Ur temat Kongress 2018
Nyheter KONGRESS 2018

Många motioner om städtakt

Städtakt, strejkrätt och sexuella trakasserier är några av de frågor som Hotell- och restaurangfackets medlemmar tar upp i motioner till den kommande kongressen.

Publicerad 16 april 2018
Många motioner om städtakt
Många motioner tar upp hög arbetstakt inom housekeeping. Foto: Mostphotos

I höstas kunde alla medlemmar i HRF skicka in motioner, det vill säga förslag på vad förbundet ska lägga kraft på de närmaste åren. Motionerna ska behandlas på kongressen den 1 – 4 juni.  I mitten av april skickas de ut till alla kongressombud.

Det som händer i omvärlden påverkar vad medlemmarna tar upp i motionerna, säger Irith Blum, ombudsman på HRF.
– I höstas när motionerna skrevs var det mycket prat om metoo-rörelsen, förändrad strejkrätt, pensionsålder, hyvling och Nordeas flytt. Det märks i motionerna.

Det finns också ämnen som återkommer inför varje kongress.
– Det är frågor som fortsätter att vara viktiga för medlemmarna. Rätten till heltid, barnomsorg även på natten och längre semester till exempel.

Många motioner tar upp arbetsmiljön för städare. Här finns bland annat förslag om att det ska bli ett tak för hur många rum per dag som städas och att förbundet ska utreda hur belastningsskador kan förhindras genom lagstiftning.

Iréne Hansson, frukostansvarig på Scandic Väst i Gävle, har lämnat in två motioner om städtakt och ergonomi.
– Jag vill att HRF ska försöka påverka mer. Städtakt och ergonomi hänger ihop. Bara det att bära ut sängkläder och hämta nya, man tar så mycket man kan på en gång för att spara tid. Våningssängar borde bort, man får krypa på golvet för att bädda undersängen och klättra för att nå den övre, säger Iréne Hansson.

Något som också tas upp det här året är förtroendevaldas möjligheter att vara fackligt aktiva. Det föreslås bland annat att HRF ska anställa eller ersätta förtroendevalda för att de inte ska behöva använda sin fritid för uppdraget.

Så fungerar det

  1. HRF:s medlemmar skriver motioner, förslag på vad HRF ska arbeta för eller tycka i en viss fråga.
  2. Ombudsmän och tjänstemän på HRF går igenom motionerna, tittar i gamla protokoll och strategidokument för att se vad som sagts tidigare om frågan.
  3. Förbundsstyrelsen tar ställning till motionerna och föreslår vad kongressen ska besluta.
  4. Kongressen, som hålls den 1 – 4 juni i år, fattar beslut. De hundra demokratiskt valda kongressombuden röstar om motionerna.

Flera motioner föreslår att HRF ska slopa karensen för att hjälpa nya medlemmar. I dag måste man ha varit med tre månader innan förbundet kan driva ett ärende. Att hjälpa tidigare skulle ge fler en positiv bild av facket, menar motionärerna.

Enskilda medlemmar, klubbar eller lokalavdelningar kan stå bakom motionerna. Klubben på Hotell Gothia i Göteborg hör till årets flitigaste motionärer. De har skickat in närmare trettio motioner, som bland annat tar upp lokala stridsåtgärder, städtakt, medlemsavgifter och rekrytering.
– Vi kallade till ett möte och det kom 50 – 60 medlemmar. En ombudsman berättade hur det går till att skriva motioner och många ville skriva, berättar Sheragim Madani, ledamot i klubbstyrelsen.

Klubben uppmuntrar medlemmarna att göra sin röst hörd.
– Kongressen är vårt högsta beslutande organ. Tycker man att något är dåligt ska man försöka göra något åt det, som att skriva en motion, säger Sheragim Madani.

Vissa motioner som kommit in till förbundet rör sådant som tidigare kongress redan har fattat beslut om. Det kan bero på att man inte vet vad som redan görs, säger Irith Blum.
– Men det kan också handla om frustration. Man tycker kanske inte att det händer tillräckligt mycket i frågan.

Totalt kom det in 240 motioner, som blev 180 när dubbletter slogs samman. HRF:s förbundsstyrelse, FS, har gett sina synpunkter på vilka förslag kongressen ska säga ja till. Kongressen brukar i de flesta fall följa rekommendationerna, säger Irith Blum som har varit med på alla kongresser under de senaste 20 åren.
– Förbundsstyrelsen har ju manglat förslagen vid flera tillfällen. Det viktiga är att vi som föredrar frågorna kan förklara varför FS vill ge avslag, så att man inte känner sig överkörd. Men självklart kan det bli debatt och fattas andra beslut under kongressen.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Ingår i temat: Kongress 2018 13 artiklar

Alla artiklar i temat (10 till)
Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här