Ur temat Coronakrisen
Nyheter restriktioner

Nöjesparkerna förbereder öppning

Efter mer än ett år utan verksamhet väntar nöjesparkerna otåligt på att få öppna. På Skara Sommarland satsar man nu allt på öppning, alternativet finns inte.

Publicerad 31 mars 2021 Kommentera
Nöjesparkerna förbereder öppning
Pelle Svensson, attraktionstekniker på Skara Sommarland, har mycket att göra när parken förbereder öppning. Foto: Thomas Harrysson
Foto: Thomas Harrysson

Det är bråda tider för Pelle Svensson, attraktionstekniker på Skara Sommarland. Detta trots att parken varit stängd sedan slutet av sommaren 2019.
– Vanliga år har vi inne en del entreprenörer som jobbar med underhåll, men det har vi inte haft i år så vi har fått göra fler saker själva. Men det har faktisk varit lite spännande, säger Pelle.

Han är en av parkens få kvarvarande tillsvidareanställda. Under förra året var det många som sades upp eller själva valde att lämna, berättar Pelle.
– Det var nog en del som kände att vår bransch var för osäker och hittade andra jobb.
Det värsta med det gångna året har varit all ovisshet, säger Pelle.
– Att man inte vet vad som ska hända eller när vi kan öppna, det har varit jobbigt.

Janne Nilsson. Foto: Skara Sommarland

Läget är fortfarande ovisst för landets nöjesparker. Regeringen har aviserat lättnader i pandemilagen som skulle innebära att parkerna skulle få ett maxtak på 500 personer, eller max en person per 20 kvadratmeter. Det första beskedet var att ändringarna skulle träda i kraft den 11 april, men på tisdagen meddelade Folkhälsomyndigheten via statsepidemiolog Anders Tegnell att man vill att lättnaderna skjuts fram.

På Skara Sommarland, som brukar öppna först i början av juni, hoppas man att smittspridningen hinner minska till dess.
– Att vi kommer att öppna, det är jag säker på. Och förhoppningsvis har smittan hunnit minska till början av juni när vi öppnar, så att vi kan ta in fler än en på 20 kvadrat, säger Janne Nilsson, vd för Skara Sommarland.
Han kallar 2020 för ett riktigt skitår.
– Det har varit kris. Det är fortfarande kris. Just nu lever vi på lånade pengar, så vi måste öppna i år.

Just nu pågår rekryteringen av alla säsongsanställda som behövs i parken, runt 500 personer. Utslaget på antalet gäster så innebär det faktiskt fler anställda än vanligt, säger Janne.
– Vi kommer att behöva till exempel trängselvakter och värdar som hjälper till att hålla avstånd. Sedan har vi infört mer och bättre städrutiner, som också kräver folk.

Vi lever på lånade pengarJanne Nilsson, vd Skara Sommarland

Söktrycket är stort, berättar han. Runt 2 000 personer har sökt jobb på parken i år. Det är också betydligt fler äldre än vanligt som har sökt, säger Janne.
– Inte bara sådana under 25, som vi brukar ha. Det beror så klart på pandemin. Men det är vi jätteglada för, vi har alltid lite brist på äldre personal.

För att hålla koll på antalet besökare kommer alla biljetter att vara förbokade. Pelle Svensson berättar att de har noggranna planer för hur de ska se till att det inte blir trängsel i parken.
– Det är så klart en utmaning, men vi funderat och försökt hitta lösningar för våra attraktioner.
Personalen arbetar redan nu coronasäkert, även utan gäster, berättar Pelle.
– Vi kör ganska hårda restriktioner. Det är ytterst sällan vi träffas. De som kan jobbar hemifrån, och vi på tekniksidan har fått ett nytt stort fikarum så att vi kan hålla avstånd. Det går ganska bra, tycker jag.

Han ser hoppfullt på sommaren. Alternativet, att de inte skulle få öppna, finns inte, säger Pelle.
– Det enda vi var lite rädda för att det skulle bli ytterligare ett år utan verksamhet. Men nu känns det ganska positivt. Det måste ju lätta någon gång.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.