Nyheter

Nytt koncept på Clarion kan ge färre städtimmar

På de svenska och norska Clarion-hotellen kan gästerna numera välja bort städning och få bonuspoäng i stället. Främst en miljösatsning men på sikt kanske även en personalbesparing, säger företaget.

Publicerad 29 september 2016
Nytt koncept på Clarion kan ge färre städtimmar
På Clarions hotell i Sverige och Norge belönas gäster som väljer bort städning med bonuspoäng. Foto: Pelle Sten
Henrik Berghult
Henrik Berghult. Foto: Clarion Hotels

Sedan några månader tillbaka belönas Clarion-hotellens gäster med bonuspoäng om de väljer bort städning en eller flera dagar under sin vistelse. Programmet heter Green Stay och är, som namnet antyder, först och främst en miljösatsning. Det säger Henrik Berghult, senior vice president på Clarion Hotels.
– Det primära för oss är en miljövinst i form av minskat användande av kemikalier och vatten.

Samtidigt kan minskad städning på sikt även innebära färre städtimmar.
– Någonstans är det självklart också en besparing att vi inte behöver städa rummen. Det finns så klart ekonomiska aspekter.
– I dagsläget kan vi inte schemalägga städpersonalen efter att en viss mängd gäster väljer bort städningen varje dag. Men vi har sagt att vi ska ge det sex månader. Om vi då kan se att det alltid är 20 procent som väljer Green Stay, då kan det vara möjligt att schemalägga efter det, säger Henrik Berghult.

Sedan konceptet infördes har 15-20 procent av gästerna valt bort städning. Lite under målet, säger Henrik Berghult.
– Vi skulle vilja se det på 25 procent av våra övernattningar. Vi behöver ju viss volym för att kunna göra något av det.

Marie Birgersson. Foto: Lars Lanhed
Marie Birgersson. Foto: Lars Lanhed

Marie Birgersson är ombudsman på Hotell- och restaurangfacket och har arbetat mycket med hotellstädares arbetsvillkor. Hon ser flera risker med Clarions upplägg.
– Det kan leda till att städarna får fler avreserum att städa och att andelen stannarum minskar. Variationen är viktig eftersom stannarummen inte är lika tungstädade, det byts till exempel inte sängkläder. Risken är att rummen blir smutsigare, och om städarna inte kan hålla efter städningen under vistelsen blir det också mer att städa vid avresedag.

Fakta: Green Stay

Konceptet finns på alla Clarion-hotell i Sverige och Norge. Bara gäster som bor mer än en natt kan välja Green Stay, för en eller flera nätter. Det får dock inte vara mer än tre nätter per vistelse. De som väljer Green Stay belönas med bonuspoäng i kedjans lojalitetprogram, som de antingen kan välja att behålla eller skänka till välgörenhet. Hittills har Green Stay-projektet gett 213 000 kronor till UNICEF och Choice-kedjans eget projekt Sweet Dreams.

Marie Birgersson säger att det finns flera saker att tänka på när man planerar ett nytt städupplägg.
– Man kanske måste se till att det blir mer tid att städa de rum som inte har städats på några dagar. Annars ökar stressen, som i sig är skadlig. Det finns en risk att det blir fler sjukskrivningar. Man bör arbeta mer med företagshälsovården för att förebygga skador.

Henrik Berghult tror dock inte att belastningen för städpersonalen har ökat sedan konceptet infördes.
– Städningen på hotell är ju väldigt grundlig. Det spelar nog ingen roll om man städar 0,1 millimeter damm eller 0,3 millimeter. Sedan har vi ju inga långliggare. Man kan inte heller bo här i tre veckor och inte ha städning. Det handlar ju om underhåll och hygien.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter LÖNESTÖD

HRF stoppar samråd

Från den 1 november kommer Hotell- och restaurangfacket inte längre yttra sig över arbetsgivare som vill anställa personer med lönestöd. HRF upplever att Arbetsförmedlingen ändå inte tar till sig av den information man ger.

