Nyheter | Tema: Städ papperslös
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Husfru och papperslös

Maria jobbar som arbetsledare på hotell och är lovad 7000 kronor i månaden. Kanske får hon pengarna, kanske blir hon lurad igen."De får göra som de vill, det är därför de väljer oss", säger Maria, som är papperslös.

Publicerad 17 juni 2013
Husfru och papperslös
Maria, som egentligen heter något annat, har blivit lurad på lönen av flera arbetsgivare. Foto: Elis Hoffman

Arbetsgivarna känner mycket väl till hur det är att anställa papperslösa. Att de får göra som de vill, det är därför de väljer oss, säger Maria.
Sedan snart två år bor och arbetar hon i Sverige. Till en början hade hon ett arbetsvisum till ett annat land i EU men som också gällde här. Efter några månader hittade hon barnpassnings- och hushålls­arbete hos en familj i Stockholm. Men anställningen innebar något helt annat än vad ­Maria hade tänkt sig. I dag är Maria papperslös.
– De låste inte in mig, men det var som ett fängelse. Jag arbetade i deras hem, från klockan sex på morgonen till nio på kvällen, utan lediga dagar, för 5 000 kronor i månaden.

En dag var arbets­givarna missnöjda med hur Maria hade utfört sitt arbete. Hon blev utskälld, slagen och utkastad på gatan utan några tillhörigheter. Och hon tilläts inte komma tillbaka för att hämta sina saker. I huset fanns hennes vinterkläder, bärbara dator, pass, körkort, försäkringspapper och andra viktiga dokument.
– De kastade bara ut mig och sa att jag inte behöver komma tillbaka. Det var det värsta jag har varit med om. Jag var hemlös.
Hjälpen kom då från en familj som kommer från samma land som hon själv. Maria flyttade runt och sov hos olika personer under en tid. Skammen och känslan av att vara en belastning på dessa hårt arbetande människor växte. ­På ­dagarna var hon ute och gick, hon var rastlös och orolig, saknade pengar till mat.
– Men värre än att ständigt gå hungrig var att sakna biljett för att ta sig ut, ­säger hon.

Ett tag, när Maria fick jobb som kafébiträde, såg det ljust ut. Hon var lovad 100 kronor i timmen men blev åter lurad på flera månadslöner.
Efter ett tips ringde hon Fackligt center för papperslösa och fick därigenom kontakt med en ombudsman på Hotell- och restaurangfacket. Facket kontaktade kaféarbetsgivaren som ­lovade att Maria skulle få sin lön, men det har inte dykt upp några pengar än.
– Jag visste redan från början, när jag kom hit, att jag skulle få arbeta och leva under tuffa förhållanden. Vi har inte så många valmöjligheter utan måste acceptera det som erbjuds. Men jag hade inte räknat med att vara med om så obehagliga saker och bli lurad gång på gång.

Sedan någon månad tillbaka arbetar Maria som arbetsledare för städarna på ett hotell i centrala Stockholm. Hon blivit lovad 7 000 kronor i månaden. Hon har ingen övertids­ersättning och får ledigt en dag varannan vecka. Hon har klarat sig på lånade pengar, och hennes familj har ställt upp och betalat dotterns skolavgifter i hemlandet.
– Man kanske tycker att jag bryter mot lagen för att jag bor och arbetar utan tillstånd och för att jag går med på dåliga villkor. Men det är inte olagligt att arbeta. Det är inte olagligt att göra allt för att försörja sig. Jag står ut med det här för min dotters skull. Vi är också människor, säger Maria.

Susanna Walther är flyktinghandläggare på den katolska hjälporganisationen Caritas, och har stöttat Maria.
– Det är inte för att de trivs bra i den situation de hamnar i men de flyr extrema villkor, säger Susanna Walther om att papperslösa stannar kvar trots enorma svårigheter.
– Folk söker sig hit för att kunna arbeta men utan arbetstillstånd riskerar de att bli utsatta för det här slaveriet. Arbetsgivarna utnyttjar den utsatthet papperslösa befinner sig i.
Susanna Walther håller med om att slaveri är en allvarlig anklagelse. Men hon påpekar att det är vad som pågår på den irreguljära svenska arbetsmarknaden just nu.
– Det kan handla om att en person arbetar sju dagar i veckan med 14 timmars arbetsdag. Ingen ledighet och för allt detta får man 4 000 kronor i månaden. Det händer att folk är instängda hemma hos någon. Det finns inga avtal utan bara muntliga överenskommelser som arbetsgivaren ständigt förändrar.

Många undrar hur dessa personer klarar sig. ­Susanna Walther menar att migranterna kommer från fattiga förhållanden och vet hur man klarar sig med väldigt lite pengar.
– De sparar också en liten summa pengar som de kan skicka till sitt hemland. Där finns barn och familjer som väntar på pengar för att kunna överleva; för att köpa mat, betala hyra och skolavgifter.
– De flesta som låter sig utnyttjas på det här viset är jättestarka människor. Men även de har sina gränser. De slits ut. Ingen människa orkar i längden med dessa villkor. Antingen får de problem med sin hälsa eller psykiska problem, säger Susanna Walther.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här