Utlandsfödda är en viktig rekryteringspotential för hotell och restaurang. Inte minst de som ännu står utanför arbetsmarknaden. Men arbetsmarknadsutbildningarna måste bli bättre.
Hotell och restaurang har ännu inte fullt ut hämtat sig från covidpandemins personalflykt. Branschen behöver fortfarande fylla på med utbildad arbetskraft. Och då behöver även dolda resurser mobiliseras.
Rekryteringspotentialen finns till stor del bland grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden. Det framkom bland annat i en rapport till Tillväxtverket häromåret.
Men där slogs även fast att ”de insatser som görs för att kombinera kompetensförsörjning och integration fungerar dåligt.”
Håller inte måttet
Arbetsmarknadsutbildningarna, som riktar sig till personer långt ifrån arbetsmarknaden, står som helhet för en liten del av näringens kompetensförsörjning. Men för utrikes födda är de en viktig väg in.
Ett problem då är att utbildningarna, enligt bland andra branschorganisationen Visita, inte håller måttet. Andelen som får jobb efter en arbetsmarknadsutbildning på området hotell, restaurang och storhushåll ligger stadigt lågt jämfört med andra branscher.
2023 och 2024 var genomsnittet för alla arbetsmarknadsutbildningar att en av fyra hade hittat ett osubventionerat jobb tre månader efter examen. Bland de som gått hotell och restaurang var det bara en av sex.
2025 hade 18 procent av de som gått hotell och restaurang en ickesubventionerad anställning 90 dagar efter utbildningen. Motsvarande siffror för samtliga branscher var ett snitt på 26,6 procent. Sedan 2021 har skillnaden mellan hotell och restaurang och snittet för övriga hela tiden legat mellan 5 och 13 procent. Utbildningar inom till exempel transport leder till en avsevärt högre andel anställda.
Bättre för tjugo år sedan
Annat var det i början av 2000-talet, enligt Agneta Mattsson på Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i Malmö. Hon har ett långt perspektiv på arbetsmarknadsutbildningen.
– För tjugo år sedan var det i snitt sju av tio som hade jobb efter tre månader. Det handlar ju också om vilka arbetssökande vi i dag har att erbjuda de här utbildningarna till. De inskrivna då hade kanske en lite starkare position på arbetsmarknaden.
För vissa arbetssökande är det inte arbetsmarknadsutbildning som är rätt väg till ett arbete, säger hon. I stället behövs insatser, som kanske inte finns hos Arbetsförmedlingen.
– Förr hade vi en väldigt tydlig gallring i vilka som fick en viss utbildning, och hade kanske en arbetsgivare som stod och väntade på dig efteråt. Det har ju förändrats över åren. Och fler deltagare i dag har stora brister i svenska språket.
Funkar som brygga
För de som står så långt ifrån arbetsmarknaden att de har svårt att tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser kan arbetsintegrerande sociala företag fungera som ett viktigt första steg, en brygga.
– Olika sådana alternativ kan vara väldigt värdefulla, och för individerna helt avgörande, konstaterar Agneta Mattsson.
Peter Thomelius är ansvarig för frågor om kompetensförsörjning hos branschens arbetsgivarorganisation Visita Han pekar på den stora kvalitetsskillnader mellan olika arbetsmarknadsutbildningar:
– Vissa fungerar bra medan andra funkar mindre bra. Arbetsmarknadsutbildningar behöver bli bättre och hålla högre kvalité för att vara en reell väg in i besöksnäringen. Det handlar dels om att matcha fram personer som faktiskt vill jobba i näringen och inte bara sagt sig vara intresserade av till exempel mat.
Vill se yrkesprov
Det handlar också om att öka samarbetet med branschen.
– Många företag vill engagera sig i utbildningar. Men då måste man veta att det också kan ge resultat i form av anställningsbara personer. Som det är nu är det i många fall för stora brister. Utbildningarna behöver avslutas med ett yrkesprov för att veta att individen är anställningsbar, säger Peter Thomelius.
HRF:s ombudsman Marina Nilsson betonar att arbetsgivare, fackförbund och utbildningsanordnare behöver samverka för att säkerställa att utbildningarna leder till anställningsbar kompetens.
– För att utbildningarna ska leda till jobb krävs att innehållet motsvarar branschens behov och att deltagarna får rätt kunskaper och färdigheter, säger hon.
Arbetsgivarnas ansvar
Marina Nilsson poängterar också att arbetsgivarna har ett ansvar att ta väl hand om deltagarna under praktikperioden.
En god introduktion, handledning och trygga villkor är avgörande för att människor ska söka sig till branschen och vilja stanna kvar i yrket.
– Arbetsmarknadsutbildningar får inte enbart ses som ett sätt att fylla vakanser, utan ska bidra till hållbara jobb med schyssta villkor, utvecklingsmöjligheter och ekonomisk trygghet.
