Nyheter | Tema: Städ papperslös
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Husfru och papperslös

Maria jobbar som arbetsledare på hotell och är lovad 7000 kronor i månaden. Kanske får hon pengarna, kanske blir hon lurad igen."De får göra som de vill, det är därför de väljer oss", säger Maria, som är papperslös.

Publicerad 17 juni 2013
Husfru och papperslös
Maria, som egentligen heter något annat, har blivit lurad på lönen av flera arbetsgivare. Foto: Elis Hoffman

Arbetsgivarna känner mycket väl till hur det är att anställa papperslösa. Att de får göra som de vill, det är därför de väljer oss, säger Maria.
Sedan snart två år bor och arbetar hon i Sverige. Till en början hade hon ett arbetsvisum till ett annat land i EU men som också gällde här. Efter några månader hittade hon barnpassnings- och hushålls­arbete hos en familj i Stockholm. Men anställningen innebar något helt annat än vad ­Maria hade tänkt sig. I dag är Maria papperslös.
– De låste inte in mig, men det var som ett fängelse. Jag arbetade i deras hem, från klockan sex på morgonen till nio på kvällen, utan lediga dagar, för 5 000 kronor i månaden.

En dag var arbets­givarna missnöjda med hur Maria hade utfört sitt arbete. Hon blev utskälld, slagen och utkastad på gatan utan några tillhörigheter. Och hon tilläts inte komma tillbaka för att hämta sina saker. I huset fanns hennes vinterkläder, bärbara dator, pass, körkort, försäkringspapper och andra viktiga dokument.
– De kastade bara ut mig och sa att jag inte behöver komma tillbaka. Det var det värsta jag har varit med om. Jag var hemlös.
Hjälpen kom då från en familj som kommer från samma land som hon själv. Maria flyttade runt och sov hos olika personer under en tid. Skammen och känslan av att vara en belastning på dessa hårt arbetande människor växte. ­På ­dagarna var hon ute och gick, hon var rastlös och orolig, saknade pengar till mat.
– Men värre än att ständigt gå hungrig var att sakna biljett för att ta sig ut, ­säger hon.

Ett tag, när Maria fick jobb som kafébiträde, såg det ljust ut. Hon var lovad 100 kronor i timmen men blev åter lurad på flera månadslöner.
Efter ett tips ringde hon Fackligt center för papperslösa och fick därigenom kontakt med en ombudsman på Hotell- och restaurangfacket. Facket kontaktade kaféarbetsgivaren som ­lovade att Maria skulle få sin lön, men det har inte dykt upp några pengar än.
– Jag visste redan från början, när jag kom hit, att jag skulle få arbeta och leva under tuffa förhållanden. Vi har inte så många valmöjligheter utan måste acceptera det som erbjuds. Men jag hade inte räknat med att vara med om så obehagliga saker och bli lurad gång på gång.

Sedan någon månad tillbaka arbetar Maria som arbetsledare för städarna på ett hotell i centrala Stockholm. Hon blivit lovad 7 000 kronor i månaden. Hon har ingen övertids­ersättning och får ledigt en dag varannan vecka. Hon har klarat sig på lånade pengar, och hennes familj har ställt upp och betalat dotterns skolavgifter i hemlandet.
– Man kanske tycker att jag bryter mot lagen för att jag bor och arbetar utan tillstånd och för att jag går med på dåliga villkor. Men det är inte olagligt att arbeta. Det är inte olagligt att göra allt för att försörja sig. Jag står ut med det här för min dotters skull. Vi är också människor, säger Maria.

Susanna Walther är flyktinghandläggare på den katolska hjälporganisationen Caritas, och har stöttat Maria.
– Det är inte för att de trivs bra i den situation de hamnar i men de flyr extrema villkor, säger Susanna Walther om att papperslösa stannar kvar trots enorma svårigheter.
– Folk söker sig hit för att kunna arbeta men utan arbetstillstånd riskerar de att bli utsatta för det här slaveriet. Arbetsgivarna utnyttjar den utsatthet papperslösa befinner sig i.
Susanna Walther håller med om att slaveri är en allvarlig anklagelse. Men hon påpekar att det är vad som pågår på den irreguljära svenska arbetsmarknaden just nu.
– Det kan handla om att en person arbetar sju dagar i veckan med 14 timmars arbetsdag. Ingen ledighet och för allt detta får man 4 000 kronor i månaden. Det händer att folk är instängda hemma hos någon. Det finns inga avtal utan bara muntliga överenskommelser som arbetsgivaren ständigt förändrar.

Många undrar hur dessa personer klarar sig. ­Susanna Walther menar att migranterna kommer från fattiga förhållanden och vet hur man klarar sig med väldigt lite pengar.
– De sparar också en liten summa pengar som de kan skicka till sitt hemland. Där finns barn och familjer som väntar på pengar för att kunna överleva; för att köpa mat, betala hyra och skolavgifter.
– De flesta som låter sig utnyttjas på det här viset är jättestarka människor. Men även de har sina gränser. De slits ut. Ingen människa orkar i längden med dessa villkor. Antingen får de problem med sin hälsa eller psykiska problem, säger Susanna Walther.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Närmare åtal för dödsolycka

Två personer på Orsa rovdjurspark kan bli åtalade för dödsolyckan då en ung djurskötare miste livet. Det kan även bli aktuellt med böter för Grönklittsgruppen.

