Nyheter | På jobbet | Tema: Städ Stress
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så stressar vi på jobbet

Varannan anställd stressar varje dag och är utmattad efter jobbet, både i kroppen och i huvudet. »Vi får hela tiden mer att göra, på samma tid«, berättar en av Hotellrevyns läsare i vår undersökning om stress.

Publicerad 21 oktober 2014
Så stressar vi på jobbet
Varannan känner psykisk och fysisk utmattning efter jobbet, visar vår undersökning.

Stress påverkar hotell- och restauranganställda, både på jobbet och efteråt. Hotellrevyns enkät (se bildspelet här intill) har besvarats av 1 000 HRF-medlemmar. Resultatet visar att varannan är fysiskt och psykiskt utmattad efter arbetspasset.
Mer än var fjärde, 27 procent, svarade att de tycker att arbetstakten är alldeles för hög. Var femte hinner inte ens ta tio minuters paus under arbetstid.

Städare bedömer oftare än andra sin arbetstakt som för hög, och de är oftare såväl fysiskt som psykiskt utmattade efter arbetsdagens slut. Köks- och serveringspersonal känner också så något oftare än övriga grupper.
En grupp som sticker ut när det gäller psykisk utmattning är receptionister, där 27 procent känner den typen av trötthet efter jobbet, långt över genomsnittet på 11 procent.
Hotellrevyns undersökning visar även att branschens anställda har ett begränsat inflytande över sin arbetstakt, 82 procent kan bara påverka den i någon mån eller inte alls.

Ju mer egen kontroll och handlingsutrymme en anställd har, desto bättre går det att hantera höga krav. Det har Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, konstaterat i sin forskning.
– Har man det jäktigt samtidigt som möjlig­heterna att påverka arbets­situationen är små, aktiveras olika stressmekanismer. Blodtrycket stiger och man kan få sömnproblem som i sin tur kan leda till att man dricker eller tar lugnande medel, säger Töres Theorell.
Även de system i kroppen som reparerar och bygger upp, fungerar sämre om man ständigt är stressad och inte får återhämtning.
– Kroppen får svårare att försvara sig mot infektioner och man blir lättare skadad av att lyfta tungt, säger Töres Theorell.

Arbetsmiljöverket känner väl till stressen inom branschen. Myndigheten har nyligen besökt 1 800 hotell- och restaurangföretag.
– Många arbetar under tidspress, och för vissa tillkommer hotfulla situationer med stökiga gäster. Detta är allvarligt. Utöver en hård belastning på individen kan stressen leda till olyckor, säger sektionschef Urban Olsson.
Han tror att stressen i branschen skulle minska om det fanns mer kunskap.
– Vår erfarenhet är att kunskaperna ofta saknas. Det leder till att man inte kan identifiera riskerna. Det behövs ett system för hur problem i arbetsmiljön ska åtgärdas, inklusive stress, tider och scheman. Det är speciellt viktigt i en bransch med så många unga.

De som svarade på enkäten fick även beskriva stressens orsaker. Underbemanning var den vanligaste förklaringen, vilket inte är så
­överraskande med tanke på att var fjärde arbetar någonstans där arbetsgivaren aldrig kallar in extrapersonal när det är mycket att göra.
»Ökat antal gäster men samma personaltäthet som tidigare.« och »Hård press på antal städade rum för att företaget ska klara budgeten«, är några kommentarer.
En del arbetstoppar går inte att undvika, och många ser det som en naturlig del av jobbet. Men de som svarat pekar samtidigt på brister i planering, organisation och ledarskap.
»För lite personal. Personal som inte vet vad de ska göra eller hur de ska göra.«
En annan stressfaktor är viljan att ge gästerna god service samtidigt som många olika arbetsuppgifter måste utföras.
»Jag har vissa administrativa uppgifter men ingen schemalagd tid för dessa, utan förväntas utföra dem när jag har tid under dagen, samtidigt som jag ska vara tillgänglig för gäster«, skriver en kvinna som arbetar inom servering.
En kvinna som är sjukskriven för utmattningssyndrom berättar om alltför många arbetsuppgifter, samtidigt som tekniken strular.
»Till detta ska man vara glad och positiv inför gästerna som faktiskt är helt oskyldiga till arbetssituationen.«
Stressen kan leda till att irritation och problem uppstår mellan arbetskamraterna.
»Det ska du göra för det ingår inte i mina ­arbetsuppgifter, säger de. Bara de får ta sina raster struntar de i om jag får slänga i mig frukosten«, berättar en köksanställd.
»De spelar ut bokningen och repan mot varandra, säger till bokningen att vi ska hjälpa dem och till repan att de ska hjälpa oss. Cheferna tycker att vi ska prioritera när vi inte hinner med.«
Stressen kan få följder för hälsan. En man berättar att han opererats för brustet magsår, vilket han kopplar till att han inte hann äta när han var hungrig.  Mannen har nu sagt upp sig för att han »inte vill dö på grund av den jävla restaurangen.«

Töres Theorell tror att arbetsmiljön påverkas av att många unga ser jobbet som tillfälligt.
– De kanske tycker att det är okej att ha det så ett kortare tag. Men är man lite äldre och stannar i branschen mår man förstås inte bra av en hög stressnivå.
Arbetsgivare borde ha intresse av att få ner stressnivåerna, tycker Töres Theorell.
– Det kan bli dyrare på kort sikt att sköta ­arbetsmiljö och förbättra anställningsvillkoren, men på sikt får det kunniga anställda att stanna och vara friska. Det skulle bli mindre av en genomgångsbransch. Med en bra arbetsmiljö blir det lättare att ge service.
Frågan är också om det verkligen är ofarligt att jobba till exempel tio år i en stressig bransch.
– Vi har ännu inte fått klarhet i hur man påverkas på sikt. Det kan uppstå permanenta skador.
Men det spelar stor roll vilken återhämtning man får, påpekar han. Det kan vara okej att ha det stressigt en begränsad period. Problemen uppstår när hektiska perioder och långa arbetspass inte följs av återhämtning.


Om undersökningen

Hotellrevyn mejlade ut en enkät till 7 000 HRF-medlemmar i yrkesverksam ålder, 1 000 personer svarade. Kök och servering var de vanligaste arbetsplatserna, följt av reception och städ. De flesta svarande var mellan 26 och 56 år. Majoriteten, 70 procent, var kvinnor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här