Säker sula sällsynt i köken

Stress, fett och spill. Halkolyckor händer lätt i restaurangkök. Rätt skor är avgörande, men ändå är det få anställda som får halksäkra skyddsskor av sin arbetsgivare.

På Lugna gatan i Västerås får alla anställda halksäkra skyddsskor. Foto: Jonas Bilberg

Hämtade en pommes­kartong från frysrum för att fylla på pommesfrys. Halkade på väg till pommesfrysen. Ramlade framlänges, höll fortfarande pommeskartong. Ramlade på huvudet och höger axel och arm. Skador: Hjärnskakning, skadad syn på nära håll, samt suddig syn och dubbelseende ibland, huvudvärk som kommer och går, intern blödning i axel och armbåge, infektion i axel och armbåge.
Så lyder en av alla anmälningar till Arbetsmiljöverket om restauranganställda som råkat ut för allvarliga fallolyckor de senaste åren.

Att halka eller ramla tillhör de vanligaste olyckorna bakom skador i restaurangbranschen. Det visar både statistik från Arbetsmiljöverket och Afa Försäkring.

Bara hittills i år har restauranganställda anmält 57 allvarliga fallolyckor med sjukfrånvaro som följd till Arbetsmiljöverket.
Följderna inkluderar brutna ben, hjärnskakningar och långa sjukskrivningar.

Men trots de allvarliga halkriskerna är det få arbetsgivare i branschen som förser sina anställda med halksäkra skor gratis.

En av dem som faktiskt gör det är restaurang Lugna gatan i Västerås, som drivs av Compass Group.

Här får alla anställda två par halksäkra skyddsskor per år, berättar Anne-Marie Tibblin, skyddsombud och kallskänka.

– Vi tittar på nätet och sedan säger vi åt chefen vad vi vill ha, så beställer de. Vi är jättenöjda med den lösningen.

Personalen väljer själva ur företaget Arbeskos sortiment. Det enda kravet som arbetsgivaren ställer är att skorna ska vara halksäkra.

– Godkända skor ska det vara. Det är bra, då går vi stadigt och halkar inte. I övrigt är det ingen som sätter stopp för pris eller så. Vi ska ha det vi behöver, säger Anne-Marie.

Först tyckte företaget att vi skulle få en sko betald.

Det var någon gång på 90-talet som personalen på Lugna gatan krävde att få skor av arbetsgivaren.
– Innan dess fick man skaffa egna skor. Då kom en del med gympaskor eller foppatofflor och halkade runt. Så vi sa ifrån. Det blev en facklig fråga där vi förhandlade fram skor. Först tyckte företaget att vi skulle få en sko betald. Men det tyckte vi var lite konstigt, att vi bara skulle gå omkring med en sko.

I köket på Lugna gatan finns även fler halkförebyggande åtgärder, som en gul varningsskylt som de sätter fram när det har blivit fuktigt eller kladdigt på golvet.

– Den slänger man upp om man har tappat något på golvet medan man torkar upp. Så fort det är blött, eller när de har stått och stekt. Det är livsfarligt när det blir oljestänk på golvet. Då måste man varna så att ingen kommer där i full fart.

Anne-Marie visar också upp stå­mattan hon har fått för att skona knän och fötter.
– Den gör så att man bevarar kroppen längre när man står så mycket som vi gör. Vi har flera sådana, bland annat i kassorna. Det är jättebra.

Anne-Marie har svårt att förstå de arbetsgivare som inte vill betala för halksäkra skor. Man kan se det som en ganska billig försäkring, säger hon.
– Det handlar ju om säkerhet för personalen. Det är ju vi på golvet som jobbar in pengarna åt företagen. Då borde man väl kunna ge personalen skor? Att folk ramlar och bryter saker, det är inte så roligt.

Samtidigt är det också upp till de anställda att kräva sin rätt, säger Anne-Marie.
– Jag förstår inte varför man inte ställer krav på arbetsgivaren. Det gjorde vi, men så fick vi skor också. Det är väl ingen som vill gå med sina egna skor på jobbet?