Nyheter arbetsmiljö

Värktabletter vardag för hotellstädare

Många hotellstädare måste ta värktabletter för att klara av jobbet. Det visar en undersökning som Hotell- och restaurangfacket har gjort.

Publicerad 15 juni 2016
Värktabletter vardag för hotellstädare
– Många, kanske alla, sitter där med sina tabletter på lunchen, säger städaren Julia. Foto: Colourbox

Har du ont i ländryggen, axlarna eller är stel i nacken? Om du jobbar med att städa på hotell är risken stor att du svarar »ja« på åtminstone någon av frågorna.
Det visar en enkät som Hotell- och restaurangfacket har gjort bland 300 hotellstädare.

Nio av tio svarade att de fick ont av jobbet. Av dem som hade ont var det sju av tio som svarade att de brukar ta värktabletter på grund av det.

På morgonen innan jobbet, före och efter lunch, och sedan när jag kommer hemJulia

Smärtsamt städjobb

Hösten 2014 gjorde HRF en enkät bland hotellstädare i hela landet. 296 personer svarade på frågor om sina arbetsvillkor.

  • 260 personer, 88 procent, har ont och tror det finns en koppling till jobbet.
  • Av dem som har ont tar 184 personer, 71 procent, värktabletter.

År 2015 gjorde HRF en uppföljning i mindre skala, med likartat undersökningsresultat.
En liknande enkät har gjorts i Finland, den visar siffror som stämmer väl överens med HRF:s undersökning.

– Jag tar tabletter, Alvedon och Ipren och allt möjligt. Det blir på morgonen innan jobbet, före och efter lunch, och sedan när jag kommer hem. Ibland har jag så ont i händerna att jag inte kan hålla mobilen, berättar Julia, som städar på ett hotell i Stockholm.
Julia har jobbat som hotellstädare i fyra år och beskriver en arbetssituation fylld av stress och ständigt ökade krav.

Att inte hinna ta rast eller gå på toa hör till vanligheterna. Den som sjukanmäler sig blir ifrågasatt av cheferna, berättar hon. I stället väljer hon och flera av hennes kollegor att försöka stå ut med hjälp av värktabletter.
– Det är många, kanske alla, som sitter där med sina tabletter på lunchen. Ibland vet man inte om de tänker äta mat eller bara ta tabletterna!

Marie Birgersson.
Marie Birgersson, HRF-ombudsman.

Marie Birgersson, ombudsman på HRF, är en av dem som tagit fram enkäten för hotellstädarna. Hon känner igen bilden av att man tar tabletter för att klara jobbet.
– Det är utbrett. Vi hör det ofta när vi är ute på arbetsplatser. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, särskilt som även arbetsgivarna känner till hur det är.
Hon tror att hög arbetsbelastning är en orsak till att hotellstädare får ont. På många ställen har det blivit mer pressat och varje person måste städa fler rum än tidigare.

– När de blir stressade utför de inte arbetsmomenten ergonomiskt. De har helt enkelt inte tid. Städtakten höjs hela tiden för att kunna pressa priset. Men det blir personalen som betalar, trots att det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön.
Marie Birgersson poängterar att man kan få hjälp av skyddsombudet eller HRF-klubben för att försöka förändra situationen.
– Enligt kollektivavtalet finns det möjlighet till samråd för att exempelvis påverka planering av städtakten.

För hotellstädaren Julia har stressen och smärtan lett till sjukskrivning, till slut hjälpte inte värktabletterna.
Nu vet hon inte när hon kan komma tillbaka till jobbet. Men hon vet hur hon skulle vilja ändra på jobbet för att minska risken att städarna blir sjuka.
– Man måste ta in mer personal. Då kan vi hjälpas åt och stressen minskar. Då kommer alla att må bättre.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här