv att göra, i alla fall för några år sedan.
– De elever som kom in 06/07 skulle bli tv-kockar allihop. Men det är ju inte så många som blir det, säger Marcus Hallgren.

Ingår i temat: Coronakrisen 144 artiklar