Nyheter | Tema: Städ Hälsa
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Städerskor och kockar lever farligt

Är du städerska, kock eller restaurangbiträde? Då kan det finnas skäl att se över hur du lever. Ny statistik visar att dödligheten i dessa yrkesgrupper är högre än genomsnittet.

Publicerad 25 september 2014
Städerskor och kockar lever farligt
Restaurangbiträden, kockar och städerskor - yrken med förhöjd dödlighet. Foto: Colourbox, Mostphotos

Det är Statistiska centralbyrån som har jämfört dödligheten i olika yrkesgrupper. Rapporten bygger på statistik från yrkesregistret över dödsfall mellan 2008 och 2012, där de avlidna varit mellan 35 och 65 år gamla. Resultatet visar att det är stor skillnad i dödlighet mellan olika yrkesgrupper, säger Örjan Hemström på SCB som arbetat med rapporten.
– Vi kan se att det finns stora skillnader, främst beroende på kvalifikationer. Chefer och yrken som kräver eftergymnasial utbildning har generellt lägre dödlighet än andra. 

I topp över dödlighet finns nästan bara arbetaryrken. Högt upp för både kvinnor och män hamnar gruppen servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Men här finns även fler branschyrken. Kvinnliga städare och restaurangbiträden hör till yrkesgrupper med dödlighet klart över genomsnittet. Där hamnar även manliga kockar, vaktmästare, bagare och konditorer. 

Det finns flera orsaker till skillnaderna.
– Det kan handla om att man har en sämre arbetsmiljö, mer press, tyngre jobb, lägre inkomst. Vi vet att arbetsmiljön generellt är bättre i yrken med högre kvalifikationskrav, säger Örjan Hemström.
Tidigare forskning har visat på flera samband mellan låg inkomst och ohälsa. Till exempel vet man att litet inflytande över det egna arbetet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även belägg för att arbeten med enformiga och repetitiva arbetsuppgifter ökar dödligheten. En annan faktor som kan spela in är beteendemönster, säger Örjan Hemström.
– Det kan också handla om levnadsvanor, till exempel när det gäller rökning och alkohol. 

I vissa fall kan dessa vanor vara sammankopplade med yrket. I rapporten pekas hotell- och restaurangbranschen ut som en av branscherna där tillgången och attityden till alkohol kan bidra till att skapa ett problembeteende hos de anställda. Örjan Hemström tar sjömän som ett annat exempel.
– Vi vet att sjömän av tradition druckit mer alkohol än de flesta. Det kan vi se på den förhöjda dödligheten. Det intressanta är att det gäller för flera typer av anställda, både däckspersonal och maskinbefäl, trots att de tillhör olika grupper.  

SCB har även jämfört dödligheten för utrikesfödda och inrikesfödda i olika yrkesgrupper. Det verkar inte vara någon större skillnad – förutom i några av hotell- och restaurangbranschens yrken.
– Det är intressant. För städare och köks- och restaurangbiträden gäller den förhöjda dödligheten bara inrikesfödda. En förklaring kan vara att utrikesfödda i de grupperna har bättre levnadsvanor. Sen har det också att göra med att det är fler av de utrikesfödda i dessa yrken som har en högre utbildningsnivå, säger Örjan Hemström.   

Även dödsfall i arbetet, till exempel dödsolyckor, är inkluderade i statistiken. Men dessa spelar ingen större roll för utfallet, säger Örjan Hemström.
– Det kan vi se på till exempel byggnadsarbetare. Det är en av de mest drabbade grupperna när det gäller dödliga olyckor, men det märks inte i dödlighetsgraden. Då är nog relationen till hjärt- och kärlsjukdomar viktigare. 

Rapporten visar också att det avgjort bästa sättet att sänka risken för dödsfall är att ha ett jobb. Män som inte har någon sysselsättning har 3,5 gånger högre dödlighet än män med sysselsättning. För kvinnor är dödligheten 2,8 gånger högre för icke sysselsatta.

