Nyheter svartjobb

Vill ha tips om svartjobb i städbranschen

Byggbranschen har länge haft en funktion där den som vill kan lämna uppgifter om oegentligheter. Nu har städbranschen fått en likadan. Gesa Markusson är ansvarig för projektet Fair Play Städ.

Publicerad 28 november 2018
Vill ha tips om svartjobb i städbranschen
Gesa Markusson är ansvarig för projektet Fair Play Städ. Foto: Städbranschen Sverige
Gesa Markusson. Foto: Städbranschen Sverige

Varför en tipsfunktion?
– Vi tror att det är lättare att komma åt osund konkurrens om man slår ihop kunskap från olika håll. Det kan vara uppdragsgivare som ser att prisbilden är fel, facket som får signaler om att det förekommer svartarbete eller enskilda städare som misstänker att en kollega får svart lön. Tanken är att vi ska kunna samla den informationen systematiskt för att få en bild.

Vad kan det handla om?
– Vi tar emot tips om allt fusk inom all typ av städning, hemstädning, fastighetsstäd, hotellstädning.

Vad gör ni med informationen?
– Om vi till exempel får höra att ett företag har svart personal så får vi värdera det. Ett tips är inget tips, men får man signaler från olika håll är det ett tecken på att det här företaget bör vi titta närmare på. Vi kan till exempel vända oss till facket och man kan börja kolla deras siffror. Min förhoppning är också att vi ska kunna skapa ett nätverk av intresserade som kan bidra med kunskap.

Om Fair Play Städ

Projektet drivs av branschorganisationen Städbranschen Sverige på ideell basis. Läs mer och tipsa här.

Varför är det så mycket fusk i städbranschen, tror du?
– Det är för att det är så in i baljan lönsamt. Det ser man på de domar som har kommit mot sådana här företag. Det är stora pengar att plocka in för den oseriösa skurken. Jag förstår att det är frestande. Att de anställda ofta är utsatta spelar också in. Många är ju sådana att de kanske inte ens får jobba i Sverige. Det gör det lättare för skurkarna.

Har du fått in några tips än?
– Nej, inte än. Det är ju så pass nytt. Men det lär komma.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Nyheter SPRINGNOTA

East backar om springnotor

Springnotor på restaurang East skulle serveringspersonalen stå för – med sin dricks. Det enligt ett avtal som arbetsgivaren presenterat för de anställda. Ogiltigt avtal, menar Per Persson, avtalssekreterare på HRF. Nu har arbetsgivaren tvingats backa.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
East backar om springnotor
Restaurang East i Stockholm. Foto: Sofia Andersson

Den populära restaurangen vid Stureplan i Stockholm uppgav för tidningen Stockholm Direkt att man har som mest åtta till tio springnotor i månaden. Nu vill man att de ska bli färre. Ett led i det var att den som serverat gäster som smiter från notan ska kunna uppge giltiga skäl till att betalningen uteblivit. Annars skulle kostnaden dras från dricksen.

Ägaren till restaurangen säger till Stockholm Direkt att det är helt i enlighet med kollektivavtalet.

Per Persson på Hotell- och restaurangfacket håller inte med.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

– Dricksen ska gå till den enskilde, som skattar för pengarna. Arbetsgivaren har inget med de pengarna att göra. Skulle arbetsgivaren hålla inne dricksen eller till och med lägga beslag på den skulle jag betrakta det som stöld från den anställde.

Om restaurangen bestämmer sig för att hantera dricks som företagets intäkter ska man dessutom betala moms och arbetsgivaravgifter på pengarna.

Kollektivavtalet reglerar däremot hur man ska hantera löneavdrag vid springnotor.
– Då ska den anställde prata med sin närmaste chef, och sedan ska parterna utreda om den anställde varit grovt vårdslös eller till och med har agerat medvetet. Först därefter kan det bli fråga om avdrag för den anställde, och då ska man enligt kvittningslagen anmäla det till Kronofogden.

Restaurangägaren menade att de anställda har gått med på upplägget genom att underteckna ett avtal. Nu har han dock tvingats backa. Till Dagens Nyheter säger han att man inte kommer att dra kostnaden direkt från dricksen.
Enligt Per Persson hade han egentligen inget val.
– Ett sådant avtal skulle vara ogiltigt. För att ta ett annat exempel: Om avtalet säger att jag ska ha 120 kronor i timmen och jag går med på 75 i stället – då är det ogiltigt. Den anställde kan inte avtala om sämre villkor än de som finns i kollektivavtalet.

Hotellrevyn har försökt nå ägaren till East för en kommentar.

Nyheter arbetsskador

Branschanställda drabbas hårt av hot och våld

Hot och våld, som till exempel rån, ligger bakom en liten del av arbetsskadorna i restaurangbranschen. Men när det inträffar blir konsekvenserna ofta allvarliga, visar en ny rapport från Afa Försäkring.

Publicerad 11 december 2018 Kommentera
Branschanställda drabbas hårt av hot och våld
När restauranganställda drabbas av hot och våld handlar det oftast om rån. De personliga konsekvenserna blir ofta stora, visar Afa Försäkrings rapport. Foto: Ove Nordström/Mostphotos

Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall på grund av hot och våld är ganska liten i restaurangbranschen. År 2016 drabbades 0,1 på 1 000 restauranganställda av ett sådant olycksfall. Det kan jämföras med 4,9 på 1 000 lokförare och 2,6 på 1 000 poliser.

Men när restauranganställda utsätts får det betydligt oftare allvarliga konsekvenser. Här klassas fyra av tio arbetsolycksfall på grund av hot och våld som allvarliga. Det vill säga att olyckan lett till minst 30 dagars sjukskrivning eller läkning, alternativt medicinsk invaliditet.

Motsvarande siffra bland poliser är knappt vart tionde.
– Arbetsolycksfallen på grund av hot och våld kanske inte är lika många bland restauranganställda, men de är ofta allvarliga. Det förekommer ofta vapen, som knivar eller pistoler. Det gör att de här arbetsolycksfallen leder till stressreaktioner, säger Therese Ljung, analytiker på Afa Försäkring.

Det är vanligt att restauranganställda får en psykisk diagnos efter en allvarlig hot- och våldsorsakad arbetsolycka. Det gäller nio av tio kvinnor och drygt hälften av männen. Bland poliser, väktare och ordningsvakter är motsvarande siffra runt var fjärde.

Statistiken omfattar arbetsolyckor som anmälts till och godkänts av Afa Försäkring de senaste åren.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här