Nyheter | Tema: Städ Hälsa
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Städerskor och kockar lever farligt

Är du städerska, kock eller restaurangbiträde? Då kan det finnas skäl att se över hur du lever. Ny statistik visar att dödligheten i dessa yrkesgrupper är högre än genomsnittet.

Publicerad 25 september 2014
Städerskor och kockar lever farligt
Restaurangbiträden, kockar och städerskor - yrken med förhöjd dödlighet. Foto: Colourbox, Mostphotos

Det är Statistiska centralbyrån som har jämfört dödligheten i olika yrkesgrupper. Rapporten bygger på statistik från yrkesregistret över dödsfall mellan 2008 och 2012, där de avlidna varit mellan 35 och 65 år gamla. Resultatet visar att det är stor skillnad i dödlighet mellan olika yrkesgrupper, säger Örjan Hemström på SCB som arbetat med rapporten.
– Vi kan se att det finns stora skillnader, främst beroende på kvalifikationer. Chefer och yrken som kräver eftergymnasial utbildning har generellt lägre dödlighet än andra. 

I topp över dödlighet finns nästan bara arbetaryrken. Högt upp för både kvinnor och män hamnar gruppen servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Men här finns även fler branschyrken. Kvinnliga städare och restaurangbiträden hör till yrkesgrupper med dödlighet klart över genomsnittet. Där hamnar även manliga kockar, vaktmästare, bagare och konditorer. 

Det finns flera orsaker till skillnaderna.
– Det kan handla om att man har en sämre arbetsmiljö, mer press, tyngre jobb, lägre inkomst. Vi vet att arbetsmiljön generellt är bättre i yrken med högre kvalifikationskrav, säger Örjan Hemström.
Tidigare forskning har visat på flera samband mellan låg inkomst och ohälsa. Till exempel vet man att litet inflytande över det egna arbetet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även belägg för att arbeten med enformiga och repetitiva arbetsuppgifter ökar dödligheten. En annan faktor som kan spela in är beteendemönster, säger Örjan Hemström.
– Det kan också handla om levnadsvanor, till exempel när det gäller rökning och alkohol. 

I vissa fall kan dessa vanor vara sammankopplade med yrket. I rapporten pekas hotell- och restaurangbranschen ut som en av branscherna där tillgången och attityden till alkohol kan bidra till att skapa ett problembeteende hos de anställda. Örjan Hemström tar sjömän som ett annat exempel.
– Vi vet att sjömän av tradition druckit mer alkohol än de flesta. Det kan vi se på den förhöjda dödligheten. Det intressanta är att det gäller för flera typer av anställda, både däckspersonal och maskinbefäl, trots att de tillhör olika grupper.  

SCB har även jämfört dödligheten för utrikesfödda och inrikesfödda i olika yrkesgrupper. Det verkar inte vara någon större skillnad – förutom i några av hotell- och restaurangbranschens yrken.
– Det är intressant. För städare och köks- och restaurangbiträden gäller den förhöjda dödligheten bara inrikesfödda. En förklaring kan vara att utrikesfödda i de grupperna har bättre levnadsvanor. Sen har det också att göra med att det är fler av de utrikesfödda i dessa yrken som har en högre utbildningsnivå, säger Örjan Hemström.   

Även dödsfall i arbetet, till exempel dödsolyckor, är inkluderade i statistiken. Men dessa spelar ingen större roll för utfallet, säger Örjan Hemström.
– Det kan vi se på till exempel byggnadsarbetare. Det är en av de mest drabbade grupperna när det gäller dödliga olyckor, men det märks inte i dödlighetsgraden. Då är nog relationen till hjärt- och kärlsjukdomar viktigare. 

Rapporten visar också att det avgjort bästa sättet att sänka risken för dödsfall är att ha ett jobb. Män som inte har någon sysselsättning har 3,5 gånger högre dödlighet än män med sysselsättning. För kvinnor är dödligheten 2,8 gånger högre för icke sysselsatta.

Fakta: Yrkesgrupper med förhöjd dödlighet

Kvinnor:
* Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer
* Övriga servicearbetare
* Maskinoperatörer i textil-, skinn- och läderindustri
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Datatekniker och dataoperatörer
* Städare
* Köks- och restaurangbiträden

Män:
* Övriga servicearbetare
* Industrirobotoperatörer och däckspersonal
* Maskinoperatörer inom textil-, skinn- och läderindustri samt inom kemisk-teknisk industri.
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Handpaketerare och andra fabriksarbetare
* Slaktare, bagare och konditorer
* Kockar

Källa: SCB ”Yrke och dödlighet 2008–2012”

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här