”Papperslösa ska ha facklig hjälp”

Fackligt center för papperslösa har hjälpt Maria och många andra som blivit lurade och utnyttjade. Den förändrade arbetsmarknaden ställer nya krav på fackförbunden, säger HRF:aren Katja Ojanne.

Varje måndag har Fackligt center för papperslösa öppet. Lokalen ligger i centrala Stockholm och drivs med ideellt arbete. Hit kommer människor som inte får ut sin lön, som arbetar för långa arbets­dagar, utsätts för sexuella trakasserier eller jobbar i en farlig arbetsmiljö.
Katja Ojanne är fackligt aktiv i ­HRF och sitter även i styrelsen för centret. När Maria hörde av sig till Fackligt center för pappers­lösa, var det Katja Ojanne som såg till att hon kom i kontakt med HRF.
– Papperslösa kommer till oss när de får allvarliga problem och till 95 procent handlar det om uteblivna löner, säger Katja Ojanne.

Det är LO, TCO och Saco som finansierar centret, vars syfte är att hjälpa pappers­lösa och asylsökande att ta tillvara sina rättigheter på ­arbetsmarknaden.
– Vi kommer att hålla fackliga grundkurser där både papperslösa och arbetskraftsmigranter kan delta, berättar Katja Ojanne.
Men det har inte alltid varit självklart att facket ska hjälpa papperslösa.
– När jag klev in i styrelsen för centret började jag titta på vad vi på HRF gör för dem. I centrets stadgar stod det klart och tydligt att papperslösa ska ha facklig hjälp.
Trots att tre centralorganisationer finansierar centret berättar Katja Ojanne om oenigheten inom fack­föreningsrörelsen.
– En fråga som då och då kommer upp är om  vi verkligen ska driva ärenden för dem som inte är medlemmar. Mitt svar är alltid ja. Dels har HRF stadgar som säger vi ska organisera papperslösa. Dels är HRF med i Fackligt center för papperslösa, säger Katja Ojanne.

Vi står inför en förändrad arbetsmarknad där både arbetstillfällen och människor flyttas runt. Det, menar Katja Ojanne, ställer nya krav på fackförbunden.
– Migranter kan då betraktas som att de konkurrerar ut, att de underminerar kollektivavtalen. Mitt svar är att de är precis som alla andra icke-medlemmar. Vi måste organisera dem. Det är inte enskilda individer som är problemet utan lagstiftningen som gör att det går att utnyttja människor.
Fler LO-förbund borde lyfta frågan om varför facken ska hjälpa migranter, tycker Katja Ojanne.
– Rädslan för den nya arbetsmarknaden måste ersättas med att alla på den svenska arbetsmarknaden ska organiseras. Det måste vara vårt mål.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.