Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Papperslösa ska ha facklig hjälp”

Fackligt center för papperslösa har hjälpt Maria och många andra som blivit lurade och utnyttjade. Den förändrade arbetsmarknaden ställer nya krav på fackförbunden, säger HRF:aren Katja Ojanne.

Publicerad 17 juni 2013
inlinebild
Katja Ojanne, HRF:are och aktiv i fackligt center för papperslösa. Foto: Sofia Andersson

Varje måndag har Fackligt center för papperslösa öppet. Lokalen ligger i centrala Stockholm och drivs med ideellt arbete. Hit kommer människor som inte får ut sin lön, som arbetar för långa arbets­dagar, utsätts för sexuella trakasserier eller jobbar i en farlig arbetsmiljö.
Katja Ojanne är fackligt aktiv i ­HRF och sitter även i styrelsen för centret. När Maria hörde av sig till Fackligt center för pappers­lösa, var det Katja Ojanne som såg till att hon kom i kontakt med HRF.
– Papperslösa kommer till oss när de får allvarliga problem och till 95 procent handlar det om uteblivna löner, säger Katja Ojanne.

Det är LO, TCO och Saco som finansierar centret, vars syfte är att hjälpa pappers­lösa och asylsökande att ta tillvara sina rättigheter på ­arbetsmarknaden.
– Vi kommer att hålla fackliga grundkurser där både papperslösa och arbetskraftsmigranter kan delta, berättar Katja Ojanne.
Men det har inte alltid varit självklart att facket ska hjälpa papperslösa.
– När jag klev in i styrelsen för centret började jag titta på vad vi på HRF gör för dem. I centrets stadgar stod det klart och tydligt att papperslösa ska ha facklig hjälp.
Trots att tre centralorganisationer finansierar centret berättar Katja Ojanne om oenigheten inom fack­föreningsrörelsen.
– En fråga som då och då kommer upp är om  vi verkligen ska driva ärenden för dem som inte är medlemmar. Mitt svar är alltid ja. Dels har HRF stadgar som säger vi ska organisera papperslösa. Dels är HRF med i Fackligt center för papperslösa, säger Katja Ojanne.

Vi står inför en förändrad arbetsmarknad där både arbetstillfällen och människor flyttas runt. Det, menar Katja Ojanne, ställer nya krav på fackförbunden.
– Migranter kan då betraktas som att de konkurrerar ut, att de underminerar kollektivavtalen. Mitt svar är att de är precis som alla andra icke-medlemmar. Vi måste organisera dem. Det är inte enskilda individer som är problemet utan lagstiftningen som gör att det går att utnyttja människor.
Fler LO-förbund borde lyfta frågan om varför facken ska hjälpa migranter, tycker Katja Ojanne.
– Rädslan för den nya arbetsmarknaden måste ersättas med att alla på den svenska arbetsmarknaden ska organiseras. Det måste vara vårt mål.

Fackligt center för papperslösa

23 fackförbund från LO, Saco och TCO är med i centret för ­papperslösa.
Sedan starten 2008 har 350 ­papperslösa sökt upp centret.
Facket har förhandlat med arbetsgivare om uteblivna löner för 32 papperslösa. Det har lett till utbetalningar på 2 miljoner kronor.
Numret till linjen för papperslösa är 020-160 10 06. Varje år kommer 50 samtal in till ­centret och 100 ringer till Vision/ST.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här