Nyheter | Tema: Städ papperslös
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Husfru och papperslös

Maria jobbar som arbetsledare på hotell och är lovad 7000 kronor i månaden. Kanske får hon pengarna, kanske blir hon lurad igen."De får göra som de vill, det är därför de väljer oss", säger Maria, som är papperslös.

Publicerad 17 juni 2013
Husfru och papperslös
Maria, som egentligen heter något annat, har blivit lurad på lönen av flera arbetsgivare. Foto: Elis Hoffman

Arbetsgivarna känner mycket väl till hur det är att anställa papperslösa. Att de får göra som de vill, det är därför de väljer oss, säger Maria.
Sedan snart två år bor och arbetar hon i Sverige. Till en början hade hon ett arbetsvisum till ett annat land i EU men som också gällde här. Efter några månader hittade hon barnpassnings- och hushålls­arbete hos en familj i Stockholm. Men anställningen innebar något helt annat än vad ­Maria hade tänkt sig. I dag är Maria papperslös.
– De låste inte in mig, men det var som ett fängelse. Jag arbetade i deras hem, från klockan sex på morgonen till nio på kvällen, utan lediga dagar, för 5 000 kronor i månaden.

En dag var arbets­givarna missnöjda med hur Maria hade utfört sitt arbete. Hon blev utskälld, slagen och utkastad på gatan utan några tillhörigheter. Och hon tilläts inte komma tillbaka för att hämta sina saker. I huset fanns hennes vinterkläder, bärbara dator, pass, körkort, försäkringspapper och andra viktiga dokument.
– De kastade bara ut mig och sa att jag inte behöver komma tillbaka. Det var det värsta jag har varit med om. Jag var hemlös.
Hjälpen kom då från en familj som kommer från samma land som hon själv. Maria flyttade runt och sov hos olika personer under en tid. Skammen och känslan av att vara en belastning på dessa hårt arbetande människor växte. ­På ­dagarna var hon ute och gick, hon var rastlös och orolig, saknade pengar till mat.
– Men värre än att ständigt gå hungrig var att sakna biljett för att ta sig ut, ­säger hon.

Ett tag, när Maria fick jobb som kafébiträde, såg det ljust ut. Hon var lovad 100 kronor i timmen men blev åter lurad på flera månadslöner.
Efter ett tips ringde hon Fackligt center för papperslösa och fick därigenom kontakt med en ombudsman på Hotell- och restaurangfacket. Facket kontaktade kaféarbetsgivaren som ­lovade att Maria skulle få sin lön, men det har inte dykt upp några pengar än.
– Jag visste redan från början, när jag kom hit, att jag skulle få arbeta och leva under tuffa förhållanden. Vi har inte så många valmöjligheter utan måste acceptera det som erbjuds. Men jag hade inte räknat med att vara med om så obehagliga saker och bli lurad gång på gång.

Sedan någon månad tillbaka arbetar Maria som arbetsledare för städarna på ett hotell i centrala Stockholm. Hon blivit lovad 7 000 kronor i månaden. Hon har ingen övertids­ersättning och får ledigt en dag varannan vecka. Hon har klarat sig på lånade pengar, och hennes familj har ställt upp och betalat dotterns skolavgifter i hemlandet.
– Man kanske tycker att jag bryter mot lagen för att jag bor och arbetar utan tillstånd och för att jag går med på dåliga villkor. Men det är inte olagligt att arbeta. Det är inte olagligt att göra allt för att försörja sig. Jag står ut med det här för min dotters skull. Vi är också människor, säger Maria.

Susanna Walther är flyktinghandläggare på den katolska hjälporganisationen Caritas, och har stöttat Maria.
– Det är inte för att de trivs bra i den situation de hamnar i men de flyr extrema villkor, säger Susanna Walther om att papperslösa stannar kvar trots enorma svårigheter.
– Folk söker sig hit för att kunna arbeta men utan arbetstillstånd riskerar de att bli utsatta för det här slaveriet. Arbetsgivarna utnyttjar den utsatthet papperslösa befinner sig i.
Susanna Walther håller med om att slaveri är en allvarlig anklagelse. Men hon påpekar att det är vad som pågår på den irreguljära svenska arbetsmarknaden just nu.
– Det kan handla om att en person arbetar sju dagar i veckan med 14 timmars arbetsdag. Ingen ledighet och för allt detta får man 4 000 kronor i månaden. Det händer att folk är instängda hemma hos någon. Det finns inga avtal utan bara muntliga överenskommelser som arbetsgivaren ständigt förändrar.

Många undrar hur dessa personer klarar sig. ­Susanna Walther menar att migranterna kommer från fattiga förhållanden och vet hur man klarar sig med väldigt lite pengar.
– De sparar också en liten summa pengar som de kan skicka till sitt hemland. Där finns barn och familjer som väntar på pengar för att kunna överleva; för att köpa mat, betala hyra och skolavgifter.
– De flesta som låter sig utnyttjas på det här viset är jättestarka människor. Men även de har sina gränser. De slits ut. Ingen människa orkar i längden med dessa villkor. Antingen får de problem med sin hälsa eller psykiska problem, säger Susanna Walther.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter ORGANISERING

Allt fler HRF-klubbar i Stockholm

Det bildas allt fler fackklubbar i Stockholm. Scandic Continental är en av de nya klubbarna. Stödet från HRF fick dem att organisera sig.

Publicerad 18 juni 2019 Kommentera
Allt fler HRF-klubbar i Stockholm
Scandic Continental har fått HRF-klubb. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I år har Hotell- och restaurangfackets avdelning Stockholm-Gotland fått tolv nya klubbar. Det är mycket, med tanke på att avdelningen tidigare hade 33 klubbar och att det totalt finns 87 i landet.

