Nyheter | Tema: Städ Hälsa
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Städerskor och kockar lever farligt

Är du städerska, kock eller restaurangbiträde? Då kan det finnas skäl att se över hur du lever. Ny statistik visar att dödligheten i dessa yrkesgrupper är högre än genomsnittet.

Publicerad 25 september 2014
Städerskor och kockar lever farligt
Restaurangbiträden, kockar och städerskor - yrken med förhöjd dödlighet. Foto: Colourbox, Mostphotos

Det är Statistiska centralbyrån som har jämfört dödligheten i olika yrkesgrupper. Rapporten bygger på statistik från yrkesregistret över dödsfall mellan 2008 och 2012, där de avlidna varit mellan 35 och 65 år gamla. Resultatet visar att det är stor skillnad i dödlighet mellan olika yrkesgrupper, säger Örjan Hemström på SCB som arbetat med rapporten.
– Vi kan se att det finns stora skillnader, främst beroende på kvalifikationer. Chefer och yrken som kräver eftergymnasial utbildning har generellt lägre dödlighet än andra. 

I topp över dödlighet finns nästan bara arbetaryrken. Högt upp för både kvinnor och män hamnar gruppen servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Men här finns även fler branschyrken. Kvinnliga städare och restaurangbiträden hör till yrkesgrupper med dödlighet klart över genomsnittet. Där hamnar även manliga kockar, vaktmästare, bagare och konditorer. 

Det finns flera orsaker till skillnaderna.
– Det kan handla om att man har en sämre arbetsmiljö, mer press, tyngre jobb, lägre inkomst. Vi vet att arbetsmiljön generellt är bättre i yrken med högre kvalifikationskrav, säger Örjan Hemström.
Tidigare forskning har visat på flera samband mellan låg inkomst och ohälsa. Till exempel vet man att litet inflytande över det egna arbetet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även belägg för att arbeten med enformiga och repetitiva arbetsuppgifter ökar dödligheten. En annan faktor som kan spela in är beteendemönster, säger Örjan Hemström.
– Det kan också handla om levnadsvanor, till exempel när det gäller rökning och alkohol. 

I vissa fall kan dessa vanor vara sammankopplade med yrket. I rapporten pekas hotell- och restaurangbranschen ut som en av branscherna där tillgången och attityden till alkohol kan bidra till att skapa ett problembeteende hos de anställda. Örjan Hemström tar sjömän som ett annat exempel.
– Vi vet att sjömän av tradition druckit mer alkohol än de flesta. Det kan vi se på den förhöjda dödligheten. Det intressanta är att det gäller för flera typer av anställda, både däckspersonal och maskinbefäl, trots att de tillhör olika grupper.  

SCB har även jämfört dödligheten för utrikesfödda och inrikesfödda i olika yrkesgrupper. Det verkar inte vara någon större skillnad – förutom i några av hotell- och restaurangbranschens yrken.
– Det är intressant. För städare och köks- och restaurangbiträden gäller den förhöjda dödligheten bara inrikesfödda. En förklaring kan vara att utrikesfödda i de grupperna har bättre levnadsvanor. Sen har det också att göra med att det är fler av de utrikesfödda i dessa yrken som har en högre utbildningsnivå, säger Örjan Hemström.   

Även dödsfall i arbetet, till exempel dödsolyckor, är inkluderade i statistiken. Men dessa spelar ingen större roll för utfallet, säger Örjan Hemström.
– Det kan vi se på till exempel byggnadsarbetare. Det är en av de mest drabbade grupperna när det gäller dödliga olyckor, men det märks inte i dödlighetsgraden. Då är nog relationen till hjärt- och kärlsjukdomar viktigare. 

Rapporten visar också att det avgjort bästa sättet att sänka risken för dödsfall är att ha ett jobb. Män som inte har någon sysselsättning har 3,5 gånger högre dödlighet än män med sysselsättning. För kvinnor är dödligheten 2,8 gånger högre för icke sysselsatta.

Fakta: Yrkesgrupper med förhöjd dödlighet

Kvinnor:
* Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer
* Övriga servicearbetare
* Maskinoperatörer i textil-, skinn- och läderindustri
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Datatekniker och dataoperatörer
* Städare
* Köks- och restaurangbiträden

Män:
* Övriga servicearbetare
* Industrirobotoperatörer och däckspersonal
* Maskinoperatörer inom textil-, skinn- och läderindustri samt inom kemisk-teknisk industri.
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Handpaketerare och andra fabriksarbetare
* Slaktare, bagare och konditorer
* Kockar

Källa: SCB ”Yrke och dödlighet 2008–2012”

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här