Ur temat Coronakrisen
Nyheter corona

Deras arbetsplats blev fältsjukhus

Stockholmsmässan i Älvsjö har förvandlats till ett fältsjukhus för coronapatienter. För gänget på Mässrestauranger betyder det att de i stället för mässbesökare nu serverar helt andra grupper.

Publicerad 9 april 2020
Deras arbetsplats blev fältsjukhus
Kocken Erik Magnusson smakar av såsen. Det blir Coq au vin till lunch. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik. Foto: Anna-Karin Nilsson

På Stockholmsmässan i Älvsjö slog coronakrisen till under båtmässan. Mitt under mässan kom regeringens beslut om att begränsa antalet deltagare vid offentliga tillställningar.
– Då bestämde man sig för att avbryta mässan. Efter det avbokades allt, mässor, kongresser, konferenser, säger Maria Granvik, platschef för Mässrestauranger på Stockholmsmässan.

Alla anställda på Mässrestauranger korttidspermitterades. Nu är det snart en månad sedan båtarna rullades ut ur mässhallarna, men tomt är det inte. För ett par veckor sedan började ett fältsjukhus byggas i och vid Stockholmsmässan för att klara coronakrisens ökade vårdbehov.

Mässrestaurangers uppdrag är att förse vårdpersonal, militärer och andra med mat och dryck. Kocken Erik Magnusson tycker att det känns bra.
– Vi lagar maten till dem som kommer att jobba med att rädda liv. Det är väl jättebra. Sedan kan vi ju hoppas att det inte behöver komma någon hit.

Ännu har inga patienter flyttat in. Men ordern är att de ska kunna komma när som helst, och militär och vårdpersonal är på plats, redo att ta emot dem. Erik Magnusson och hans kollegor ser till att de är mätta och nöjda.
– Vi har ju en del att göra. Vi gör matlådor till försvaret, fika och lunch. Jag skulle tro att det blir mellan 100 och 150 luncher varje dag, säger han.

Korridoren på Stockholmsmässan ser inte ut som den brukar göra. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson och Vanya Hantova gör mackor och sallader som beställts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik plockar disk. Just nu måste alla hjälpa till med arbetsuppgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg och kallskänkan Jenny Eriksson går igenom dagens beställningar. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg rullar ut vagnen med förmiddagskaffet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kvartersmästare Ola Strangeways pratar med Therese Hammarberg och ökar antalet lunch eftersom de ofta får besök och antalet medarbetare ökar. - Alltid bättre att ha fler måltider. Är man 70 så beställer man 78, säger han. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kocken Erik Magnusson lagar Coq au vin till dagens lunchlådor. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson gör beställda mackor i långa rader. Foto: Anna-Karin Nilsson

Som mest ska fältsjukhuset, som heter Älvsjö sjukhus, kunna ta emot 600 coronasjuka patienter fördelade på tio salar.
Visst har det nya uppdraget väckt oro och frågor om smittorisk, säger platschef Maria Granvik.
– Det är klart att det finns en del oro. Men vi har fått väldigt mycket information om vad det innebär och hur det hanteras. Vi kommer ju inte röra oss inne i anläggningen där patienterna finns.

Det finns ju inget slutdatum på corona.Erik Magnusson, kock

Kocken Erik Magnusson är inte särskilt bekymrad över att bli sjuk, säger han.
– Jag känner mig inte jätteorolig för viruset. Då känner jag mig mer orolig för företagsamheten, det slår så hårt både mot arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom alla är permitterade får alla just nu rycka in där det behövs, säger Maria Granvik.
– Det finns inga titlar längre. Vi har alltid varit en prestigelös arbetsplats, men nu är det ännu mer så. Men vi är alla glada att få använda vår tankeverksamhet. Vi är restaurangmänniskor och älskar när det är mycket att göra.

Beskedet de har fått är att fältsjukhuset ska vara i gång fram till sommaren. Mässverksamheten väntas starta igen i augusti, men det är ingen som vet om det blir så.
– Det är det som är så jobbigt med den här situationen, att man inte vet. Det finns ju inget slutdatum på corona, säger Erik Magnusson.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)