Tema: Städ Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Scandic ser över städtakten

Scandics nya städrutiner har nu spritt sig över landet. Städare berättar om upp mot 60 rum per pass - med ont i kroppen och sårad yrkesstolthet som följd. Nu säger Scandics nya ledning att saker gått snett när de nya rutinerna infördes och att det behövs en översyn.

Publicerad 7 november 2013
Scandic ser över städtakten
Juan Torres, platsombud på Scandic Europa i Göteborg. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Scandickedjans nya regler för städning har spritt sig över landet. Städare berättar om upp till 60 rum per pass – med ont i kroppen och sårad yrkesstolthet som följd. Nu säger Scandics nya ledning att saker har gått snett i införandet av de nya reglerna, och att rutinerna ska ses över.
– Det här är hemskt. Det finns inte en enda städerska här som inte har ont.
Det säger Fia Jonsson, plats-ombud på Scandic Crown i Göteborg. Sedan ett par veckor tillbaka gäller hotellkedjans nya och omdiskuterade städrutiner, där vissa rumstyper inte får ta mer än fem minuter, även här.
Tidigare städade personalen på Scandic Crown runt 22 rum på åtta timmar. I dag är antalet mer än det dubbla, berättar Fia Jonsson.
– Vi har listor där folk städar 116 rum på två personer. Det tas ingen hänsyn till varken ålder eller de som är gravida. De i ledningen förstår nog inte hur det är.

De nya städrutinerna har nu införts på de flesta av landets Scandic-hotell.
Hotellrevyn har pratat med städare från ett tiotal hotell som vittnar om en arbetssituation som blivit allt tuffare. En är Annelie Bergström, städerska på Scandic Hallandia i Halmstad.
– Jag tänker på dem som är 20 år nu, de kommer att ha förslitningsskador redan om tio år. Scandic visar gärna utåt att de köper Fairtrade och vill köpa varor där arbetarna behandlas på ett bra sätt. Det vore bra om även de egna arbetarna behandlades bra.
Annelie Bergström säger att hennes hotell »inte drabbats lika hårt« som till exempel Scandic Europa, men att städtakten ändå ökat till en nivå där städarnas kroppar tar stryk.
– Man blir uppgiven. Det är så svårt att kämpa mot de som bestämmer. Jag vet inte heller hur många som har energi kvar att stå upp för sin rätt, säger Annelie Bergström.

Först ut var Scandic Europa i Göteborg. Där slog personalen larm om att de nya rutinerna gjorde att mängden rum per pass och städare ökade drastiskt. Det är just antalet rum, inte tiden i sig, som är problemet, säger Juan Torres, som är HRF-ombud och skyddsombud på Scandic Europa.
– Problemet är hur man lägger upp städtakten. Först får vi stanna-rum, och sedan fyller de på med avreserum om det finns. Om det inte finns kan det bli hur många stanna-rum som helst. Det behövs ett tak för hur många rum man kan städa på en dag.

I slutet av oktober lämnade Juan Torres in en så kallad 66a-anmälan till sin arbetsgivare och till Arbetsmiljöverket. Det är ett officiellt krav enligt arbetsmiljölagen om att villkoren för städarna måste utredas och förbättras.

Den 12 november ska Arbetsmiljöverket därför göra en inspektion på Scandic Europa. Samma dag kommer även Scandics nya Sverigechef, Martin Creydt, till Scandic Europa för att träffa Juan Torres. Han säger i en intervju med Hotellrevyn att han vill "backa bandet" och se över hur de nya rutinerna har införts. Juan Torres välkomnar Martin Creydts initiativ.
– Det är jättebra. Jag hoppas att vi kan backa bandet. Men det måste finnas på papper, ett protokoll på att detta är det som gäller. Finns det inte på papper så kan det bli likadant på andra hotell. Men jag tycker att det är jättebra att han är med på noterna, det välkomnar jag.

Läs intervjun med Scandics nya Sverigechef, Martin Creydt.

 

Fakta: Detta har hänt

Hotellkedjan Scandic har infört ett nytt städkoncept för rum där gäster bor över, så kallade stanna-rum. Grundprincipen är att antalet arbetsmoment i rummen minskas ner till fyra, i stället för 15 som tidigare. Samtidigt minskas den rekommenderade städtiden per rum ner till fem minuter, för ett rum där en person har bott. I materialet står till exempel att en säng bör ta cirka 45 sekunder att bädda. Där står även att målet med den nya modellen är att kostnadseffektivisera städningen. Konceptet gäller i alla länder där kedjan finns.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här