Fakta: Yrkesgrupper med förhöjd dödlighet

Kvinnor:
* Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer
* Övriga servicearbetare
* Maskinoperatörer i textil-, skinn- och läderindustri
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Datatekniker och dataoperatörer
* Städare
* Köks- och restaurangbiträden

Män:
* Övriga servicearbetare
* Industrirobotoperatörer och däckspersonal
* Maskinoperatörer inom textil-, skinn- och läderindustri samt inom kemisk-teknisk industri.
* Tidningsdistributörer och vaktmästare
* Handpaketerare och andra fabriksarbetare
* Slaktare, bagare och konditorer
* Kockar

Källa: SCB ”Yrke och dödlighet 2008–2012”

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter ORGANISERING

Allt fler HRF-klubbar i Stockholm

Det bildas allt fler fackklubbar i Stockholm. Scandic Continental är en av de nya klubbarna. Stödet från HRF fick dem att organisera sig.

Publicerad 18 juni 2019 Kommentera
Allt fler HRF-klubbar i Stockholm
Scandic Continental har fått HRF-klubb. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I år har Hotell- och restaurangfackets avdelning Stockholm-Gotland fått tolv nya klubbar. Det är mycket, med tanke på att avdelningen tidigare hade 33 klubbar och att det totalt finns 87 i landet.

Förtroendevalda HRF:arna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas arbetar som organisatörer två dagar i veckan. Det var de som kontaktade medlemmarna på Scandic Continental.
– Vi ringde alla i förväg och berättade att vi ville ordna ett möte för att prata om att kanske bilda klubb. Det blev bra samtal, säger Tseegii Byambadorj.

Helen Meurk var då ensam facklig på arbetsplatsen.
– Vi var två platsombud i början, men sedan slutade min kollega. Det blev för mycket för en person att försöka få i gång facket, säger Helen Meurk.

Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta. Tseegii Byambadorj

Organisatörerna tyckte att det verkade finnas intresse för en klubb. Men helt säkra var de inte, säger Tseegii Byambadorj.
– Vi visste inte om det kanske bara skulle bli vi två och Helen på mötet. Men det kom 23 personer. Lokalen som arbetsgivaren bokat var för liten, så vi fick byta.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

På det första mötet brukar de berätta om vilka fackliga uppdrag som finns.
– Många vet inte vad det innebär att ha förtroendevalda och klubb, att man till exempel kan förhandla lokalt med arbetsgivaren, säger Georgios Gkoratsas.
De förklarar varför det är viktigt att organisera sig.
– Medlemmarna känner arbetsplatsen bättre än vad vi och ombudsmännen gör. De vet vilka behoven är, säger Tseegii.

Adriana Ovalle Esquivel
Adriana Ovalle Esquivel. Foto: Elis Hoffman

Medlemmarna på Continental bestämde att de ville bilda klubb. Adriana Ovalle Esquivel valdes till ordförande. Hittills har hon haft två möten med hotellets vd.
– Vi kommer att träffas en gång i månaden. Han var väldigt intresserad, vi pratade om arbetsmiljö och om att kanske försöka få sfi-utbildning till hotellet.
Arbetsmiljö är klubbens viktigaste fråga.
– Det gäller speciellt house-keeping och frukosten. Ergonomin måste vara bra och personalen ska inte känna sig stressad på grund av bemanningen, säger Adriana Ovalle Esquivel.

Diana Rodriguez Navarro är försäkringsinformatör. Hon har varit på sin första medlemsutbildning.
– Det är verkligen viktigt att ha information när man ska lösa problem. Jag  ska gå fler kurser. Då kan jag prata mer med våra medlemmar och sprida informationen.