Förtroendevalda HRF:arna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas arbetar som organisatörer två dagar i veckan. Det var de som kontaktade medlemmarna på Scandic Continental.
– Vi ringde alla i förväg och berättade att vi ville ordna ett möte för att prata om att kanske bilda klubb. Det blev bra samtal, säger Tseegii Byambadorj.

Helen Meurk var då ensam facklig på arbetsplatsen.
– Vi var två platsombud i början, men sedan slutade min kollega. Det blev för mycket för en person att försöka få i gång facket, säger Helen Meurk.

Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta. Tseegii Byambadorj

Organisatörerna tyckte att det verkade finnas intresse för en klubb. Men helt säkra var de inte, säger Tseegii Byambadorj.
– Vi visste inte om det kanske bara skulle bli vi två och Helen på mötet. Men det kom 23 personer. Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

På det första mötet brukar de berätta om vilka fackliga uppdrag som finns.
– Många vet inte vad det innebär att ha förtroendevalda och klubb, att man till exempel kan förhandla lokalt med arbetsgivaren, säger Georgios Gkoratsas.
De förklarar varför det är viktigt att organisera sig.
– Medlemmarna känner arbetsplatsen bättre än vad vi och ombudsmännen gör. De vet vilka behoven är, säger Tseegii.

Adriana Ovalle Esquivel
Adriana Ovalle Esquivel. Foto: Elis Hoffman

Medlemmarna på Continental bestämde att de ville bilda klubb. Adriana Ovalle Esquivel valdes till ordförande. Hittills har hon haft två möten med hotellets vd.
– Vi kommer att träffas en gång i månaden. Han var väldigt intresserad, vi pratade om arbetsmiljö och om att kanske försöka få sfi-utbildning till hotellet.
Arbetsmiljö är klubbens viktigaste fråga.
– Det gäller speciellt house-keeping och frukosten. Ergonomin måste vara bra och personalen ska inte känna sig stressad på grund av bemanningen, säger Adriana Ovalle Esquivel.

Diana Rodriguez Navarro är försäkringsinformatör. Hon har varit på sin första medlemsutbildning.
– Det är verkligen viktigt att ha information när man ska lösa problem. Jag  ska gå fler kurser. Då kan jag prata mer med våra medlemmar och sprida informationen.

Helen Meurk
Helen Meurk. Foto: Elis Hoffman

Helen Meurk har varit HRF-medlem i 27 år, det här är första gången hon jobbar på ett ställe med fackklubb. Men de anställda skulle nog ha bildat klubb ändå till sist, tror hon.
– Men det gick snabbare och lättare så här. Det känns som att vi kommer att bli en stark klubb.

På bilden från vänster: Adriana Ovalle Esquivel, Diana Rodriguez Navarro, Helen Meurk, de två organisatörerna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas, Kerry Nwokolo.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter ORGANISERING

”Inget har fungerat lika bra som det här”

Avdelning Stockholm-Gotland har aldrig förut haft en sådan medvind i organiseringen, berättar HRF-ombuds­man Annika de Klonia.

Publicerad 18 juni 2019 Kommentera
”Inget har fungerat lika bra som det här”
HRF har testat olika sätt att få i gång facklig organisering. Foto: Anna-Karin Nilsson
Annika de Klonia
Annika de Klonia. Foto: Anna Simonsson

Målet för 2019 var att bilda klubbar eller utse platsombud och skyddsombud på åtta arbetsplatser. Redan i maj hade det bildats tolv nya klubbar och utsetts flera platsombud, skyddsombud och försäkringsinformatörer.

Arbetet har gjorts av fyra organisatörer, som först ringt alla medlemmar på arbetsplatsen för att höra om det finns intresse av att organisera sig.
– Har tillräckligt många verkat intresserade har jag tagit kontakt med hotellchefen för att få lokal för möte, säger ­Annika de Klonia.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

Hittills har varje sådant möte gett resultat i form av klubb eller förtroendevalda. Klubbstyrelserna får en introduktionsdag så att de vet vad som krävs. Sedan hålls styrelseutbildning, där de lägger upp en plan.
– Det dyker alltid upp »bubblare«, sådant som är på gång hos dem och som de vill jobba med.

Avdelningen har genom åren testat olika sätt att organisera.
– Vi har besökt arbetsplatser utan att ha bokat möten, vi har gått gata upp och gata ner för att värva. Men inget har fungerat lika bra som det här när vi ringer runt till alla medlemmar.

Varför har det varit så svårt ?
– En stor del av förklaringen är den höga personalomsättningen, men också att HRF synts för lite. Det finns arbetsplatser där medlemmar arbetat i många år utan att någon från HRF kontaktat dem.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter AVGIFT

Medlemsavgiften höjs

Från den 1 juli höjs medlemsavgiften för de allra flesta. Det har HRF:s förbundsstyrelse beslutat.

Publicerad 13 juni 2019 Kommentera
Medlemsavgiften höjs
I juli höjs avgiften i Hotell- och restaurangfacket. Foto: lolostock/Istockphoto

Hotell- och restaurangfacket behöver öka sina intäkter. Nu har man fattat beslut om att höja medlemsavgiften med i snitt elva kronor per månad. På det viset räknar man med att få in ytterligare 3,4 miljoner per år.

Nya avgifterna:

Lön
Avgift före höjning
Höjning Ny avgift från 1 juli
–8699 199 kr 0 kr 199 kr
8 700–12 699 270 kr 9 kr 279 kr
12 700–22 699 365 kr 10 kr
375 kr
22 700 – 390 kr 19 kr
409 kr

 

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Fråga om jobbet.
73
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här