Nyheter Arbetsmiljö

”Våra kroppar går sönder”

Nio av tio hotellstädare lever med värk. Det visar en enkätundersökning från HRF. – Den höga arbetstakten och stressen gör att våra kroppar går sönder, säger hotellstädaren Cecilia Eriksson.

Publicerad 26 mars 2018
”Våra kroppar går sönder”
Företagen behöver lyssna mer på oss, säger hotellstädaren Cecilia Eriksson. Foto: Carl Thorborg

Orimligt hög arbetstakt, stress och värk i kroppen. Det är vardagen för en stor del av dem som svarat på Hotell- och restaurangfackets enkät om hotellstädares arbetsmiljö. Nio av tio av städarna uppger att de lever med värk. Åtta av tio upplever att värken kan kopplas till arbetet och sju av tio upplever mycket stress på jobbet. Cecilia Eriksson som är hotellstädare och skyddsombud på Gothia Towers i Göteborg är inte förvånad över resultaten.
– Vi har ett jobb som är väldigt fysiskt tungt med många monotona rörelser. I kombination med den höga arbetstakten och stressen gör det att våra kroppar går sönder. Jag vet att väldigt många har värk. Men man har inte råd att vara sjuk, så många proppar sig fulla med värktabletter för att klara jobbet, säger Cecilia Eriksson.

Hotellstädarna om sin arbetsmiljö

Enkäten skickades ut i oktober 2017. Totalt tillfrågades 667 hotellstädare varav 403 (60,4 %) har svarat.

  • 92 procent lever med värk och 84 procent upplever att den kan kopplas till arbetet
  • 72 procent upplever mycket stress på jobbet
  • 11 procent har upplevt hot eller våld på jobbet och 7 procent har upplevt sexuella trakasserier under de senaste 12 månaderna.

En studie som publicerades våren 2017 visade att belastningen på hotellstädarnas kroppar är högre än inom en rad industriyrken. Studien genomfördes av Arbets- och miljömedicin Syd.
– Vi kunde se att hotellrumsstädning överskrider nio av elva åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning. Det betyder att hotellstädare har en väldigt hög risk att drabbas av belastningsskador, säger Camilla Dahlqvist som är biomedicinsk analytiker.

För att förbättra hotellstädarnas arbetsvillkor föreslog forskarna att arbetstakten skulle sänkas genom att minska antalet rum som ska städas under en arbetsdag.
– Visst kan arbetsredskap alltid förbättras och bli mer ergonomiska. Men vår studie visade att arbetstakten var ett problem. Hotellstädarna hade för hög rörelsehastighet i armarna och för lite tid för återhämtning. Det finns också en risk att man arbetar på ett mindre ergonomiskt sätt om man är stressad, säger Camilla Dahlqvist.

Forskarnas råd för att undvika skador

  • Arbetstempot behöver sänkas – minska antalet rum som ska städas på en arbetsdag.
  • Personalen ska erbjudas medicinska kontroller så att man tidigt kan sätta in åtgärder mot arbetsskador.
  • Arbetsplatsen behöver ha företagshälsovård knuten till sig, och utbilda hotellstädarna i ergonomi.

I HRF:s enkätundersökning uppger 72 procent av hotellstädarna att de inte får lämna rum ostädade när arbetstiden är slut. Det är ett problem som Cecilia Eriksson på Gothia Towers känner igen, och som leder till att hennes kollegor pressar sig att höja takten.
– Vi har till och med haft fall där städare jobbar gratis för att städa klart rummen eftersom de är så rädda för att säga att de inte hunnit. Speciellt de som inte har fasta anställningar är oroliga för att inte hinna med. Många, framförallt nyanlända, har en rädsla för att bli av med jobbet, säger Cecilia Eriksson.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Kent Johansson, ombudsman för HRF, sitter i den arbetsgrupp som tillsammans med Visita ska kartlägga arbetsmiljön för hotellstädarna i branschen. Han menar att just arbetstakten är en fråga där facket och arbetsgivarna har delade uppfattningar.
– Arbetsgivarna behöver lyssna mer på vad forskningen säger. Men som det är nu så försöker de i många fall få ner kostnaderna genom att öka arbetstakten, och det går ut över våra medlemmar. Vi menar inte att arbetstakten är det enda som behöver förändras, men det är en viktigt del.

I arbetsgruppen för hotellstäd sitter även Lina Tidell, arbetsrättsjurist på Visita. Hon tycker inte att det går att ange en specifik åtgärd som ska förbättra hotellstädarnas arbetsmiljö.
– Det gäller att se över orsakerna till eventuella arbetsmiljöproblem och det måste göras från fall till fall. På en arbetsplats kan lösningen vara att sänka arbetstakten, men på en annan kan det vara att lägga in fler raster eller dubbelbemanning. Det går inte att specificera en generell lösning som ska gälla för alla arbetsplatser, säger Lina Tidell.

Cecilia Eriksson har arbetat som hotellstädare i 18 år. Trots en tuff arbetsmiljö trivs hon med jobbet.
– Jag tror många härdar ut för att de finner ett sådant stöd i sina kollegor. Men företagen behöver lyssna mer på oss. När våra kroppar tar slut så är det ju vi som människor som drabbas.

 

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här