Ur temat Coronakrisen
Nyheter utbildning

”Det känns bra att kunna bidra”

Efter tre dagars utbildning står ett 30-tal servitörer, servitriser och annan hotellpersonal redo att avlasta vård- och omsorgssektorn. Maria Bergman Lilliesköld och Sebastian Gygax från Cadierbaren tycker att det känns bra att få hjälpa till.

Publicerad 14 april 2020
”Det känns bra att kunna bidra”
Kollegorna Maria Bergman Lilliesköld och Sebastian Gygax från Cadierbaren på Grand Hôtel tränar på att vända en patient. Foto: Elis Hoffman
Sebastian Gygax. Foto: Elis Hoffman

Ergonomisk lyftteknik, hygien, patientsekretess och skötsel av katetrar. Det är några av sakerna som deltagarna fick träna på under den tre dagar långa vård- och omsorgsutbildning för branschpersonal som hölls på Grand Hôtel i Stockholm förra veckan.
– Det var jättebra, väldigt lärorikt. Jag har blivit mer ödmjuk för arbetet, de äldre, samhället och situationen som vi står inför, säger Sebastian Gygax som var med på kursen.

Han hade arbetat extra som servitör på Cadierbaren i nästan nio år när han fick mejl från sin chef om att hans tjänster inte längre behövdes. Samma hände all extraanställd personal på hotellet, liksom dem med provanställningar.
Som Sebastians kollega Maria Bergman Lilliesköld.
– Det var inte jätteoväntat. Men då känns det jättebra att få den här möjligheten att lära sig någonting helt nytt och väldigt annorlunda, och samtidigt göra något meningsfullt, säger hon.

Maria Bergman Lilliesköld. Foto: Elis Hoffman

Utbildningen är ett samarbete mellan bland andra Grand Hôtel, Stockholms stad och Beredskapslyftet, som tidigare tagit fram en liknande utbildning för SAS-personal. Målet är att branschanställda som förlorat jobben i coronakrisen ska kunna avlasta vård- och omsorgssektorn och få sysselsättning.

Både Maria och Sebastian säger att de blev glada över erbjudandet att gå utbildningen.
– Jag blev jätteglad av att bli nådd av någon som ville att man skulle göra något i den här situationen. Det känns bra att kunna bidra, säger Sebastian.
– Det här läget är så abstrakt och svårgreppbart att det är skönt att få göra något praktiskt, säger Maria.

Fakta: Om kursen

Intensivutbildningen anordnas av Beredskapslyftet i samarbete med Grand Hôtel, McDonalds, Courtyard by Marriott Hotel och Stockholms Stad och med finansiering av Patricia Industries. I utbildningen ingår både teoretiska och praktiska moment. Den som genomgått utbildningen kommer att få ett diplom och ett erbjudande om jobb i vård- och omsorgssektorn i Stockholms stad.
Läs mer på beredskapslyftet.se

Den som har genomgått utbildningen kan bli anställd inom Stockholms stad. Maria och Sebastian kommer inom kort att placeras på olika arbetsplatser inom till exempel LSS-boenden eller äldreomsorgen.
– Vi får se hur det blir, men vi har förstått att det finns ett stort behov av arbetskraft, säger Sebastian.
De ska framför allt vara resurser åt befintlig personal, säger Maria.
– Vi kommer ju inte att vara själva i arbetet. Det här är inte en yrkesutbildning, utan så att vi ska vara förberedda när vi kommer ut. En första grund. Det känns bra.

I den första pilotomgången deltog personal från flera olika hotell i Stockholm. I nästa skede kommer även personal från McDonald’s att få möjlighet att gå utbildningen.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Coronakrisen 127 artiklar

Alla artiklar i temat (124 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här