Nyheter | På jobbet | Tema: Städ Stress
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så stressar vi på jobbet

Varannan anställd stressar varje dag och är utmattad efter jobbet, både i kroppen och i huvudet. »Vi får hela tiden mer att göra, på samma tid«, berättar en av Hotellrevyns läsare i vår undersökning om stress.

Publicerad 21 oktober 2014
Så stressar vi på jobbet
Varannan känner psykisk och fysisk utmattning efter jobbet, visar vår undersökning.

Stress påverkar hotell- och restauranganställda, både på jobbet och efteråt. Hotellrevyns enkät (se bildspelet här intill) har besvarats av 1 000 HRF-medlemmar. Resultatet visar att varannan är fysiskt och psykiskt utmattad efter arbetspasset.
Mer än var fjärde, 27 procent, svarade att de tycker att arbetstakten är alldeles för hög. Var femte hinner inte ens ta tio minuters paus under arbetstid.

Städare bedömer oftare än andra sin arbetstakt som för hög, och de är oftare såväl fysiskt som psykiskt utmattade efter arbetsdagens slut. Köks- och serveringspersonal känner också så något oftare än övriga grupper.
En grupp som sticker ut när det gäller psykisk utmattning är receptionister, där 27 procent känner den typen av trötthet efter jobbet, långt över genomsnittet på 11 procent.
Hotellrevyns undersökning visar även att branschens anställda har ett begränsat inflytande över sin arbetstakt, 82 procent kan bara påverka den i någon mån eller inte alls.

Ju mer egen kontroll och handlingsutrymme en anställd har, desto bättre går det att hantera höga krav. Det har Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, konstaterat i sin forskning.
– Har man det jäktigt samtidigt som möjlig­heterna att påverka arbets­situationen är små, aktiveras olika stressmekanismer. Blodtrycket stiger och man kan få sömnproblem som i sin tur kan leda till att man dricker eller tar lugnande medel, säger Töres Theorell.
Även de system i kroppen som reparerar och bygger upp, fungerar sämre om man ständigt är stressad och inte får återhämtning.
– Kroppen får svårare att försvara sig mot infektioner och man blir lättare skadad av att lyfta tungt, säger Töres Theorell.

Arbetsmiljöverket känner väl till stressen inom branschen. Myndigheten har nyligen besökt 1 800 hotell- och restaurangföretag.
– Många arbetar under tidspress, och för vissa tillkommer hotfulla situationer med stökiga gäster. Detta är allvarligt. Utöver en hård belastning på individen kan stressen leda till olyckor, säger sektionschef Urban Olsson.
Han tror att stressen i branschen skulle minska om det fanns mer kunskap.
– Vår erfarenhet är att kunskaperna ofta saknas. Det leder till att man inte kan identifiera riskerna. Det behövs ett system för hur problem i arbetsmiljön ska åtgärdas, inklusive stress, tider och scheman. Det är speciellt viktigt i en bransch med så många unga.

De som svarade på enkäten fick även beskriva stressens orsaker. Underbemanning var den vanligaste förklaringen, vilket inte är så
­överraskande med tanke på att var fjärde arbetar någonstans där arbetsgivaren aldrig kallar in extrapersonal när det är mycket att göra.
»Ökat antal gäster men samma personaltäthet som tidigare.« och »Hård press på antal städade rum för att företaget ska klara budgeten«, är några kommentarer.
En del arbetstoppar går inte att undvika, och många ser det som en naturlig del av jobbet. Men de som svarat pekar samtidigt på brister i planering, organisation och ledarskap.
»För lite personal. Personal som inte vet vad de ska göra eller hur de ska göra.«
En annan stressfaktor är viljan att ge gästerna god service samtidigt som många olika arbetsuppgifter måste utföras.
»Jag har vissa administrativa uppgifter men ingen schemalagd tid för dessa, utan förväntas utföra dem när jag har tid under dagen, samtidigt som jag ska vara tillgänglig för gäster«, skriver en kvinna som arbetar inom servering.
En kvinna som är sjukskriven för utmattningssyndrom berättar om alltför många arbetsuppgifter, samtidigt som tekniken strular.
»Till detta ska man vara glad och positiv inför gästerna som faktiskt är helt oskyldiga till arbetssituationen.«
Stressen kan leda till att irritation och problem uppstår mellan arbetskamraterna.
»Det ska du göra för det ingår inte i mina ­arbetsuppgifter, säger de. Bara de får ta sina raster struntar de i om jag får slänga i mig frukosten«, berättar en köksanställd.
»De spelar ut bokningen och repan mot varandra, säger till bokningen att vi ska hjälpa dem och till repan att de ska hjälpa oss. Cheferna tycker att vi ska prioritera när vi inte hinner med.«
Stressen kan få följder för hälsan. En man berättar att han opererats för brustet magsår, vilket han kopplar till att han inte hann äta när han var hungrig.  Mannen har nu sagt upp sig för att han »inte vill dö på grund av den jävla restaurangen.«

Töres Theorell tror att arbetsmiljön påverkas av att många unga ser jobbet som tillfälligt.
– De kanske tycker att det är okej att ha det så ett kortare tag. Men är man lite äldre och stannar i branschen mår man förstås inte bra av en hög stressnivå.
Arbetsgivare borde ha intresse av att få ner stressnivåerna, tycker Töres Theorell.
– Det kan bli dyrare på kort sikt att sköta ­arbetsmiljö och förbättra anställningsvillkoren, men på sikt får det kunniga anställda att stanna och vara friska. Det skulle bli mindre av en genomgångsbransch. Med en bra arbetsmiljö blir det lättare att ge service.
Frågan är också om det verkligen är ofarligt att jobba till exempel tio år i en stressig bransch.
– Vi har ännu inte fått klarhet i hur man påverkas på sikt. Det kan uppstå permanenta skador.
Men det spelar stor roll vilken återhämtning man får, påpekar han. Det kan vara okej att ha det stressigt en begränsad period. Problemen uppstår när hektiska perioder och långa arbetspass inte följs av återhämtning.


Om undersökningen

Hotellrevyn mejlade ut en enkät till 7 000 HRF-medlemmar i yrkesverksam ålder, 1 000 personer svarade. Kök och servering var de vanligaste arbetsplatserna, följt av reception och städ. De flesta svarande var mellan 26 och 56 år. Majoriteten, 70 procent, var kvinnor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 69 artiklar

Alla artiklar i temat (66 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här