Nyheter | På jobbet | Tema: Städ Stress
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så stressar vi på jobbet

Varannan anställd stressar varje dag och är utmattad efter jobbet, både i kroppen och i huvudet. »Vi får hela tiden mer att göra, på samma tid«, berättar en av Hotellrevyns läsare i vår undersökning om stress.

Publicerad 21 oktober 2014
Så stressar vi på jobbet
Varannan känner psykisk och fysisk utmattning efter jobbet, visar vår undersökning.

Stress påverkar hotell- och restauranganställda, både på jobbet och efteråt. Hotellrevyns enkät (se bildspelet här intill) har besvarats av 1 000 HRF-medlemmar. Resultatet visar att varannan är fysiskt och psykiskt utmattad efter arbetspasset.
Mer än var fjärde, 27 procent, svarade att de tycker att arbetstakten är alldeles för hög. Var femte hinner inte ens ta tio minuters paus under arbetstid.

Städare bedömer oftare än andra sin arbetstakt som för hög, och de är oftare såväl fysiskt som psykiskt utmattade efter arbetsdagens slut. Köks- och serveringspersonal känner också så något oftare än övriga grupper.
En grupp som sticker ut när det gäller psykisk utmattning är receptionister, där 27 procent känner den typen av trötthet efter jobbet, långt över genomsnittet på 11 procent.
Hotellrevyns undersökning visar även att branschens anställda har ett begränsat inflytande över sin arbetstakt, 82 procent kan bara påverka den i någon mån eller inte alls.

Ju mer egen kontroll och handlingsutrymme en anställd har, desto bättre går det att hantera höga krav. Det har Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, konstaterat i sin forskning.
– Har man det jäktigt samtidigt som möjlig­heterna att påverka arbets­situationen är små, aktiveras olika stressmekanismer. Blodtrycket stiger och man kan få sömnproblem som i sin tur kan leda till att man dricker eller tar lugnande medel, säger Töres Theorell.
Även de system i kroppen som reparerar och bygger upp, fungerar sämre om man ständigt är stressad och inte får återhämtning.
– Kroppen får svårare att försvara sig mot infektioner och man blir lättare skadad av att lyfta tungt, säger Töres Theorell.

Arbetsmiljöverket känner väl till stressen inom branschen. Myndigheten har nyligen besökt 1 800 hotell- och restaurangföretag.
– Många arbetar under tidspress, och för vissa tillkommer hotfulla situationer med stökiga gäster. Detta är allvarligt. Utöver en hård belastning på individen kan stressen leda till olyckor, säger sektionschef Urban Olsson.
Han tror att stressen i branschen skulle minska om det fanns mer kunskap.
– Vår erfarenhet är att kunskaperna ofta saknas. Det leder till att man inte kan identifiera riskerna. Det behövs ett system för hur problem i arbetsmiljön ska åtgärdas, inklusive stress, tider och scheman. Det är speciellt viktigt i en bransch med så många unga.

De som svarade på enkäten fick även beskriva stressens orsaker. Underbemanning var den vanligaste förklaringen, vilket inte är så
­överraskande med tanke på att var fjärde arbetar någonstans där arbetsgivaren aldrig kallar in extrapersonal när det är mycket att göra.
»Ökat antal gäster men samma personaltäthet som tidigare.« och »Hård press på antal städade rum för att företaget ska klara budgeten«, är några kommentarer.
En del arbetstoppar går inte att undvika, och många ser det som en naturlig del av jobbet. Men de som svarat pekar samtidigt på brister i planering, organisation och ledarskap.
»För lite personal. Personal som inte vet vad de ska göra eller hur de ska göra.«
En annan stressfaktor är viljan att ge gästerna god service samtidigt som många olika arbetsuppgifter måste utföras.
»Jag har vissa administrativa uppgifter men ingen schemalagd tid för dessa, utan förväntas utföra dem när jag har tid under dagen, samtidigt som jag ska vara tillgänglig för gäster«, skriver en kvinna som arbetar inom servering.
En kvinna som är sjukskriven för utmattningssyndrom berättar om alltför många arbetsuppgifter, samtidigt som tekniken strular.
»Till detta ska man vara glad och positiv inför gästerna som faktiskt är helt oskyldiga till arbetssituationen.«
Stressen kan leda till att irritation och problem uppstår mellan arbetskamraterna.
»Det ska du göra för det ingår inte i mina ­arbetsuppgifter, säger de. Bara de får ta sina raster struntar de i om jag får slänga i mig frukosten«, berättar en köksanställd.
»De spelar ut bokningen och repan mot varandra, säger till bokningen att vi ska hjälpa dem och till repan att de ska hjälpa oss. Cheferna tycker att vi ska prioritera när vi inte hinner med.«
Stressen kan få följder för hälsan. En man berättar att han opererats för brustet magsår, vilket han kopplar till att han inte hann äta när han var hungrig.  Mannen har nu sagt upp sig för att han »inte vill dö på grund av den jävla restaurangen.«

Töres Theorell tror att arbetsmiljön påverkas av att många unga ser jobbet som tillfälligt.
– De kanske tycker att det är okej att ha det så ett kortare tag. Men är man lite äldre och stannar i branschen mår man förstås inte bra av en hög stressnivå.
Arbetsgivare borde ha intresse av att få ner stressnivåerna, tycker Töres Theorell.
– Det kan bli dyrare på kort sikt att sköta ­arbetsmiljö och förbättra anställningsvillkoren, men på sikt får det kunniga anställda att stanna och vara friska. Det skulle bli mindre av en genomgångsbransch. Med en bra arbetsmiljö blir det lättare att ge service.
Frågan är också om det verkligen är ofarligt att jobba till exempel tio år i en stressig bransch.
– Vi har ännu inte fått klarhet i hur man påverkas på sikt. Det kan uppstå permanenta skador.
Men det spelar stor roll vilken återhämtning man får, påpekar han. Det kan vara okej att ha det stressigt en begränsad period. Problemen uppstår när hektiska perioder och långa arbetspass inte följs av återhämtning.


Om undersökningen

Hotellrevyn mejlade ut en enkät till 7 000 HRF-medlemmar i yrkesverksam ålder, 1 000 personer svarade. Kök och servering var de vanligaste arbetsplatserna, följt av reception och städ. De flesta svarande var mellan 26 och 56 år. Majoriteten, 70 procent, var kvinnor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här