Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONA

HRF vill ha akuta åtgärder mot varsel

Varslen som följt av coronaviruset fortsätter. Hotell- och restaurangfacket vill nu att regeringen inför ett system där anställda får permitteringslön i stället för att varslas om uppsägning.

Publicerad 12 mars 2020
HRF vill ha akuta åtgärder mot varsel
Malin Ackholt, förbundsordförande för HRF. Foto: Peter Jönsson

Hotell- och restaurangfacket känner i nuläget till varsel motsvarande 700 personer, säger Malin Ackholt, förbundsordförande för HRF.
– Utöver det har vi fått förhandsinformation om att det kan komma varsel motsvarande 2 000 personer. Vi vet också att arbetsgivare redan agerat när det gäller typen av anställningar som går fort att avsluta, säger Malin Ackholt.

Gårdagens beslut om att ställa in evenemang med över 500 deltagare kommer också att få följder.
– Vi vet att under den här perioden ligger många mässor, konferenser, kongresser och bolagsstämmor. Vi har också fått förfrågningar från fjällvärlden, där man ofta har stora after-ski. Både anställda och arbetsgivare är oroliga.

Även om evenemang blir av längre fram påverkas lönsamheten, säger Malin Ackholt.
– Antalet nybokningar är obefintligt. Det är bara avbokningar eller ombokningar som görs.

HRF välkomnar de åtgärder som regeringen kom med under onsdagen, som det slopade karensavdraget och att möjligheten till korttidsarbete tidigareläggs så att det gäller från maj.

Korttidsjobb innebär att fack och arbetsgivare kommer överens om att anställda går ner i arbetstid och lön under en period, som alternativ till uppsägningar.

Men åtgärderna räcker inte, säger Malin Ackholt.
– Maj ligger för långt fram i tiden och dessutom är modellen inte helt tillämpbar för vår bransch. Det måste till riktade åtgärder till vår näring. Vi vill se ett permitteringssystem, där arbetsgivaren kan få en kostnadstäckning för lönen, med vissa begränsningar. Vi behöver en lösning här och nu.

Även arbetsgivarorganisationen Visita vill ha ett permitteringssystem.

HRF har tidigare blivit kontaktat av stora branscharbetsgivare och Visita som vill göra ändringar i kollektivavtalen med anledning av covid-19.
– Vi har suttit i samtal om möjligheten att hitta avtalslösningar som gör att personer inte förlorar sitt arbete.

Parallellt med detta pågår de ordinarie avtalsförhandlingarna. Malin Ackholt vill inte säga något om huruvida de kan komma att påverkas av neddragningar i spåren av covid-19.
– Vi har en plan som vi följer och vi har redan lagt fram våra krav.

HRF fortsätter att följa utvecklingen av pandemin.
– Vi följer det på dag- och timbasis, och vidtar mått och steg för att trycka på regeringen om att det behövs åtgärder för vår bransch, säger Malin Ackholt.

Antalet som får ersättning från Hotell- och restauranganställdas a-kassa har ökat under hela året, med en markant ökning mellan vecka 9 och 10.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här