Helen Meurk
Helen Meurk. Foto: Elis Hoffman

Helen Meurk har varit HRF-medlem i 27 år, det här är första gången hon jobbar på ett ställe med fackklubb. Men de anställda skulle nog ha bildat klubb ändå till sist, tror hon.
– Men det gick snabbare och lättare så här. Det känns som att vi kommer att bli en stark klubb.

På bilden från vänster: Adriana Ovalle Esquivel, Diana Rodriguez Navarro, Helen Meurk, de två organisatörerna Tseegii Byambadorj och Georgios Gkoratsas, Kerry Nwokolo.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter ORGANISERING

”Inget har fungerat lika bra som det här”

Avdelning Stockholm-Gotland har aldrig förut haft en sådan medvind i organiseringen, berättar HRF-ombuds­man Annika de Klonia.

Publicerad 18 juni 2019 Kommentera
”Inget har fungerat lika bra som det här”
HRF har testat olika sätt att få i gång facklig organisering. Foto: Anna-Karin Nilsson
Annika de Klonia
Annika de Klonia. Foto: Anna Simonsson

Målet för 2019 var att bilda klubbar eller utse platsombud och skyddsombud på åtta arbetsplatser. Redan i maj hade det bildats tolv nya klubbar och utsetts flera platsombud, skyddsombud och försäkringsinformatörer.

Arbetet har gjorts av fyra organisatörer, som först ringt alla medlemmar på arbetsplatsen för att höra om det finns intresse av att organisera sig.
– Har tillräckligt många verkat intresserade har jag tagit kontakt med hotellchefen för att få lokal för möte, säger ­Annika de Klonia.

Så går det till

Avdelning Stockholm-Gotlands projekt i korthet.

  • Arbetsplatser med många medlemmar väljs ut.
  • Organisatörerna ringer alla för att undersöka intresset.
  • Kallelse till möte och nytt telefonsamtal.
  • Vid mötet berättar organisatörerna hur det fungerar att ha klubb.
  • Enskild utbildning för nyvalda klubbstyrelser och gemensam utbildningsdag för alla förtroendevalda.
  • Organisatörerna och avdelningen fortsätter att finnas till hands.

Hittills har varje sådant möte gett resultat i form av klubb eller förtroendevalda. Klubbstyrelserna får en introduktionsdag så att de vet vad som krävs. Sedan hålls styrelseutbildning, där de lägger upp en plan.
– Det dyker alltid upp »bubblare«, sådant som är på gång hos dem och som de vill jobba med.

Avdelningen har genom åren testat olika sätt att organisera.
– Vi har besökt arbetsplatser utan att ha bokat möten, vi har gått gata upp och gata ner för att värva. Men inget har fungerat lika bra som det här när vi ringer runt till alla medlemmar.

Varför har det varit så svårt ?
– En stor del av förklaringen är den höga personalomsättningen, men också att HRF synts för lite. Det finns arbetsplatser där medlemmar arbetat i många år utan att någon från HRF kontaktat dem.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Nyheter AVGIFT

Medlemsavgiften höjs

Från den 1 juli höjs medlemsavgiften för de allra flesta. Det har HRF:s förbundsstyrelse beslutat.

Publicerad 13 juni 2019 Kommentera
Medlemsavgiften höjs
I juli höjs avgiften i Hotell- och restaurangfacket. Foto: lolostock/Istockphoto

Hotell- och restaurangfacket behöver öka sina intäkter. Nu har man fattat beslut om att höja medlemsavgiften med i snitt elva kronor per månad. På det viset räknar man med att få in ytterligare 3,4 miljoner per år.

Nya avgifterna:

Lön
Avgift före höjning
Höjning Ny avgift från 1 juli
–8699 199 kr 0 kr 199 kr
8 700–12 699 270 kr 9 kr 279 kr
12 700–22 699 365 kr 10 kr
375 kr
22 700 – 390 kr 19 kr
409 kr

 

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 55 artiklar

Alla artiklar i temat (52 till)
Fråga om jobbet.
73
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här