Nyheter | Tema: Städ Hälsa
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Städerskor och kockar lever farligt

Är du städerska, kock eller restaurangbiträde? Då kan det finnas skäl att se över hur du lever. Ny statistik visar att dödligheten i dessa yrkesgrupper är högre än genomsnittet.

Publicerad 25 september 2014
Städerskor och kockar lever farligt
Restaurangbiträden, kockar och städerskor - yrken med förhöjd dödlighet. Foto: Colourbox, Mostphotos

Det är Statistiska centralbyrån som har jämfört dödligheten i olika yrkesgrupper. Rapporten bygger på statistik från yrkesregistret över dödsfall mellan 2008 och 2012, där de avlidna varit mellan 35 och 65 år gamla. Resultatet visar att det är stor skillnad i dödlighet mellan olika yrkesgrupper, säger Örjan Hemström på SCB som arbetat med rapporten.
– Vi kan se att det finns stora skillnader, främst beroende på kvalifikationer. Chefer och yrken som kräver eftergymnasial utbildning har generellt lägre dödlighet än andra. 

I topp över dödlighet finns nästan bara arbetaryrken. Högt upp för både kvinnor och män hamnar gruppen servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Men här finns även fler branschyrken. Kvinnliga städare och restaurangbiträden hör till yrkesgrupper med dödlighet klart över genomsnittet. Där hamnar även manliga kockar, vaktmästare, bagare och konditorer. 

Det finns flera orsaker till skillnaderna.
– Det kan handla om att man har en sämre arbetsmiljö, mer press, tyngre jobb, lägre inkomst. Vi vet att arbetsmiljön generellt är bättre i yrken med högre kvalifikationskrav, säger Örjan Hemström.
Tidigare forskning har visat på flera samband mellan låg inkomst och ohälsa. Till exempel vet man att litet inflytande över det egna arbetet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även belägg för att arbeten med enformiga och repetitiva arbetsuppgifter ökar dödligheten. En annan faktor som kan spela in är beteendemönster, säger Örjan Hemström.
– Det kan också handla om levnadsvanor, till exempel när det gäller rökning och alkohol. 

I vissa fall kan dessa vanor vara sammankopplade med yrket. I rapporten pekas hotell- och restaurangbranschen ut som en av branscherna där tillgången och attityden till alkohol kan bidra till att skapa ett problembeteende hos de anställda. Örjan Hemström tar sjömän som ett annat exempel.
– Vi vet att sjömän av tradition druckit mer alkohol än de flesta. Det kan vi se på den förhöjda dödligheten. Det intressanta är att det gäller för flera typer av anställda, både däckspersonal och maskinbefäl, trots att de tillhör olika grupper.  

SCB har även jämfört dödligheten för utrikesfödda och inrikesfödda i olika yrkesgrupper. Det verkar inte vara någon större skillnad – förutom i några av hotell- och restaurangbranschens yrken.
– Det är intressant. För städare och köks- och restaurangbiträden gäller den förhöjda dödligheten bara inrikesfödda. En förklaring kan vara att utrikesfödda i de grupperna har bättre levnadsvanor. Sen har det också att göra med att det är fler av de utrikesfödda i dessa yrken som har en högre utbildningsnivå, säger Örjan Hemström.   

Även dödsfall i arbetet, till exempel dödsolyckor, är inkluderade i statistiken. Men dessa spelar ingen större roll för utfallet, säger Örjan Hemström.
– Det kan vi se på till exempel byggnadsarbetare. Det är en av de mest drabbade grupperna när det gäller dödliga olyckor, men det märks inte i dödlighetsgraden. Då är nog relationen till hjärt- och kärlsjukdomar viktigare. 

Rapporten visar också att det avgjort bästa sättet att sänka risken för dödsfall är att ha ett jobb. Män som inte har någon sysselsättning har 3,5 gånger högre dödlighet än män med sysselsättning. För kvinnor är dödligheten 2,8 gånger högre för icke sysselsatta.

