Vågar du säga vad du tycker på jobbet? Tystnadskultur är vanligare inom hotell och restaurang än i andra branscher. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Tystnad på jobbet kan handla om att man inte vågar säga ifrån eller lyfta problem som finns på arbetsplatsen. Men det kan också handla om att cheferna inte lyssnar på medarbetarnas åsikter eller att de anställda känner sig censurerade.
När detta blir normaliserat uppstår en tystnadskultur.
Men hur vanligt är det, och vad får det för konsekvenser? Det har Arbetsmiljöverket kartlagt i tre nya rapporter.
En av rapporterna bygger på enkät- och registerdata från över 7 000 arbetstagare i Sverige. Mer än en fjärdedel av de svarande uppgav att de upplevde en negativ tystnadskultur på sina arbetsplatser.
Hotell och restaurang sticker ut
Rapporten visar också att förekomsten av tystnadskultur varierar mellan olika branscher och att situationen är särskilt vanlig inom hotell- och restaurangbranschen. Där svarar drygt 37 procent att de har en tystnadskultur på jobbet.
– Hotell och restaurang är den bransch som sticker ut mest när det gäller tystnadskultur, säger Annette Nylund, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Hon säger att det kan bero på flera saker. En av dem är att många unga arbetar i besöksnäringen.
– Om man inte är så etablerad och trygg på jobbet vågar man kanske inte säga ifrån på samma sätt som någon som har ett längre arbetsliv bakom sig, säger Annette Nylund och fortsätter:
– Det är också många inom hotell och restaurang som inte har svensk bakgrund. Vi har sett att den gruppen är mer osäker på vad man får eller inte får lyfta på arbetsplatsen. Man kanske har erfarenheter från andra länder där man inte får lyfta vad som helst.
Så kan tystnaden få fäste
Men tystnadskulturen kan också bero på hur verksamheten ser ut. Det är till exempel större risk att utveckla tystnadskultur på arbetsplatser som präglas av tidsbrist, är beroende av intern sammanhållning och har statusbaserade, hierarkiska relationer.
Organisationer som sopar problem under mattan för att bevara en positiv stämning riskerar också att skapa tystnadskultur i högre utsträckning.
Många av deltagarna i studien uppgav att de själva är tysta eftersom de upplever att det inte gör någon skillnad om de säger något, eller att de tänker att ingen skulle lyssna ändå. Andra uppgav att de är tysta för att undvika konflikter eller för att de inte vill framstå som okunniga.
Rädsla för negativa konsekvenser och konflikter är särskilt vanligt bland dem som är nya på jobbet eller har en tidsbegränsad anställning.
Sämre arbetsmiljö och olycksrisk
Men vad får tystnadskulturen för konsekvenser?
– Det leder till sämre arbetsmiljö, att de anställda mår dåligt och inte kan utföra sitt jobb på ett bra sätt. Hela verksamheten blir lidande, säger Annette Nylund.
Det kan också leda till olyckor, antingen för att ingen har vågat påtala riskerna eller för att ledningen har valt att inte lyssna.
Rapporten visar dessutom att fackligt förtroendevalda och fackmedlemmar upplever tystnadskultur i högre grad än andra anställda.
Arbetsmiljöverket har också jämfört resultaten med motsvarande studier från andra länder.
– Där står sig Sverige bra. Det kan bero på att vi har haft en tradition av att låta medarbetare lyfta frågor och utvecklas genom lärande på jobbet, säger Annette Nylund.
– Men även om vi har en lägre nivå av tystnadskultur i Sverige än i andra länder är den förvånansvärt hög. Det är viktigt att fortsätta belysa de här frågorna och undersöka hur tystnadskultur uppstår för att förstå hur den kan motverkas.