Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Papperslösa ska ha facklig hjälp”

Fackligt center för papperslösa har hjälpt Maria och många andra som blivit lurade och utnyttjade. Den förändrade arbetsmarknaden ställer nya krav på fackförbunden, säger HRF:aren Katja Ojanne.

Publicerad 17 juni 2013
inlinebild
Katja Ojanne, HRF:are och aktiv i fackligt center för papperslösa. Foto: Sofia Andersson

Varje måndag har Fackligt center för papperslösa öppet. Lokalen ligger i centrala Stockholm och drivs med ideellt arbete. Hit kommer människor som inte får ut sin lön, som arbetar för långa arbets­dagar, utsätts för sexuella trakasserier eller jobbar i en farlig arbetsmiljö.
Katja Ojanne är fackligt aktiv i ­HRF och sitter även i styrelsen för centret. När Maria hörde av sig till Fackligt center för pappers­lösa, var det Katja Ojanne som såg till att hon kom i kontakt med HRF.
– Papperslösa kommer till oss när de får allvarliga problem och till 95 procent handlar det om uteblivna löner, säger Katja Ojanne.

Det är LO, TCO och Saco som finansierar centret, vars syfte är att hjälpa pappers­lösa och asylsökande att ta tillvara sina rättigheter på ­arbetsmarknaden.
– Vi kommer att hålla fackliga grundkurser där både papperslösa och arbetskraftsmigranter kan delta, berättar Katja Ojanne.
Men det har inte alltid varit självklart att facket ska hjälpa papperslösa.
– När jag klev in i styrelsen för centret började jag titta på vad vi på HRF gör för dem. I centrets stadgar stod det klart och tydligt att papperslösa ska ha facklig hjälp.
Trots att tre centralorganisationer finansierar centret berättar Katja Ojanne om oenigheten inom fack­föreningsrörelsen.
– En fråga som då och då kommer upp är om  vi verkligen ska driva ärenden för dem som inte är medlemmar. Mitt svar är alltid ja. Dels har HRF stadgar som säger vi ska organisera papperslösa. Dels är HRF med i Fackligt center för papperslösa, säger Katja Ojanne.

Vi står inför en förändrad arbetsmarknad där både arbetstillfällen och människor flyttas runt. Det, menar Katja Ojanne, ställer nya krav på fackförbunden.
– Migranter kan då betraktas som att de konkurrerar ut, att de underminerar kollektivavtalen. Mitt svar är att de är precis som alla andra icke-medlemmar. Vi måste organisera dem. Det är inte enskilda individer som är problemet utan lagstiftningen som gör att det går att utnyttja människor.
Fler LO-förbund borde lyfta frågan om varför facken ska hjälpa migranter, tycker Katja Ojanne.
– Rädslan för den nya arbetsmarknaden måste ersättas med att alla på den svenska arbetsmarknaden ska organiseras. Det måste vara vårt mål.

Fackligt center för papperslösa

23 fackförbund från LO, Saco och TCO är med i centret för ­papperslösa.
Sedan starten 2008 har 350 ­papperslösa sökt upp centret.
Facket har förhandlat med arbetsgivare om uteblivna löner för 32 papperslösa. Det har lett till utbetalningar på 2 miljoner kronor.
Numret till linjen för papperslösa är 020-160 10 06. Varje år kommer 50 samtal in till ­centret och 100 ringer till Vision/ST.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här