Fakta: Yrkesgrupper med förhöjd dödlighet

Kvinnor:
* Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer
* Övriga servicearbetare
* Maskinoperatörer i textil-, skinn- och läderindustri
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Datatekniker och dataoperatörer
* Städare
* Köks- och restaurangbiträden

Män:
* Övriga servicearbetare
* Industrirobotoperatörer och däckspersonal
* Maskinoperatörer inom textil-, skinn- och läderindustri samt inom kemisk-teknisk industri.
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Handpaketerare och andra fabriksarbetare
* Slaktare, bagare och konditorer
* Kockar

Källa: SCB ”Yrke och dödlighet 2008–2012”

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSION

”Man kan inte bara höja pensionsåldern”

I går beslutade riksdagen att höja pensionsåldern. Att bara höja gränsen för när man får gå i pension är inte rätt, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 17 oktober 2019 Kommentera
”Man kan inte bara höja pensionsåldern”
I veckan höjdes lägsta pensionsålder till 62 år. På sikt ska den höjas ytterligare. Foto: Birgit Reitz-Hofmann/Mostphotos

Nästa år höjs åldern då man tidigast har rätt att gå i pension, från 61 till 62 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning. Dagens 67 år blir i stället 69 år. Efter det säger lagen om anställningsskydd, las, att arbetsgivare har rätt att säga upp personer utan att ha något särskilt skäl.

Bakom beslutet ligger en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
–  Jag kan förstå att man behöver göra något när snittåldern i Sverige ökar med två timmar om dagen. Men man kan inte bara höja pensionsåldern. Man måste skapa förutsättningar för människor att jobba längre. Man ska inte behöva gå sönder. Vi har väldigt få i branschen som jobbar till 65 i dag, för att kroppen inte funkar, säger Malin Ackholt.

Bakgrunden till att pensionsåldern höjs är att människor lever allt längre. Men medellivslängden för kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster har inte ökat de senaste tio åren, visar en LO-rapport.

För att anställda inom hotell och restaurang ska orka jobba längre krävs satsningar på arbetsmiljö och trygghet, menar Malin Ackholt.
– Det behövs mer pengar i systemet. Minst dubbelt så mycket måste satsas på förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Dessutom behöver man lägga mer pengar i pensionssystemet. Annars gör sådana här beslut människor enkom fattigare.

– Kvinnor i vår bransch ligger på en pension som motsvarar drygt 50 procent av inkomsten. Lägger man till det utbredda fusket med tjänstepensionerna så inser man att politiken, men även vi parter har mycket kvar att göra.

Höjningarna är ett första steg i en planerad förändring av pensionssystemet. Om några år väntas gränserna höjas ytterligare.

Förändringarna gäller den allmänna, statliga, pensionen. Tjänstepensioner berörs inte.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter arbetsliv

Ny guide ska hjälpa arbetsgivare

Hur går ett medarbetarsamtal till? Och vad ska göras vid en nyanställning? Nu får branschens arbetsgivare ett nytt stöd som reder ut alla frågetecken. Det är HRF och Visita som tillsammans ligger bakom.

Publicerad 17 oktober 2019 1 kommentar
Ny guide ska hjälpa arbetsgivare
Branschens arbetsgivare ska få stöd i sitt arbetsgivarskap. Foto: Colourbox/Syda Productions
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Den nya vägledningen heter Branschkoden och har tagits fram med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Den innehåller praktisk information, checklistor och mallar för allt från jobbannonser och nyanställningar till medarbetarsamtal.
– Detta är ett sätt att ge arbetsgivare handledning i hur de ska kunna utöva ett bra arbetsgivarskap, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt.

Idén om en praktisk handledning för arbetsgivare väcktes ursprungligen av krögaren Fredrik Eriksson, som också varit involverad i arbetet. Det har även förtroendevalda från HRF varit, liksom unga chefer samt arbetsgivare i branschen.
– Arbetsgruppen har tittat på olika delar och ringat in områden. Det handlar inte om att lösa saker som är kollektivavtalsreglerade eller lagreglerade, utan om att hjälpa arbetsgivare göra mer rätt. Allt blir enklare om man gör rätt från början, säger Malin Ackholt.

Fakta: Branschkoden

Branschkoden är tillgänglig för alla och är gratis att ladda ner. Den kommer bland annat att finnas på Hotell- och restaurangfackets sajt och på Visita.se. Den finns också att hitta på bfuf.se.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här