Ur temat Skyddsombud
Nyheter ARBETSMILJÖ

Besök av regionala skyddsombud ökar

Antalet besök av de regionala skyddsombuden inom Hotell- och restaurangfacket fortsätter att öka. Det görs också allt fler skyddsronder.

Publicerad 27 januari 2020
Besök av regionala skyddsombud ökar
Det finns cirka 60 regionala skyddsombud inom HRF. Foto: Kent Eng

För fjärde året i rad ökar HRF:s regionala skyddsombud sin närvaro på jobbet.

Under 2019 gjorde de 1 206 besök, en ökning med 178 jämfört med året innan. Det var också fler arbetsplatser som fick besök, 937 jämfört med 837 året innan.

De flesta besöken handlade om systematiskt arbetsmiljöarbete. Den vanligaste aktiviteten var skyddsrond följt av sådant som rör psykosociala frågor.

Kent Johansson, ombudsman och central handläggare av arbetsmiljöfrågor, tror att besöken blivit fler tack vare att HRF ökat sitt fokus på de regionala skyddsombuden.
– Alla regionala skyddsombud, både ombudsmän och fackligt förtroendevalda, blir kallade till RSO-träffar. Vi har också påbörjat en utbildning om rollen.

Det gör ett regionalt skyddsombud

Regionala skyddsombud, RSO, stöttar mindre arbetsplatser som inte har något eget skyddsombud. De kan även vara stöd för lokala skyddsombud. Alla ombudsmän inom HRF är regionala skyddsombud, liksom omkring 25 förtroendevalda.

Skyddsronder har gått om psykosociala frågor som den vanligaste aktiviteten vid besöken.

HRF presenterade i början av 2019 en checklista för skyddsronder som kan användas vid det första arbetsplatsbesöket.
– Det kan ha bidragit till att det genomfördes fler och mer strukturerade skyddsronder, säger Kent Johansson.

Tio vanligaste aktiviteterna 2019

  1. Skyddsrond, 409
  2. Psykosociala frågor, 217
  3. Schema, 185
  4. Arbetstidsfrågor, 153
  5. Samarbetssvårigheter, 117
  6. Rehab, 116
  7. Kränkningar, 74
  8. Skyddsombud, 60
  9. Diskrimineringsfrågor, 33
  10. Ritningsgranskning, 30

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

Få koll på köksfarorna

Vassa knivar, het olja, stress – ett restaurangkök är inte att leka med. Här är åtta vanliga orsaker till skador.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Få koll på köksfarorna
Restaurangkökets vanligaste olycksorsak lämnar ofta spår efter sig på armarna. Foto: Anna-Karin Nilsson

1 Brännheta saker. Handen i fritösen? Översköljd av kokande pölsa? Jo, det har hänt. Brännskador är vanligaste köksolyckan. Kontakta vården om det bildas blåsor och om skadan är större än den egna handen.

2 Hala golv och annat som får en ur balans. Näst vanligast är fallolyckor. Fel skor, olja och mat­rester på golvet blir en farlig kombo. Lösning: bra skor och halk­behandlade golv. Fall kan leda till frakturer i handled eller arm, när man tar emot sig. Ben, fotleder och skuldror kan också skadas.

3 Bästa arbetsredskapet men orsak till tredje vanligaste skadan: kniven. Vid mindre sår, prova att dra ihop sårkanterna med ett plåster. Vid djupare sår, kontakta vården. Pulserar blodet, se till att personen ligger ner, använd tryckförband och ring 112.

4 Elolyckor är inte de vanligaste, men farliga. Kontakta genast vården om någon fått ström genom kroppen. Ring 112 om personen har svårt att andas, oregelbunden eller ingen puls, kramper eller är medvetslös.

5 Stress. Är det bråttom skär man sig lättare eller tar genvägar som att tömma olja innan den svalnat. Lagom bemanning minskar stressen och därmed olyckorna.

6 Nonchalans är en annan bov. Till exempel ska kokgrytor besik­tigas, men det missar ofta arbetsgivare. Eller så görs det, men felen åtgärdas inte.

7 Trånga kök. När mycket mat ska ut fort och många trängs om utrymmet ökar också risken för de flesta olyckor.

8 Dålig introduktion. Personalomsättningen är hög i branschen, då är det viktigt att nyanställda får bra introduktion i arbetssätt och säkerhet för att minska riskerna.

