Nyheter

Städare ofta långtidssjuka

Städare och fönsterputsare har högst risk för långvarig sjukfrånvaro. Kvinnliga städare och restauranganställda drabbas oftare än andra av allvarliga olycksfall. Det visar Afa Försäkrings rapport.

Publicerad 8 juni 2016
Städare ofta långtidssjuka
Fönsterputsning och städning sliter på kroppen. Foto: Mostphotos

Städare och fönsterputsare fortsätter att toppa listan över yrkesgrupper som riskerar att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Risken var 43 sjukfall per 1000 anställda under 2014. Inom restaurang- och storköksarbete var risken 19 fall per 1000 anställda, enligt Afa Försäkrings årliga statistik.

Bakgrund

Rapporten Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2016 bygger på Afa Försäkrings skadedatabas som innehåller över 13 miljoner ärenden. Siffrorna gäller 2014. Företag som saknar kollektivavtal omfattas inte.

Totalt godkändes 53 700 arbetsskador varav 10 500 var allvarliga arbetsolycksfall. Totalt ersattes 63 901 långa sjukfall.

Den långvariga sjukfrånvaron fortsätter att öka på arbetsmarknaden. Värst drabbade är kvinnor. Mellan åren 2019 och 2014 har antalet sjukskrivna kvinnor ökat med 75 procent, från 24 000 till 42 000. Längden på sjukskrivningarna har ökat för både kvinnor och män. Detta beror i första hand på att fler får psykiska diagnoser som ofta innebär längre sjukskrivningar.

Mer från rapporten

  • Kvinnliga träindustriarbetare har en olycksfrekvens på 9,5 allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta. För restaurang- och storköksarbetare är frekvensen 4,5 och för städare och fönsterputsare 3,5 per 1000 sysselsatta.
  • Nästan dubbelt så många män som kvinnor drabbas av allvarliga arbetsolycksfall, på grund av att de oftare arbetar i branscher med hög olycksfrekvens.
  • Äldre har högst skadefrekvens, men även de yngsta grupperna löper en högre risk att skada sig.
  • Fallolyckor är den vanligaste arbetsolyckan, framför allt bland äldre.
  • Psykiska sjukdomar och sjukdomar i skelett, leder eller muskler är de vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukskrivning.

Sedan 2009 har risken att drabbas av allvarliga olycksfall på arbetet ökat, men det var ungefär lika många fall 2014 som året innan. Värst drabbade bland kvinnor är träindustriarbetare, poliser och livsmedelsarbetare, men restaurang- och storköksarbetare samt städare drabbas oftare än genomsnittet.
– Inom restaurangbranschen sker fallolyckor, man skär eller bränner sig och det förekommer en del hot och våld, kommenterade Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring när rapporten presenterades.

 

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här