Nyheter | På jobbet | Tema: Städ Stress
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så stressar vi på jobbet

Varannan anställd stressar varje dag och är utmattad efter jobbet, både i kroppen och i huvudet. »Vi får hela tiden mer att göra, på samma tid«, berättar en av Hotellrevyns läsare i vår undersökning om stress.

Publicerad 21 oktober 2014
Så stressar vi på jobbet
Varannan känner psykisk och fysisk utmattning efter jobbet, visar vår undersökning.

Stress påverkar hotell- och restauranganställda, både på jobbet och efteråt. Hotellrevyns enkät (se bildspelet här intill) har besvarats av 1 000 HRF-medlemmar. Resultatet visar att varannan är fysiskt och psykiskt utmattad efter arbetspasset.
Mer än var fjärde, 27 procent, svarade att de tycker att arbetstakten är alldeles för hög. Var femte hinner inte ens ta tio minuters paus under arbetstid.

Städare bedömer oftare än andra sin arbetstakt som för hög, och de är oftare såväl fysiskt som psykiskt utmattade efter arbetsdagens slut. Köks- och serveringspersonal känner också så något oftare än övriga grupper.
En grupp som sticker ut när det gäller psykisk utmattning är receptionister, där 27 procent känner den typen av trötthet efter jobbet, långt över genomsnittet på 11 procent.
Hotellrevyns undersökning visar även att branschens anställda har ett begränsat inflytande över sin arbetstakt, 82 procent kan bara påverka den i någon mån eller inte alls.

Ju mer egen kontroll och handlingsutrymme en anställd har, desto bättre går det att hantera höga krav. Det har Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, konstaterat i sin forskning.
– Har man det jäktigt samtidigt som möjlig­heterna att påverka arbets­situationen är små, aktiveras olika stressmekanismer. Blodtrycket stiger och man kan få sömnproblem som i sin tur kan leda till att man dricker eller tar lugnande medel, säger Töres Theorell.
Även de system i kroppen som reparerar och bygger upp, fungerar sämre om man ständigt är stressad och inte får återhämtning.
– Kroppen får svårare att försvara sig mot infektioner och man blir lättare skadad av att lyfta tungt, säger Töres Theorell.

Arbetsmiljöverket känner väl till stressen inom branschen. Myndigheten har nyligen besökt 1 800 hotell- och restaurangföretag.
– Många arbetar under tidspress, och för vissa tillkommer hotfulla situationer med stökiga gäster. Detta är allvarligt. Utöver en hård belastning på individen kan stressen leda till olyckor, säger sektionschef Urban Olsson.
Han tror att stressen i branschen skulle minska om det fanns mer kunskap.
– Vår erfarenhet är att kunskaperna ofta saknas. Det leder till att man inte kan identifiera riskerna. Det behövs ett system för hur problem i arbetsmiljön ska åtgärdas, inklusive stress, tider och scheman. Det är speciellt viktigt i en bransch med så många unga.

De som svarade på enkäten fick även beskriva stressens orsaker. Underbemanning var den vanligaste förklaringen, vilket inte är så
­överraskande med tanke på att var fjärde arbetar någonstans där arbetsgivaren aldrig kallar in extrapersonal när det är mycket att göra.
»Ökat antal gäster men samma personaltäthet som tidigare.« och »Hård press på antal städade rum för att företaget ska klara budgeten«, är några kommentarer.
En del arbetstoppar går inte att undvika, och många ser det som en naturlig del av jobbet. Men de som svarat pekar samtidigt på brister i planering, organisation och ledarskap.
»För lite personal. Personal som inte vet vad de ska göra eller hur de ska göra.«
En annan stressfaktor är viljan att ge gästerna god service samtidigt som många olika arbetsuppgifter måste utföras.
»Jag har vissa administrativa uppgifter men ingen schemalagd tid för dessa, utan förväntas utföra dem när jag har tid under dagen, samtidigt som jag ska vara tillgänglig för gäster«, skriver en kvinna som arbetar inom servering.
En kvinna som är sjukskriven för utmattningssyndrom berättar om alltför många arbetsuppgifter, samtidigt som tekniken strular.
»Till detta ska man vara glad och positiv inför gästerna som faktiskt är helt oskyldiga till arbetssituationen.«
Stressen kan leda till att irritation och problem uppstår mellan arbetskamraterna.
»Det ska du göra för det ingår inte i mina ­arbetsuppgifter, säger de. Bara de får ta sina raster struntar de i om jag får slänga i mig frukosten«, berättar en köksanställd.
»De spelar ut bokningen och repan mot varandra, säger till bokningen att vi ska hjälpa dem och till repan att de ska hjälpa oss. Cheferna tycker att vi ska prioritera när vi inte hinner med.«
Stressen kan få följder för hälsan. En man berättar att han opererats för brustet magsår, vilket han kopplar till att han inte hann äta när han var hungrig.  Mannen har nu sagt upp sig för att han »inte vill dö på grund av den jävla restaurangen.«