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Nyheter ARBETSMILJÖ

»Oljan var 240 grader«

Bryan Conejeros är kock och skyddsombud på Sturehof och har känt flera av köksfarorna in på bara skinnet.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
»Oljan var 240 grader«
Bryan Conejeros, kock och skyddsombud med koll på kökets olycksrisker. Foto: Mostphotos, Privat

Vad har du själv råkat ut för?
– Jag fick för mig att göra naanbröd. Oljan var 240 grader. Jag skulle steka 25 bröd, på det nittonde föll degen isär, ner i oljan och skvätte på armen. Det blev andra och tredje gradens brännskada och började blöda. När man ska steka fisk händer det ofta att vätskan i fisken expanderar. Det blir som små explosioner i oljan. Knivar skär man sig på hela tiden. För min del beror det på slarv, att jag inte är fokuserad när det är lugnt. Skärmaskin har jag också skurit mig på när jag var ny i branschen. Det blev ett tunt sår, för jag skulle skära parmaskinka.

Och dina kollegor?
– En kollega fick en kastrull varm buljong över fötterna. Han var sjukskriven 2,5 vecka. Någon hade lagt en sked under kastrullen för att få ner värmen snabbt. Vibrationer gjorde att den välte.Tidigare hade vi en del halkolyckor. Särskilt bland serveringspersonal som passerade våta golv i vanliga skor. Men nu har golven halkbehandlats och vi har halklister i trapporna.

Vad har ni mer gjort för att minska olyckorna?
– Mycket händer för att man tar genvägar på grund av stress eller lathet. Eller för att man jobbar för många på trång yta. Vi har sett över hela produktionskedjan och våra rutiner. Till exempel ska två personer inte stå och skala 50 kilo lök samtidigt som de har 15 såskastruller på gång. Andra som har luckor kan göra det. Städrutiner och introduktion till nyanställda är också viktigt.

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Nyheter utbildning

Stipendium ska hjälpa drabbade anställda

För att hjälpa branschanställda som förlorat jobbet i coronakrisen startar vin- och spritleverantören Altia nu ett nytt utbildningsstipendium. Alla som vill utvecklas – och stanna kvar i branschen kan söka, säger Helena Lindquist, försäljningsdirektör på Altia.

Publicerad 7 april 2020 Kommentera
Stipendium ska hjälpa drabbade anställda
Den som vill vidareutbilda sig, till exempel till sommelier, kan söka stipendiet. Foto: LightField/Mostphotos
Helena Lindquist. Foto: Altia

– Vi ville göra något positivt i den här negativa situationen. Våra kunder är hotell, restauranger och barer, och vi ser ju att det går dåligt för många. Och de restauranganställda har det ännu tuffare. De kanske permitteras eller varslas och vet inte om de kan eller bör fortsätta i branschen. Det var en av våra säljare som kom med idén om ett stipendium och alla gick i gång på det. Vi har en fantastisk branschkultur i Sverige med människor i världsklass. Det får inte försvinna. Alla duktiga människor får inte lämna branschen.

Vad innebär stipendiet?
– Det är ett stipendium till utbildning, så att man ska ha möjlighet att stanna i branschen. Den som har blivit permitterad kan hoppa på en utbildning. När det här är över kommer det att behövas jättemycket personal. Målet är att vi ska bekosta utbildning för cirka 20 personer i år, utspritt på två tillfällen. Vi hoppas att vi kan finansiera en hel klass med branschanställda.

Fakta: Altia krOgfolk-hjälpen

Stipendiet heter Altia krOgfolk-hjälpen och finansieras av vin- och spritleverantören Altia. Hur stor den totala stipendiesumman blir beror delvis på försäljningen av spritsorten OP Anderson Destilleri Organic Dry Gin. Altia donerar fem kronor per såld flaska under 2020.

I juryn sitter Fredrik Eriksson från Långbro Värdshus och Nationalmuseum, Hedda Bruce, bartender på Tjoget, Jens Odén som är delägare på ESS Group Restaurangdrift och Helene Söderberg, driftchef på Ekstedt.

Läs mer och ansök här.

Vem kan söka?
– Alla som jobbar inom hotell, restaurang, bar, ja hela besöksnäringen. Alla som vill utvecklas i branschen. Det kan vara att man vill gå en utbildning till kock, sommelier, restaurangchef. Vi är öppna för allt. Det måste inte vara rena branschutbildningar, utan det kan till exempel vara en restaurangchef som vill plugga ekonomi.

Hur går det till?
– Man får motivera i sin ansökan vad man vill göra och varför. Vi vill också ha en rekommendation från en nuvarande eller tidigare chef eller ägare. Sedan har vi en grupp representanter från olika delar av branschen som kommer att välja ut vilka som får stipendium.

Hur snabbt kan stipendierna delas ut?
– Vi har satt första juni som sista ansökningsdag. Sedan hoppas vi kunna ge besked under högsommaren, kanske under juli. Och så har vi satt en andra ansökningsomgång i oktober. Men vi tänker att det ska vara långsiktigt, att vi ska fortsätta med det här nästa år också. Förhoppningsvis är det mindre krisbetonat då, mer som ett utbildningsstipendium.

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Fråga om jobbet.
93
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här