Publicerad 22 oktober 2019 Kommentera
HRF stoppar samråd
Samråden om lönestöd fungerar dåligt, därför slutar HRF med dem, säger Per Persson, avtalssekreterare. Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen, Peter Jönsson

När en arbetsgivare vill anställa någon med lönestöd, exempelvis lönebidrag, är det en rad steg på vägen. Arbetsförmedlingen, som beslutar om stödet, ska först inhämta ett yttrande från berörd facklig organisation.
Facket ska säga om arbetsgivaren har kollektivavtal eller åtminstone villkor som motsvarar de i avtal. Dessutom kan facket varna om man anser att företaget inte är seriöst, till exempel betalar ut fel lön eller staplar bidragsanställningar på varandra.

För två år sedan kontaktade HRF arbetsmarknadsdepartementet för att påtala att systemet med samråd behöver förändras.
– Det är i grunden en bra verksamhet. Det är vårt sätt att hålla koll på arbetsmarknaden och se till att folk inte hamnar på fel arbetsplats. Om det fungerar. Men det har det inte gjort, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Arbetsförmedlingens egen utredning visar att myndigheten samråder med facken i hälften av alla lönestödsärenden. Dessutom upplever Hotell- och restaurangfacket att förbundet lägger stora resurser på samråden, men att Arbetsförmedlingen ofta struntar i vad HRF säger.

Hade det varit meningsfullt hade vi sett annorlunda på det.

– Vi gör statens kontrolljobb. I vårt fall handlar det om 4–6 heltidstjänster varje år. Om vi ska fortsätta måste vi få betalt för det. Det finns ingen anledning att våra medlemmar ska stå för kostnaden, när det ändå inte leder till något. Hade det varit meningsfullt hade vi sett annorlunda på det, säger Per Persson.

Varje år läggs runt 1,5 miljarder på lönestöd inom hotell- och restaurangbranschen. Om det används på rätt sätt är det en bra investering, tror Per Persson.
– Men det är bara 18 procent som har en anställning när lönestödet upphör. Skattepengar bidrar alltså till ett utnyttjande av utsatta människor. När man är så generös med bidrag ökar dessutom arbetslösheten i vår bransch, eftersom arbetsgivare inte tillsvidareanställer personal.

Den sista oktober är alltså sista dagen för Arbetsförmedlingen att samråda med HRF om lönestöd. Därefter kommer myndigheten att mötas av ett autosvar där förbundet förklarar varför de inte längre lämnar utlåtanden.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Alva Hansson

Nu har Årets sommarjobbare 2019 utsetts. Alva Hansson, 18 år, vann restaurangkategorin för sitt arbete på Gullmarsstrand Hotell och konferens.

Publicerad 22 oktober 2019 Kommentera
Hallå där, Alva Hansson
Alva Hansson, sommarjobbare på Gullmarsstrand. Foto: Privat

Grattis, varför fick du priset?
– Tack! De sa att jag var positiv och spred det till andra, att jag tog tag i saker och var noggrann i det jag gör.

 Var det din första sommar inom hotell- och restaurangbranschen?
– Nej, tredje. Jag började arbeta frukost och lunch, året efter lunch och kväll, i somras bara kvällsservering. Jag har också jobbat helger och julbord.

 Vad har du lärt dig genom jobbet?
– Man får prata med många olika människor och lär sig hantera situationer när något går fel. I år fick jag mer ansvar. Första året gick jag gärna och frågade andra om det var något, sedan lärde jag mig att vissa beslut får man ta i stunden. I somras fick jag också presentera vin på bröllop. Tidigare har jag tyckt att det varit jobbigt att prata inför folk men man vänjer sig ganska snabbt vid att prata inför 130 personer. Det är mycket som jag kommer att ha nytta av sedan i arbetslivet.

De vann också

Övriga vinnare blev Emil Åbom som jobbade på Clarion Collection Hotel Bolinder Munktell, (hotellkategorin) och Maja Svensson, The Townhouse, Borås (kökskategorin).

Priset delas ut av hotellkoncernen Svenska kulturpärlor.

 Vad består vinsten av?
– Jag får ett presentkort på en hotellhelg och så ska jag få åka på Summer Camp på en hotell- och restauranghögskola i Schweiz två veckor nästa sommar. Det var jätteroligt och oväntat, jag visste inte ens att de hade nominerat mig!

 Vad gör du nu i höst?
Jag går tredje året på teknikvetenskapsprogrammet på gymnasiet. När jag är klar med det vill jag nog jobba några år inom hotell- och restaurang, sedan får jag se.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här