Ur temat Coronakrisen
Nyheter corona

”Vi vet inte vad vi ska göra”

I hotell- och restaurangbranschen finns många anställda med arbetstillstånd. Coronakrisen hotar nu att slå deras liv i spillror. Kockarna Katrin och Imadesuryasa från Indonesien kan tvingas lämna vänner, hem och trygghet.

Publicerad 23 mars 2020
”Vi vet inte vad vi ska göra”
Katrin Y Euw och maken Imadesuryasa kan tvingas lämna Sverige efter att de har varslats om uppsägning från sina jobb som kockar på Clarion hotel Sign i Stockholm. Foto: Elis Hoffman
Katrin Y Euw. Foto: Elis Hoffman

Att varslas om uppsägning och förlora sin inkomst är traumatiskt nog. Men för HRF:are som arbetar i landet med arbetstillstånd innebär det också att de riskerar att tvingas lämna hem, vänner och trygghet.
– Vi är i chock. Vi vet inte vad vi ska göra, säger Katrin Y Euw, kock på Clarion hotel Sign i Stockholm. Hon och hennes man Imadesuryasa, även han kock på hotellet, hör till det stora antalet anställda som nu varslats om uppsägning med anledning av coronaviruset.

Katrin och Imadesuryasa kommer från Indonesien och är i Sverige på arbetstillstånd. Blir de av med sina anställningar har de tre månader på sig att hitta en ny anställning inom samma yrke. Annars måste de lämna landet.
– Hur ska vi hitta ett nytt arbete nu? Ingen anställer. Jag fick tips från Arbetsförmedlingen om en skola som sökte kockar, men när jag ringde berättade de att de skulle stänga skolan, säger Katrin.

Beviljade arbetstillstånd i branschen

År 2019

  • Snabbmatspersonal, köksbiträden med fler: 1 141
  • Kockar och kallskänkor: 1 045
  • Hovmästare, servitörer och bartendrar: 71
  • Städare och hemservicepersonal med fler: 734
  • Croupierer och inkasserare: 6

År 2018

  • Snabbmatspersonal, köksbiträden med fler: 1 117
  • Kockar och kallskänkor: 1 085
  • Hovmästare, servitörer och bartendrar: 78
  • Städare och hemservicepersonal med fler: 688
  • Croupierer och inkasserare: 28

År 2017

  • Snabbmatspersonal, köksbiträden med fler: 781
  • Kockar och kallskänkor: 849
  • Hovmästare, servitörer och bartendrar: 40
  • Städare och hemservicepersonal med fler: 513
  • Croupierer och inkasserare: 8

Källa: Migrationsverket

Paret har varit i Sverige i omgångar sedan 2008. Sedan 2012 har de haft arbetstillstånd i hotell- och restaurangbranschen. År 2016 ansökte de om permanent uppehållstillstånd, men fick avslag eftersom arbetsgivaren struntat i att betala semesterersättning. Med den erfarenheten i bagaget kändes jobbet på Clarion hotel Sign som tryggt.
– Vi gillar jobbet mycket. Vi arbetar tillsammans och har tid att vara med barnen när de har slutat skolan, säger Imadesuryasa.
Barnen, 10 och 13 år gamla, är uppvuxna i Sverige. Paret oroar sig för hur de ska förklara att familjen nu kanske måste lämna landet.
– Min son frågar ”ska vi lämna Sverige? Det är ju mitt hem”, säger Katrin.

Imadesuryasa. Foto: Elis Hoffman

De är långt ifrån ensamma om situationen. Bara på deras arbetsplats finns ett 20-tal anställda med samma problem, berättar de.
– Det är många som är väldigt oroliga där, säger Katrin.
Både hon och Imadesuryasa har två månaders uppsägningstid. De försöker nu febrilt hitta nya jobb.
– Nu måste vi kämpa. Vi letar jobb på alla möjliga ställen, säger Imadesuryasa.
De tycker att Migrationsverket borde kunna ha någon form av dispens i ett krisläge som detta.
– Vi kan inte tvinga hotellet att ha kvar oss och facket kan inte hjälpa oss, men jag tycker att Migrationsverket skulle kunna ge oss lite mer tid, säger Katrin.
Migrationsverket skriver dock på sin hemsida att reglerna i nuläget gäller som vanligt, trots coronakrisen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Coronakrisen 128 artiklar

Alla artiklar i temat (125 till)