Nyheter KONGRESS 2018

Många motioner om städtakt

Städtakt, strejkrätt och sexuella trakasserier är några av de frågor som Hotell- och restaurangfackets medlemmar tar upp i motioner till den kommande kongressen.

Publicerad 16 april 2018
Många motioner om städtakt
Många motioner tar upp hög arbetstakt inom housekeeping. Foto: Mostphotos

I höstas kunde alla medlemmar i HRF skicka in motioner, det vill säga förslag på vad förbundet ska lägga kraft på de närmaste åren. Motionerna ska behandlas på kongressen den 1 – 4 juni.  I mitten av april skickas de ut till alla kongressombud.

Det som händer i omvärlden påverkar vad medlemmarna tar upp i motionerna, säger Irith Blum, ombudsman på HRF.
– I höstas när motionerna skrevs var det mycket prat om metoo-rörelsen, förändrad strejkrätt, pensionsålder, hyvling och Nordeas flytt. Det märks i motionerna.

Det finns också ämnen som återkommer inför varje kongress.
– Det är frågor som fortsätter att vara viktiga för medlemmarna. Rätten till heltid, barnomsorg även på natten och längre semester till exempel.

Många motioner tar upp arbetsmiljön för städare. Här finns bland annat förslag om att det ska bli ett tak för hur många rum per dag som städas och att förbundet ska utreda hur belastningsskador kan förhindras genom lagstiftning.

Iréne Hansson, frukostansvarig på Scandic Väst i Gävle, har lämnat in två motioner om städtakt och ergonomi.
– Jag vill att HRF ska försöka påverka mer. Städtakt och ergonomi hänger ihop. Bara det att bära ut sängkläder och hämta nya, man tar så mycket man kan på en gång för att spara tid. Våningssängar borde bort, man får krypa på golvet för att bädda undersängen och klättra för att nå den övre, säger Iréne Hansson.

Något som också tas upp det här året är förtroendevaldas möjligheter att vara fackligt aktiva. Det föreslås bland annat att HRF ska anställa eller ersätta förtroendevalda för att de inte ska behöva använda sin fritid för uppdraget.

Så fungerar det

  1. HRF:s medlemmar skriver motioner, förslag på vad HRF ska arbeta för eller tycka i en viss fråga.
  2. Ombudsmän och tjänstemän på HRF går igenom motionerna, tittar i gamla protokoll och strategidokument för att se vad som sagts tidigare om frågan.
  3. Förbundsstyrelsen tar ställning till motionerna och föreslår vad kongressen ska besluta.
  4. Kongressen, som hålls den 1 – 4 juni i år, fattar beslut. De hundra demokratiskt valda kongressombuden röstar om motionerna.

Flera motioner föreslår att HRF ska slopa karensen för att hjälpa nya medlemmar. I dag måste man ha varit med tre månader innan förbundet kan driva ett ärende. Att hjälpa tidigare skulle ge fler en positiv bild av facket, menar motionärerna.

Enskilda medlemmar, klubbar eller lokalavdelningar kan stå bakom motionerna. Klubben på Hotell Gothia i Göteborg hör till årets flitigaste motionärer. De har skickat in närmare trettio motioner, som bland annat tar upp lokala stridsåtgärder, städtakt, medlemsavgifter och rekrytering.
– Vi kallade till ett möte och det kom 50 – 60 medlemmar. En ombudsman berättade hur det går till att skriva motioner och många ville skriva, berättar Sheragim Madani, ledamot i klubbstyrelsen.

Klubben uppmuntrar medlemmarna att göra sin röst hörd.
– Kongressen är vårt högsta beslutande organ. Tycker man att något är dåligt ska man försöka göra något åt det, som att skriva en motion, säger Sheragim Madani.

Vissa motioner som kommit in till förbundet rör sådant som tidigare kongress redan har fattat beslut om. Det kan bero på att man inte vet vad som redan görs, säger Irith Blum.
– Men det kan också handla om frustration. Man tycker kanske inte att det händer tillräckligt mycket i frågan.

Totalt kom det in 240 motioner, som blev 180 när dubbletter slogs samman. HRF:s förbundsstyrelse, FS, har gett sina synpunkter på vilka förslag kongressen ska säga ja till. Kongressen brukar i de flesta fall följa rekommendationerna, säger Irith Blum som har varit med på alla kongresser under de senaste 20 åren.
– Förbundsstyrelsen har ju manglat förslagen vid flera tillfällen. Det viktiga är att vi som föredrar frågorna kan förklara varför FS vill ge avslag, så att man inte känner sig överkörd. Men självklart kan det bli debatt och fattas andra beslut under kongressen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här