Nyheter KONGRESS 2018

Många motioner om städtakt

Städtakt, strejkrätt och sexuella trakasserier är några av de frågor som Hotell- och restaurangfackets medlemmar tar upp i motioner till den kommande kongressen.

Publicerad 16 april 2018
Många motioner om städtakt
Många motioner tar upp hög arbetstakt inom housekeeping. Foto: Mostphotos

I höstas kunde alla medlemmar i HRF skicka in motioner, det vill säga förslag på vad förbundet ska lägga kraft på de närmaste åren. Motionerna ska behandlas på kongressen den 1 – 4 juni.  I mitten av april skickas de ut till alla kongressombud.

Det som händer i omvärlden påverkar vad medlemmarna tar upp i motionerna, säger Irith Blum, ombudsman på HRF.
– I höstas när motionerna skrevs var det mycket prat om metoo-rörelsen, förändrad strejkrätt, pensionsålder, hyvling och Nordeas flytt. Det märks i motionerna.

Det finns också ämnen som återkommer inför varje kongress.
– Det är frågor som fortsätter att vara viktiga för medlemmarna. Rätten till heltid, barnomsorg även på natten och längre semester till exempel.

Många motioner tar upp arbetsmiljön för städare. Här finns bland annat förslag om att det ska bli ett tak för hur många rum per dag som städas och att förbundet ska utreda hur belastningsskador kan förhindras genom lagstiftning.

Iréne Hansson, frukostansvarig på Scandic Väst i Gävle, har lämnat in två motioner om städtakt och ergonomi.
– Jag vill att HRF ska försöka påverka mer. Städtakt och ergonomi hänger ihop. Bara det att bära ut sängkläder och hämta nya, man tar så mycket man kan på en gång för att spara tid. Våningssängar borde bort, man får krypa på golvet för att bädda undersängen och klättra för att nå den övre, säger Iréne Hansson.

Något som också tas upp det här året är förtroendevaldas möjligheter att vara fackligt aktiva. Det föreslås bland annat att HRF ska anställa eller ersätta förtroendevalda för att de inte ska behöva använda sin fritid för uppdraget.

Så fungerar det

  1. HRF:s medlemmar skriver motioner, förslag på vad HRF ska arbeta för eller tycka i en viss fråga.
  2. Ombudsmän och tjänstemän på HRF går igenom motionerna, tittar i gamla protokoll och strategidokument för att se vad som sagts tidigare om frågan.
  3. Förbundsstyrelsen tar ställning till motionerna och föreslår vad kongressen ska besluta.
  4. Kongressen, som hålls den 1 – 4 juni i år, fattar beslut. De hundra demokratiskt valda kongressombuden röstar om motionerna.

Flera motioner föreslår att HRF ska slopa karensen för att hjälpa nya medlemmar. I dag måste man ha varit med tre månader innan förbundet kan driva ett ärende. Att hjälpa tidigare skulle ge fler en positiv bild av facket, menar motionärerna.

Enskilda medlemmar, klubbar eller lokalavdelningar kan stå bakom motionerna. Klubben på Hotell Gothia i Göteborg hör till årets flitigaste motionärer. De har skickat in närmare trettio motioner, som bland annat tar upp lokala stridsåtgärder, städtakt, medlemsavgifter och rekrytering.
– Vi kallade till ett möte och det kom 50 – 60 medlemmar. En ombudsman berättade hur det går till att skriva motioner och många ville skriva, berättar Sheragim Madani, ledamot i klubbstyrelsen.

Klubben uppmuntrar medlemmarna att göra sin röst hörd.
– Kongressen är vårt högsta beslutande organ. Tycker man att något är dåligt ska man försöka göra något åt det, som att skriva en motion, säger Sheragim Madani.

Vissa motioner som kommit in till förbundet rör sådant som tidigare kongress redan har fattat beslut om. Det kan bero på att man inte vet vad som redan görs, säger Irith Blum.
– Men det kan också handla om frustration. Man tycker kanske inte att det händer tillräckligt mycket i frågan.

Totalt kom det in 240 motioner, som blev 180 när dubbletter slogs samman. HRF:s förbundsstyrelse, FS, har gett sina synpunkter på vilka förslag kongressen ska säga ja till. Kongressen brukar i de flesta fall följa rekommendationerna, säger Irith Blum som har varit med på alla kongresser under de senaste 20 åren.
– Förbundsstyrelsen har ju manglat förslagen vid flera tillfällen. Det viktiga är att vi som föredrar frågorna kan förklara varför FS vill ge avslag, så att man inte känner sig överkörd. Men självklart kan det bli debatt och fattas andra beslut under kongressen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här