Nyheter Arbetsmiljö

”Våra kroppar går sönder”

Nio av tio hotellstädare lever med värk. Det visar en enkätundersökning från HRF. – Den höga arbetstakten och stressen gör att våra kroppar går sönder, säger hotellstädaren Cecilia Eriksson.

Publicerad 26 mars 2018
”Våra kroppar går sönder”
Företagen behöver lyssna mer på oss, säger hotellstädaren Cecilia Eriksson. Foto: Carl Thorborg

Orimligt hög arbetstakt, stress och värk i kroppen. Det är vardagen för en stor del av dem som svarat på Hotell- och restaurangfackets enkät om hotellstädares arbetsmiljö. Nio av tio av städarna uppger att de lever med värk. Åtta av tio upplever att värken kan kopplas till arbetet och sju av tio upplever mycket stress på jobbet. Cecilia Eriksson som är hotellstädare och skyddsombud på Gothia Towers i Göteborg är inte förvånad över resultaten.
– Vi har ett jobb som är väldigt fysiskt tungt med många monotona rörelser. I kombination med den höga arbetstakten och stressen gör det att våra kroppar går sönder. Jag vet att väldigt många har värk. Men man har inte råd att vara sjuk, så många proppar sig fulla med värktabletter för att klara jobbet, säger Cecilia Eriksson.

Hotellstädarna om sin arbetsmiljö

Enkäten skickades ut i oktober 2017. Totalt tillfrågades 667 hotellstädare varav 403 (60,4 %) har svarat.

  • 92 procent lever med värk och 84 procent upplever att den kan kopplas till arbetet
  • 72 procent upplever mycket stress på jobbet
  • 11 procent har upplevt hot eller våld på jobbet och 7 procent har upplevt sexuella trakasserier under de senaste 12 månaderna.

En studie som publicerades våren 2017 visade att belastningen på hotellstädarnas kroppar är högre än inom en rad industriyrken. Studien genomfördes av Arbets- och miljömedicin Syd.
– Vi kunde se att hotellrumsstädning överskrider nio av elva åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning. Det betyder att hotellstädare har en väldigt hög risk att drabbas av belastningsskador, säger Camilla Dahlqvist som är biomedicinsk analytiker.

För att förbättra hotellstädarnas arbetsvillkor föreslog forskarna att arbetstakten skulle sänkas genom att minska antalet rum som ska städas under en arbetsdag.
– Visst kan arbetsredskap alltid förbättras och bli mer ergonomiska. Men vår studie visade att arbetstakten var ett problem. Hotellstädarna hade för hög rörelsehastighet i armarna och för lite tid för återhämtning. Det finns också en risk att man arbetar på ett mindre ergonomiskt sätt om man är stressad, säger Camilla Dahlqvist.

Forskarnas råd för att undvika skador

  • Arbetstempot behöver sänkas – minska antalet rum som ska städas på en arbetsdag.
  • Personalen ska erbjudas medicinska kontroller så att man tidigt kan sätta in åtgärder mot arbetsskador.
  • Arbetsplatsen behöver ha företagshälsovård knuten till sig, och utbilda hotellstädarna i ergonomi.

I HRF:s enkätundersökning uppger 72 procent av hotellstädarna att de inte får lämna rum ostädade när arbetstiden är slut. Det är ett problem som Cecilia Eriksson på Gothia Towers känner igen, och som leder till att hennes kollegor pressar sig att höja takten.
– Vi har till och med haft fall där städare jobbar gratis för att städa klart rummen eftersom de är så rädda för att säga att de inte hunnit. Speciellt de som inte har fasta anställningar är oroliga för att inte hinna med. Många, framförallt nyanlända, har en rädsla för att bli av med jobbet, säger Cecilia Eriksson.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Kent Johansson, ombudsman för HRF, sitter i den arbetsgrupp som tillsammans med Visita ska kartlägga arbetsmiljön för hotellstädarna i branschen. Han menar att just arbetstakten är en fråga där facket och arbetsgivarna har delade uppfattningar.
– Arbetsgivarna behöver lyssna mer på vad forskningen säger. Men som det är nu så försöker de i många fall få ner kostnaderna genom att öka arbetstakten, och det går ut över våra medlemmar. Vi menar inte att arbetstakten är det enda som behöver förändras, men det är en viktigt del.

I arbetsgruppen för hotellstäd sitter även Lina Tidell, arbetsrättsjurist på Visita. Hon tycker inte att det går att ange en specifik åtgärd som ska förbättra hotellstädarnas arbetsmiljö.
– Det gäller att se över orsakerna till eventuella arbetsmiljöproblem och det måste göras från fall till fall. På en arbetsplats kan lösningen vara att sänka arbetstakten, men på en annan kan det vara att lägga in fler raster eller dubbelbemanning. Det går inte att specificera en generell lösning som ska gälla för alla arbetsplatser, säger Lina Tidell.

Cecilia Eriksson har arbetat som hotellstädare i 18 år. Trots en tuff arbetsmiljö trivs hon med jobbet.
– Jag tror många härdar ut för att de finner ett sådant stöd i sina kollegor. Men företagen behöver lyssna mer på oss. När våra kroppar tar slut så är det ju vi som människor som drabbas.

 

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här