Töres Theorell tror att arbetsmiljön påverkas av att många unga ser jobbet som tillfälligt.
– De kanske tycker att det är okej att ha det så ett kortare tag. Men är man lite äldre och stannar i branschen mår man förstås inte bra av en hög stressnivå.
Arbetsgivare borde ha intresse av att få ner stressnivåerna, tycker Töres Theorell.
– Det kan bli dyrare på kort sikt att sköta ­arbetsmiljö och förbättra anställningsvillkoren, men på sikt får det kunniga anställda att stanna och vara friska. Det skulle bli mindre av en genomgångsbransch. Med en bra arbetsmiljö blir det lättare att ge service.
Frågan är också om det verkligen är ofarligt att jobba till exempel tio år i en stressig bransch.
– Vi har ännu inte fått klarhet i hur man påverkas på sikt. Det kan uppstå permanenta skador.
Men det spelar stor roll vilken återhämtning man får, påpekar han. Det kan vara okej att ha det stressigt en begränsad period. Problemen uppstår när hektiska perioder och långa arbetspass inte följs av återhämtning.


Om undersökningen

Hotellrevyn mejlade ut en enkät till 7 000 HRF-medlemmar i yrkesverksam ålder, 1 000 personer svarade. Kök och servering var de vanligaste arbetsplatserna, följt av reception och städ. De flesta svarande var mellan 26 och 56 år. Majoriteten, 70 procent, var kvinnor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter Trygghet

Las-utredning skrotas

Det blir det avtal som LO förkastade som kommer att ligga till grund för ny lag om anställningsskydd. Nu räknar LO med fortsatta diskussioner.

Publicerad 29 oktober 2020 Kommentera
Las-utredning skrotas
Bra att Toijerutredningen skrotas, tycker Malin Ackholt, HRF:s ordförande. Foto: Colourbox

Att den så kallade Toijerutredningen nu tycks skrotas är bra, menar Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

– Jag tycker det är bra att man konstaterat att den inte ska ligga till grund för några förändringar av las, och att man öppnar upp för samtal med parterna. Jag förutsätter att de samtalen genererar mer trygghet för våra medlemmar.

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i dag på morgonen presenterade regeringens beslut att jobba vidare med den överenskommelse som tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv slöt, utan medverkan från LO, sade hon också att diskussionerna nu kommer att fortsätta med alla parter. LO:s ordförande Susanna Gideonsson räknar med att organisationen kommer att höras.

– De kan inte bortse från 1,4 miljoner arbetare som går till jobbet varje dag, och som ser till att du kan slå på din kaffebryggare eller som ser till att bussarna går. Då kan man inte gå fram med en lagstiftning som är ensidigt inriktade på tjänstemän. LO:s medlemmar har andra problem än tjänstemännen.

Susanna Gideonsson, som är ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, var med och fattade beslutet att gå vidare med las-uppgörelsen som LO förkastade.

– Jag sade precis samma sak där som jag säger till dig. Det förslag som låg på bordet fungerade inte när det gällde trygghetsfrågorna.

Nyheter LÖN

”Sista ordet är inte sagt”

Kollektivavtal är att föredra, men där det redan finns lagstadgad minimilön måste den ligga på en nivå som garanterar att folk kan försörja sig. Det menar EU-kommissionen som på onsdagen lade fram förslag till direktiv. Svenska fack och arbetsgivare är starkt kritiska, trots att Sverige ska slippa lagstiftning.

Publicerad 29 oktober 2020 1 kommentar
”Sista ordet är inte sagt”
– Undantaget vi får håller inte för en rättslig prövning, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Sveriges modell är skyddad. Det garanterade kommissionär Nicolas Schmit i samband med att förslaget till direktiv om minimilöner presenterades i dag.

– Jag garanterar att det inte påverkar ert system. Tvärtom – det skyddar ert system. Om vi hade den nordiska modellen i alla länder skulle vi inte behöva det här direktivet, sade Schmit vid en digital pressträff med svenska och danska medier.

