Nyheter INKOMSTFÖRSÄKRING

HRF lanserar inkomstförsäkring

Från den 1 februari 2020 omfattas alla medlemmar i HRF av en inkomstförsäkring. Försäkringen drygar ut a-kassan för den som tjänar mer än taket.

Publicerad 2 december 2019
HRF lanserar inkomstförsäkring
Om inte staten kan ge arbetslösa ekonomisk trygghet så får facket göra det, menar HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Därför lanserar förbundet nu en inkomstförsäkring. Foto: Anna-Karin Nilsson

I dag har de flesta fackförbund en inkomstförsäkring. HRF har hittills inte varit ett av dem. Kongressen 2014 beslutade att förbundet inte skulle ha en. Man ansåg att politiken måste se till att a-kassan förbättras, så att den faktiskt ger 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Men vid den senaste kongressen lät det annorlunda.

– Vi har inte ändrat oss ideologiskt, men eftersom politiken inte har förmått skapa en trygg arbetslöshetsförsäkring beslutades att vi skulle införa en inkomstförsäkring, om ekonomin tillät det. Nu har vi kommit fram till att vi har råd, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Taket i a-kassan ligger på 25 025 kronor. Det betyder att den som tjänar under det beloppet får ut 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Alla som tjänar mer får 80 procent av 25 025 kronor. Det är för dem som inkomstförsäkringen ger extra pengar. HRF räknar med att runt 30 procent av medlemmarna ligger över taket.

Så funkar inkomstförsäkringen:

  • Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i Hotell- och restaurangfacket. Kostnaden kommer att bäras av de medlemmar som kan få ut ersättning.
  • För att få ersättning måste du också vara medlem i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, och uppfylla villkoren för inkomstbaserad ersättning.
  • Man ska ha varit medlem i 12 månader för att få ersättning. Det gäller dock inte den som är medlem i HRF och HRAK före den 1 februari nästa år.
  • För den som tjänar över 25 025 kronor i månaden täcker försäkringen dag 1-100 av arbetslöshet. Exempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden. Från a-kassan får du 14 501 kronor efter skatt. HRF:s inkomstförsäkring ger dig ytterligare 2 660 kronor, skattefritt.
  • Den som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden får 80 procent av sin tidigare lön genom a-kassan de första 100 dagarna som arbetslös. När a-kasseersättningen sjunker till 75 procent fyller HRF:s inkomstförsäkring på för den här gruppen, så att de får motsvarande 80 procent upp till 25 025 kronor per månad.
  • Det finns möjlighet att teckna en frivillig tilläggsförsäkring, så att man får mellan 100 och 200 extra dagar med inkomstförsäkring.

Inkomstförsäkringen ger 80 procent av inkomst upp till 50 000 kronor i månaden, i 100 dagar.
Efter 100 dagar sjunker ersättningen från a-kassan, från max 910 kronor per dag till max 760 kronor. Då kommer inkomstförsäkringen rikta sig till dem som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden, så att de får 80 procent av sin tidigare lön.

– I den inkomstgruppen ligger de flesta av våra medlemmar. Att också de får en utfyllnad av inkomsten känns viktigt för oss, säger Per Persson.

Försäkringen gäller från den 1 februari nästa år. De som är medlemmar då har möjlighet att få ersättning direkt. Den som går med i förbundet efter den 1 februari får vänta tolv månader innan försäkringen kan ge pengar vid arbetslöshet. Förutsättningen är att man också är med i HRAK.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i HRF. Samtidigt ser man nu över avgiftssystemet. Enligt ett förslag kommer den nya avgiftsmodellen innebära högre kostnader för vissa, och lägre för andra. Men den nya beräkningsmodellen är inte en konsekvens av inkomstförsäkringen, enligt Pim van Dorpel, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.

– Redan 2017 gjorde vi en ekonomiutredning, dels för att vi hade svårt att nå balans i ekonomin och dels för att den solidariska medlemsavgiften inte riktigt fungerade som tänkt. Det var för få avgiftsklasser. I det nya systemet kommer det inte bli så märkbar skillnad i medlemsavgift när man höjer sin inkomst.

Per Persson tror att försäkringen kommer att få effekter på mer än medlemmarnas plånböcker.

– Trygga människor vågar mer. De vågar byta jobb, köpa bostad och bilda familj. Det bästa vore om en sådan här försäkring inte behövdes. Men när inte samhället kan ordna tryggheten får facket göra det, säger Per Persson.

Texten har uppdaterats

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Nyheter studier

”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”

HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.

Publicerad 14 januari 2020 Kommentera
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
Roger Alis och studiekamraten Zaid Jamal har tittat på bilden av invandrare i Hotellrevyn under 1960-talet. Porträtt: Melker Dahlstrand

Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.

Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.

Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.

Fakta: Uppsatsen

B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.

Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.

Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här