Nyheter | På jobbet | Tema: Städ Stress
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så stressar vi på jobbet

Varannan anställd stressar varje dag och är utmattad efter jobbet, både i kroppen och i huvudet. »Vi får hela tiden mer att göra, på samma tid«, berättar en av Hotellrevyns läsare i vår undersökning om stress.

Publicerad 21 oktober 2014
Så stressar vi på jobbet
Varannan känner psykisk och fysisk utmattning efter jobbet, visar vår undersökning.

Stress påverkar hotell- och restauranganställda, både på jobbet och efteråt. Hotellrevyns enkät (se bildspelet här intill) har besvarats av 1 000 HRF-medlemmar. Resultatet visar att varannan är fysiskt och psykiskt utmattad efter arbetspasset.
Mer än var fjärde, 27 procent, svarade att de tycker att arbetstakten är alldeles för hög. Var femte hinner inte ens ta tio minuters paus under arbetstid.

Städare bedömer oftare än andra sin arbetstakt som för hög, och de är oftare såväl fysiskt som psykiskt utmattade efter arbetsdagens slut. Köks- och serveringspersonal känner också så något oftare än övriga grupper.
En grupp som sticker ut när det gäller psykisk utmattning är receptionister, där 27 procent känner den typen av trötthet efter jobbet, långt över genomsnittet på 11 procent.
Hotellrevyns undersökning visar även att branschens anställda har ett begränsat inflytande över sin arbetstakt, 82 procent kan bara påverka den i någon mån eller inte alls.

Ju mer egen kontroll och handlingsutrymme en anställd har, desto bättre går det att hantera höga krav. Det har Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, konstaterat i sin forskning.
– Har man det jäktigt samtidigt som möjlig­heterna att påverka arbets­situationen är små, aktiveras olika stressmekanismer. Blodtrycket stiger och man kan få sömnproblem som i sin tur kan leda till att man dricker eller tar lugnande medel, säger Töres Theorell.
Även de system i kroppen som reparerar och bygger upp, fungerar sämre om man ständigt är stressad och inte får återhämtning.
– Kroppen får svårare att försvara sig mot infektioner och man blir lättare skadad av att lyfta tungt, säger Töres Theorell.

Arbetsmiljöverket känner väl till stressen inom branschen. Myndigheten har nyligen besökt 1 800 hotell- och restaurangföretag.
– Många arbetar under tidspress, och för vissa tillkommer hotfulla situationer med stökiga gäster. Detta är allvarligt. Utöver en hård belastning på individen kan stressen leda till olyckor, säger sektionschef Urban Olsson.
Han tror att stressen i branschen skulle minska om det fanns mer kunskap.
– Vår erfarenhet är att kunskaperna ofta saknas. Det leder till att man inte kan identifiera riskerna. Det behövs ett system för hur problem i arbetsmiljön ska åtgärdas, inklusive stress, tider och scheman. Det är speciellt viktigt i en bransch med så många unga.

De som svarade på enkäten fick även beskriva stressens orsaker. Underbemanning var den vanligaste förklaringen, vilket inte är så
­överraskande med tanke på att var fjärde arbetar någonstans där arbetsgivaren aldrig kallar in extrapersonal när det är mycket att göra.
»Ökat antal gäster men samma personaltäthet som tidigare.« och »Hård press på antal städade rum för att företaget ska klara budgeten«, är några kommentarer.
En del arbetstoppar går inte att undvika, och många ser det som en naturlig del av jobbet. Men de som svarat pekar samtidigt på brister i planering, organisation och ledarskap.
»För lite personal. Personal som inte vet vad de ska göra eller hur de ska göra.«
En annan stressfaktor är viljan att ge gästerna god service samtidigt som många olika arbetsuppgifter måste utföras.
»Jag har vissa administrativa uppgifter men ingen schemalagd tid för dessa, utan förväntas utföra dem när jag har tid under dagen, samtidigt som jag ska vara tillgänglig för gäster«, skriver en kvinna som arbetar inom servering.
En kvinna som är sjukskriven för utmattningssyndrom berättar om alltför många arbetsuppgifter, samtidigt som tekniken strular.
»Till detta ska man vara glad och positiv inför gästerna som faktiskt är helt oskyldiga till arbetssituationen.«
Stressen kan leda till att irritation och problem uppstår mellan arbetskamraterna.
»Det ska du göra för det ingår inte i mina ­arbetsuppgifter, säger de. Bara de får ta sina raster struntar de i om jag får slänga i mig frukosten«, berättar en köksanställd.
»De spelar ut bokningen och repan mot varandra, säger till bokningen att vi ska hjälpa dem och till repan att de ska hjälpa oss. Cheferna tycker att vi ska prioritera när vi inte hinner med.«
Stressen kan få följder för hälsan. En man berättar att han opererats för brustet magsår, vilket han kopplar till att han inte hann äta när han var hungrig.  Mannen har nu sagt upp sig för att han »inte vill dö på grund av den jävla restaurangen.«

Töres Theorell tror att arbetsmiljön påverkas av att många unga ser jobbet som tillfälligt.
– De kanske tycker att det är okej att ha det så ett kortare tag. Men är man lite äldre och stannar i branschen mår man förstås inte bra av en hög stressnivå.
Arbetsgivare borde ha intresse av att få ner stressnivåerna, tycker Töres Theorell.
– Det kan bli dyrare på kort sikt att sköta ­arbetsmiljö och förbättra anställningsvillkoren, men på sikt får det kunniga anställda att stanna och vara friska. Det skulle bli mindre av en genomgångsbransch. Med en bra arbetsmiljö blir det lättare att ge service.
Frågan är också om det verkligen är ofarligt att jobba till exempel tio år i en stressig bransch.
– Vi har ännu inte fått klarhet i hur man påverkas på sikt. Det kan uppstå permanenta skador.
Men det spelar stor roll vilken återhämtning man får, påpekar han. Det kan vara okej att ha det stressigt en begränsad period. Problemen uppstår när hektiska perioder och långa arbetspass inte följs av återhämtning.


Om undersökningen

Hotellrevyn mejlade ut en enkät till 7 000 HRF-medlemmar i yrkesverksam ålder, 1 000 personer svarade. Kök och servering var de vanligaste arbetsplatserna, följt av reception och städ. De flesta svarande var mellan 26 och 56 år. Majoriteten, 70 procent, var kvinnor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här