För att få ner sjukfrånvaron bland städare måste man satsa lika mycket på den psykosociala arbetsmiljön som på den fysiska. Det visar en ny doktorsavhandling.


Tungt, enformigt och stressigt. Städyrket är ett av de mest skadedrabbade i landet. När man pratar om problem i städares arbetsmiljö handlar det dock ofta om den fysiska, och inte lika mycket om den psykosociala. Det är ett misstag, visar en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet.
– Man måste arbeta med hela människan. I städyrket är den psykosociala och fysiska arbetsmiljön så nära sammankopplade. Arbetet är både fysiskt och mentalt ansträngande, det räcker inte bara att jobba med den fysiska arbetsmiljön, säger Therese Öhrling, teknologie doktor.
Hon har följt städenheten i Piteå kommun som arbetat för att sänka sjukfrånvaron bland kommunens städare. Efter att länge ha fokuserat på den fysiska arbetsmiljön, utan att sjukfrånvaron sjunkit tillfredsställande, bestämde sig kommunen för att ta ett nytt grepp. En ny enhet startades, med egen budget och rätt att fatta egna beslut. Detta för att korta beslutsvägarna och öka städarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Resultatet blev bättre arbetsmiljö för städarna och ökad kvalitet på tjänsten.
– Det visade sig att städarna fick mer arbetsglädje än tidigare, tyckte att det var roligare att göra sitt arbete. Sjuktalen sjönk från över 18 procent ner till 4-5 procent, säger Therese Öhrling.
Samtidigt arbetade man för ökad kommunikation mellan chefer, kunder och anställda, till exempel skapades ett personalråd och en ledningsgrupp där städare sitter med.
– Men det är viktigt att poängtera att det måste vara tvåvägskommunikation. I många fall, när man bestämmer sig för att öka kommunikationen på en arbetsplats, så handlar det om envägskommunikation. Det ger inte inflytande och delaktighet på samma sätt.
Att resultaten uppnåddes på en kommunal städenhet spelar ingen större roll menar Therese Öhrling. Modellen borde gå att införa på alla typer av städorganisationer.
– Ja, absolut. De lyckade insatserna har egentligen inte kostat pengar. Man har inte fått en större budget. Det handlar om en omfördelning av de ekonomiska resurserna.
Tvärtom, menar Therese Öhrling, kan det finnas pengar att tjäna på en bättre psykosocial arbetsmiljö.
– Vi har sett att detta har ökat produktiviteten och kvalitén, så för ett företag finns det konkurrensfördelar att vinna.
Tips för en bättre psykosocial arbetsmiljö för städare:
- Korta beslutsvägarna.
- Öka städarnas delaktighet och inflytande över arbetssituationen.
- Förbättra kommunikationen mellan alla parter: anställda, chefer och kunder.
- Jobba på de sociala relationerna på arbetsplatsen. Ta hjälp utifrån om det behövs, till exempel med teambuildning.
- Synliggör och integrera städverksamheten i övrig verksamhet. Undvik städning utanför ordinarie arbetstid.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.