Nyheter | Tema: Städ papperslös
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Husfru och papperslös

Maria jobbar som arbetsledare på hotell och är lovad 7000 kronor i månaden. Kanske får hon pengarna, kanske blir hon lurad igen."De får göra som de vill, det är därför de väljer oss", säger Maria, som är papperslös.

Publicerad 17 juni 2013
Husfru och papperslös
Maria, som egentligen heter något annat, har blivit lurad på lönen av flera arbetsgivare. Foto: Elis Hoffman

Arbetsgivarna känner mycket väl till hur det är att anställa papperslösa. Att de får göra som de vill, det är därför de väljer oss, säger Maria.
Sedan snart två år bor och arbetar hon i Sverige. Till en början hade hon ett arbetsvisum till ett annat land i EU men som också gällde här. Efter några månader hittade hon barnpassnings- och hushålls­arbete hos en familj i Stockholm. Men anställningen innebar något helt annat än vad ­Maria hade tänkt sig. I dag är Maria papperslös.
– De låste inte in mig, men det var som ett fängelse. Jag arbetade i deras hem, från klockan sex på morgonen till nio på kvällen, utan lediga dagar, för 5 000 kronor i månaden.

En dag var arbets­givarna missnöjda med hur Maria hade utfört sitt arbete. Hon blev utskälld, slagen och utkastad på gatan utan några tillhörigheter. Och hon tilläts inte komma tillbaka för att hämta sina saker. I huset fanns hennes vinterkläder, bärbara dator, pass, körkort, försäkringspapper och andra viktiga dokument.
– De kastade bara ut mig och sa att jag inte behöver komma tillbaka. Det var det värsta jag har varit med om. Jag var hemlös.
Hjälpen kom då från en familj som kommer från samma land som hon själv. Maria flyttade runt och sov hos olika personer under en tid. Skammen och känslan av att vara en belastning på dessa hårt arbetande människor växte. ­På ­dagarna var hon ute och gick, hon var rastlös och orolig, saknade pengar till mat.
– Men värre än att ständigt gå hungrig var att sakna biljett för att ta sig ut, ­säger hon.

Ett tag, när Maria fick jobb som kafébiträde, såg det ljust ut. Hon var lovad 100 kronor i timmen men blev åter lurad på flera månadslöner.
Efter ett tips ringde hon Fackligt center för papperslösa och fick därigenom kontakt med en ombudsman på Hotell- och restaurangfacket. Facket kontaktade kaféarbetsgivaren som ­lovade att Maria skulle få sin lön, men det har inte dykt upp några pengar än.
– Jag visste redan från början, när jag kom hit, att jag skulle få arbeta och leva under tuffa förhållanden. Vi har inte så många valmöjligheter utan måste acceptera det som erbjuds. Men jag hade inte räknat med att vara med om så obehagliga saker och bli lurad gång på gång.

Sedan någon månad tillbaka arbetar Maria som arbetsledare för städarna på ett hotell i centrala Stockholm. Hon blivit lovad 7 000 kronor i månaden. Hon har ingen övertids­ersättning och får ledigt en dag varannan vecka. Hon har klarat sig på lånade pengar, och hennes familj har ställt upp och betalat dotterns skolavgifter i hemlandet.
– Man kanske tycker att jag bryter mot lagen för att jag bor och arbetar utan tillstånd och för att jag går med på dåliga villkor. Men det är inte olagligt att arbeta. Det är inte olagligt att göra allt för att försörja sig. Jag står ut med det här för min dotters skull. Vi är också människor, säger Maria.

Susanna Walther är flyktinghandläggare på den katolska hjälporganisationen Caritas, och har stöttat Maria.
– Det är inte för att de trivs bra i den situation de hamnar i men de flyr extrema villkor, säger Susanna Walther om att papperslösa stannar kvar trots enorma svårigheter.
– Folk söker sig hit för att kunna arbeta men utan arbetstillstånd riskerar de att bli utsatta för det här slaveriet. Arbetsgivarna utnyttjar den utsatthet papperslösa befinner sig i.
Susanna Walther håller med om att slaveri är en allvarlig anklagelse. Men hon påpekar att det är vad som pågår på den irreguljära svenska arbetsmarknaden just nu.
– Det kan handla om att en person arbetar sju dagar i veckan med 14 timmars arbetsdag. Ingen ledighet och för allt detta får man 4 000 kronor i månaden. Det händer att folk är instängda hemma hos någon. Det finns inga avtal utan bara muntliga överenskommelser som arbetsgivaren ständigt förändrar.

Många undrar hur dessa personer klarar sig. ­Susanna Walther menar att migranterna kommer från fattiga förhållanden och vet hur man klarar sig med väldigt lite pengar.
– De sparar också en liten summa pengar som de kan skicka till sitt hemland. Där finns barn och familjer som väntar på pengar för att kunna överleva; för att köpa mat, betala hyra och skolavgifter.
– De flesta som låter sig utnyttjas på det här viset är jättestarka människor. Men även de har sina gränser. De slits ut. Ingen människa orkar i längden med dessa villkor. Antingen får de problem med sin hälsa eller psykiska problem, säger Susanna Walther.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här