Fokus ARBETSSKOR

Säker sula sällsynt i köken

Stress, fett och spill. Halkolyckor händer lätt i restaurangkök. Rätt skor är avgörande, men ändå är det få anställda som får halksäkra skyddsskor av sin arbetsgivare.

Publicerad 23 augusti 2021
Säker sula sällsynt i köken
På Lugna gatan i Västerås får alla anställda halksäkra skyddsskor. Foto: Jonas Bilberg

Hämtade en pommes­kartong från frysrum för att fylla på pommesfrys. Halkade på väg till pommesfrysen. Ramlade framlänges, höll fortfarande pommeskartong. Ramlade på huvudet och höger axel och arm. Skador: Hjärnskakning, skadad syn på nära håll, samt suddig syn och dubbelseende ibland, huvudvärk som kommer och går, intern blödning i axel och armbåge, infektion i axel och armbåge.
Så lyder en av alla anmälningar till Arbetsmiljöverket om restauranganställda som råkat ut för allvarliga fallolyckor de senaste åren.

Att halka eller ramla tillhör de vanligaste olyckorna bakom skador i restaurangbranschen. Det visar både statistik från Arbetsmiljöverket och Afa Försäkring.

Näst vanligaste skadeorsaken

De fyra vanligaste orsakerna till olycksfall som gett restauranganställda ersättning från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada via Afa Försäkring. Statistiken rör åren 2010–2016.

  1. Hetta, eld, explosion m. m: 2 907
  2. Fall: 2 417
  3. Skuren av kniv: 1 266
  4. Skuren av annat, t ex glas: 956

 

Bara hittills i år har restauranganställda anmält 57 allvarliga fallolyckor med sjukfrånvaro som följd till Arbetsmiljöverket.
Följderna inkluderar brutna ben, hjärnskakningar och långa sjukskrivningar.

Men trots de allvarliga halkriskerna är det få arbetsgivare i branschen som förser sina anställda med halksäkra skor gratis.

En av dem som faktiskt gör det är restaurang Lugna gatan i Västerås, som drivs av Compass Group.

Anne-Marie Tibblin. Foto: Jonas Bilberg

Här får alla anställda två par halksäkra skyddsskor per år, berättar Anne-Marie Tibblin, skyddsombud och kallskänka.

– Vi tittar på nätet och sedan säger vi åt chefen vad vi vill ha, så beställer de. Vi är jättenöjda med den lösningen.

Personalen väljer själva ur företaget Arbeskos sortiment. Det enda kravet som arbetsgivaren ställer är att skorna ska vara halksäkra.

På Lugna gatan får de anställda två par arbetsskor per år. Foto: Jonas Bilberg
En varningsskylt ställs fram när det har blivit fuktigt eller kladdigt på golvet. Foto: Jonas Bilberg
Anne-Marie Tibblin står på en ergonomisk ståmatta för att skona knän och fötter. Foto: Jonas Bilberg

– Godkända skor ska det vara. Det är bra, då går vi stadigt och halkar inte. I övrigt är det ingen som sätter stopp för pris eller så. Vi ska ha det vi behöver, säger Anne-Marie.

Först tyckte företaget att vi skulle få en sko betald.

Det var någon gång på 90-talet som personalen på Lugna gatan krävde att få skor av arbetsgivaren.
– Innan dess fick man skaffa egna skor. Då kom en del med gympaskor eller foppatofflor och halkade runt. Så vi sa ifrån. Det blev en facklig fråga där vi förhandlade fram skor. Först tyckte företaget att vi skulle få en sko betald. Men det tyckte vi var lite konstigt, att vi bara skulle gå omkring med en sko.

Två par per år

  • På Lugna gatan får alla anställda två par skor per år.
  • De väljer skor fritt ur ett visst sortiment. Kravet är att de ska vara halksäkra.
  • Arbetsgivaren beställer åt personalen.

I köket på Lugna gatan finns även fler halkförebyggande åtgärder, som en gul varningsskylt som de sätter fram när det har blivit fuktigt eller kladdigt på golvet.

– Den slänger man upp om man har tappat något på golvet medan man torkar upp. Så fort det är blött, eller när de har stått och stekt. Det är livsfarligt när det blir oljestänk på golvet. Då måste man varna så att ingen kommer där i full fart.

Anne-Marie visar också upp stå­mattan hon har fått för att skona knän och fötter.
– Den gör så att man bevarar kroppen längre när man står så mycket som vi gör. Vi har flera sådana, bland annat i kassorna. Det är jättebra.

Receptet på bra köksskor

  • Skor som ska användas i restaurangkök bör vara vattenavvisande och fotriktiga med sviktande sula och en bakkappa som håller foten på plats.
  • De bör ha en särskild sula som motverkar halka. Halkdämpande sulor finns i många olika varianter, gemensamt är att de skapar mycket friktion mot underlaget.
  • Det är också viktigt att välja exakt rätt storlek.
  • Skorna bör ha en heltäckande ovansula som skyddar mot stänk från till exempel rengöringsmedel, heta vätskor eller vassa redskap. Det kan vara aktuellt att ha skor med tåhätta.

Anne-Marie har svårt att förstå de arbetsgivare som inte vill betala för halksäkra skor. Man kan se det som en ganska billig försäkring, säger hon.
– Det handlar ju om säkerhet för personalen. Det är ju vi på golvet som jobbar in pengarna åt företagen. Då borde man väl kunna ge personalen skor? Att folk ramlar och bryter saker, det är inte så roligt.

Samtidigt är det också upp till de anställda att kräva sin rätt, säger Anne-Marie.
– Jag förstår inte varför man inte ställer krav på arbetsgivaren. Det gjorde vi, men så fick vi skor också. Det är väl ingen som vill gå med sina egna skor på jobbet?

Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här