Nyheter RÄTTSHJÄLP

Carina fick rätt till sjukersättning

Hotellstäderskan Carina Persson, läkarna och arbetsförmedlingen var eniga: hon kunde inte arbeta. Försäkringskassan tyckte annorlunda. Men med fackets hjälp fick Carina rätt.

Publicerad 7 september 2018
Carina fick rätt till sjukersättning
Carina Perssons ena ben är tungt och svullet av lymfödem, vilket gör det svårt att gå. Foto: Jonas Bilberg

Carina Persson bor i en lägenhet på Skallberget i Västerås. När hon ska gå ut tar hon ett trappsteg i taget. Ett ben är tungt och svullet av lymfödem. Hon har en rullator inne och en utomhus.
– Det är besvärligast att ta sig upp för trappan, men snart ska vi flytta till ett hus med hiss.

Carina arbetade tidigare på Stadshotellet i Västerås. Hon städade frukostrummet, receptionen och puben och trivdes bra på arbetsplatsen där hon varit sedan 1999.
År 2011 fick Carina livmoderhalscancer. Hon opererades och var hemma en månad. Men efter två dagar på jobbet fick hon ont.

Det visade sig att ena urinledaren hade skurits av under operationen och att hon fått en kraftig inflammation. Carina opererades igen. Hon drabbades av lymfödem, som också behövde opereras.
– De tömde ut tio liter vätska, då blev det lite lättare.

När jag städade fick jag försöka stödja mig på städvagnen.

Carina gick ner från åtta till sex timmars arbetsdag, men det räckte inte.
– Det var jobbigt med det tunga benet. Jag gick med rullator till och från jobbet. När jag städade fick jag försöka stödja mig på städvagnen. Det gick trögt i de gamla trapporna på hotellet. Jag försökte kämpa, men till sist orkade jag inte.

Carina var sjukskriven under fyra år. Hon ansökte om sjukersättning, den ersättning man kan få från Försäkringskassan när det bedöms att man troligen aldrig kommer att kunna arbeta.
Men det blev avslag. Sjukpenningen drogs in, i stället fick hon a-kassa och sedan aktivitetsstöd.

Till saken hör att Carina hade lönebidragsanställning på grund av en nedsättning i arbetsförmåga.
– Jag har en liten utvecklingsstörning. Det är inget som märks, men jag hade ju svårt i skolan. På jobbet fick jag uppgifter som jag klarade.

Sjukersättning

Kan en person få vid stadigvarande nedsättning i arbetsförmågan som gör att man inte kan jobba ens i en anpassad anställning.

Det krävdes tre överklaganden och hjälp från LO-TCO Rättsskydd innan Carina fick rätt till sjuk­ersättning.
– Ombudsmannen på HRF sa att nu ska vi prata med juristerna och se om de kan hjälpa oss, och det kunde de. Det är otroligt att man måste gå till domstol. Man klarar inte sådant här själv, säger Carina.

Hon har varit med i Hotell- och restaurangfacket sedan 1986.
– Min mamma sade att man ska vara med i facket och det har jag varit. Det var tur det. Nu slipper jag hålla på och grubbla, slipper oron som jag haft så länge.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Nyheter MEDLEMSMÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 2 kommentarer
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 57 artiklar

Alla artiklar i temat (54 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här