Publicerad 12 augusti 2019 Kommentera
Närmare åtal för dödsolycka
En 18-årig djurskötare dog på Orsa rovdjurspark. Foto: Lena Cedervall/Mostphotos

För två år sedan dog en 18-årig djurskötare då han attackerades av björn på sin arbetsplats Orsa rovdjurspark. Nu har Gunnar Jonasson, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, kommit ett steg närmare åtal i fallet.
– Jag hoppas kunna fatta beslut om det blir åtal före årsskiftet. Det gäller två personer som är misstänkta för arbetsmiljöbrott i form av grovt vållande till annans död. Dessutom kan det bli företagsbot för Grönklittsgruppen som äger parken, säger Gunnar Jonasson.

De två personerna är även misstänkta för grovt vållande av fara för annan. Det gäller de fyra personer, två vuxna och två barn, som befann sig tillsammans med djurskötaren i det hägn som skulle ha varit tomt.

Utredningen av olyckan är skickad på slutdelgivning till företaget, de misstänkta och deras advokater. De ska yttra sig om utredningen senast den 15 september, men kan begära uppskov.

Företagsbot kan tas ut om företaget inte har förebyggt brott, för att någon i ledande ställning har begått brott eller för att någon som haft ansvar för tillsyn inte har skött uppgiften.

Rovdjursparken har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter tävling

Hallå där, Elias Larsson

Elias Larsson är hotellreceptionist på Radisson Blu i Malmö. Om en dryg vecka åker han till Kazan i Ryssland för att representera Sverige i Yrkes-VM för unga.

Publicerad 12 augusti 2019 Kommentera
Hallå där, Elias Larsson
Elias Larsson. Foto: Worldskills Sweden

Hur laddar du?
– Just nu är det finslipning på smådetaljer. Men det har varit mycket träning under året, det är många olika tävlingsmoment. Jag får en del träning i vardagen på jobbet, men tävlingsmomenten ska ju vara lite svårare. Det är mycket skriftligt, att göra bokningsförfrågningar eller att svara på gästkommentarer i sociala kanaler. Det har jag fått öva på.

Vad har du för förväntningar på tävlingen?
– Jag hoppas på medalj, självklart. Det hade varit jätteroligt. Men man vet ju inte, det är svårt att förutsäga hur det ska gå.

Vilka är dina styrkor?
– Det är nog ändå att jag ser gästerna, att jag gör så att de känner sig sedda. Det är något gästerna ofta uppskattar. Det är klart att det är svårare i den här tävlingssituationen där det ska vara väldigt strikt. Men jag tror att vi har hittat en bra balans för hur det ska komma fram.

Om tävlingen

  • Yrkes-VM, även kallat World Skills, är en tävling där unga under 23 år tävlar i yrkesskicklighet i olika grenar.
  • Tävlingen hålls vartannat år. I år arrangeras Yrkes-VM i Kazan i Ryssland 22-27 augusti.
  • Från hotell- och restaurangbranschen tävlar deltagare i servering, matlagning och hotellreception.
  • Det är UHR, där både HRF och Visita ingår, som utser tävlande från branschen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter FUSKJAKT

Myndigheter vill ha lagändring mot fusk

Sedan i våras jobbar åtta myndigheter gemensamt mot olika former av fusk inom bland annat restaurangbranschen. Nu vill de få större möjligheter att dela information med varandra, säger Pia Bergman på Skatteverket.

Publicerad 8 augusti 2019 Kommentera
Myndigheter vill ha lagändring mot fusk
Skatteverkets expert på ekonomisk brottslighet, Pia Bergman, vill att myndigheter får större möjligheter att dela information för att komma åt fusk. Foto: Colourbox, Jeanette Andersson

Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polisen ingår sedan i våras i ett projekt mot osund konkurrens och fusk i fyra branscher. Förutom restaurang granskar man byggsektorn, bilverkstäder och skönhetssalonger.

– Det här är ett pilotår. Vi börjar i de branscher som är mest prioriterade, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

Det man tidigare har sett är att företag som brister inom ett område, till exempel skatteinbetalningar, ofta gör det på fler, bland annat arbetsmiljö.

I dagsläget upplever myndigheterna att sekretesslagstiftningen försvårar arbetet med kontroller.

– Vi på Skatteverket är ju de som är mest ute på fältet, men vi har också hårdast sekretess. Så vi kan inte alltid dela med oss av det vi ser till exempelvis Migrationsverket eller Arbetsmiljöverket, säger Pia Bergman.

Myndigheterna har framfört till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som initierade projektet, att de vill se regeländringar.

– Vi måste kunna dela relevanta uppgifter. Det har gjorts en lagändring tidigare för att komma åt organiserad brottslighet: Lagen om uppgiftsskyldighet, som innebär att vissa myndigheter SKA lämna uppgifter till varandra inom vissa områden.

Ännu finns inga siffror över vad granskningen av restauranger lett till. Men Pia Bergman konstaterar att man upptäckt många myndighetsgemensamma problem.

– Restaurangbranschen är ju en bransch där det är känt, inte bara i Sverige, att det finns personal som inte syns i restaurangerna, som jobbar mer bakom. Förutom svartjobb handlar det om arbetsmiljö, brist på arbetstillstånd och fusk med olika former av bidrag.

Syftet med projektet är att minska den osunda konkurrensen.

– Det ska löna sig att vara schyst, både när det gäller samhällsansvar och mot sina arbetstagare. Vi vill få bort de aktörer som underminerar marknaden för alla näringsidkare som vill göra rätt för sig. De flesta kämpar som tusan för att göra ett bra jobb med schysta villkor. Om det finns 20 krogar på samma gata ska det vara den med bäst käk och service som vinner – inte den som har svart arbetskraft, säger Pia Bergman.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här