Men det är inte en garanti som håller rättsligt, menar Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.
– Jag tror visserligen att de har lagt manken till och försökt hitta ett vattentätt undantag. Men vi svenska parter är nog ganska överens om att det är en rökridå. Läser man innehållet så skingras röken ganska snabbt. Undantaget vi får håller inte för en rättslig prövning.

I förslaget framgår att länder som redan har en fungerande kollektivavtalsmodell där löner och andra villkor regleras, inte kommer att behöva lagstifta om minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtalen. Men själva det faktum att det är ett direktiv får svenska parter att reagera.
– Vi står fortfarande för att kommissionen bryter mot EU:s fördrag, som säger att de inte har rätt att stifta lagar kring lönebildning, föreningsrätt och konflikträtten, säger Therese Guovelin.

Ett EU-direktiv måste införlivas i nationell lag. LO hade hellre sett att kommissionen lyssnat på förslaget om en rekommendation.

Det vore bättre att EU skapade en fond för att hjälpa till att bygga upp facklig organisation.

– Om kommissionen så gärna vill värna vår modell hade de gått på en rekommendation som riktar sig till de länder som redan har en statlig inblandning i lönebildningen. Vi vill ju inte att arbetstagare i Ungern ska ha sämre villkor än vi. Men vi vet att lösningen på det är att organisera sig. Det vore bättre att EU skapade en fond för att hjälpa till att bygga upp facklig organisation. Vi bidrar gärna med ett bildningsuppdrag, säger Therese Guovelin, och tillägger:

– Vi har en sjukdom, nämligen att alltför många tjänar för dåligt. Den sjukdomen måste behandlas. Men nu rekommenderar man en medicin som har så starka biverkningar att den friska patienten, det vill säga länder som Sverige och Danmark, riskerar att dö.

Förslaget ska nu behandlas av riksdagen och arbetsmarknadsutskottet. De ska bland annat titta på om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Therese Guovelin har gott hopp om att de kommer att landa i samma slutsats som LO, och föreslå att kommissionen arbetar om förslaget. LO skulle kunna acceptera ett direktiv om det innebar att Sverige var fullständigt undantagna.
– Sista ordet är inte sagt. Jag kommer att vara uthållig i den här frågan. Vi kommer att kämpa till sista droppen. Som Nicolas Schmit själv brukar säga: If it´s not broken don´t fix it. Tyvärr håller de på att breaka det på riktigt.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter TRAKASSERIER

Malmörestaurang stäms för sextrakasserier

En restaurang i Malmö har blundat för att en av deras anställda utsatts för sexuella trakasserier av sin arbetsledare samt tidigare pojkvän. Det menar Hotell- och restaurangfacket, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Publicerad 29 oktober 2020 Kommentera
Malmörestaurang stäms för sextrakasserier
Arbetsgivaren borde ha agerat, anser HRF som har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Foto: Mostphotos

Kvinnan har utsatts för både sexuella trakasserier och hot av en arbetsledare på restaurangen. Hotell- och restaurangfacket menar att det uppenbart rör sig om trakasserier som är förbjudna enligt lag.
– Det rör sig om uttalanden av sexuell karaktär som är väldigt grova, framförda på eller i anslutning till arbetsplatsen. Det har också förekommit hotfulla uttalanden. Vid ett tillfälle var det nära att gå till handgripligheter, säger Susanne Bali, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

De två har tidigare haft en relation. Trakasserierna har pågått sedan den tog slut för sex år sedan.
– Kvinnan har inte fått något gehör från restaurangchefen trots att hon varit mycket tydlig när hon beskrivit situationen. Bolaget borde ha agerat. Det här sådant som är förbjudet enligt både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen, säger Susanne Bali.

I stället för att försöka åtgärda problemen sade restaurangchefen till slut att någon av dem måste sluta.
– Kvinnan orkade då inte vara kvar. Vi menar att det var en framprovocerad uppsägning. Bolaget skulle ha haft saklig grund att i stället säga upp arbetsledaren, säger Susanne Bali.

Det har hållits både en lokal och en central förhandling mellan arbetsgivaren och HRF, men då de inte kunnat enas har HRF nu lämnat in stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Restaurangen krävs på ersättning för kvinnans förlorade inkomst, samt skadestånd för diskriminering, totalt över 200 000 kronor.
– Att ha en privat relation som tar slut är inte en anledning att trakassera och hota på arbetsplatsen, säger Susanne Bali.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här