Ur temat Skyddsombud
Nyheter ARBETSMILJÖ

Regionala skyddsombud motarbetas

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud gjorde fler besök under 2016 än året innan. Men besöken skulle kunna vara ännu fler, om inte arbetsgivare ställde in i sista stund, berättar regionala skyddsombudet Christian Forsman.

Publicerad 3 april 2017

De regionala skyddsombuden stöttar mindre arbetsplatser som inte har något eget skyddsombud och kan fungera som stöd för lokala skyddsombud.
Alla ombudsmän inom HRF är även RSO, men det finns också omkring 40 förtroendevalda som har uppdraget.

Så finansieras RSO

De regionala skyddsombuden finansieras med statliga medel och fackförbundens medlemsintäkter. LO:s avtalsråd arbetar för närvarande med ett förslag till ny modell för hur de statliga pengarna ska fördelas mellan förbunden.

Antalet arbetsplatsbesök ökade för HRF:s regionala skyddsombud förra året. Under 2016 gjordes 538 besök, året innan var antalet 441. Det visar den statistik som HRF sammanställer varje år.
Den vanligaste anledningen till att de regionala skyddsombuden besöker en arbetsplats är systematiskt arbetsmiljöarbete. Medicinska och sociala frågor är också vanliga.

Christian Forsman
Christian Forsman. Foto: Anna-Karin Nilsson

Christian Forsman som arbetar på Gothia Towers är förtroendevald och RSO i avdelning Väst.
Under året har han haft fokus på att få i gång systematiskt arbetsmiljöarbete, bland annat på Espresso House.
– HRF-medlemmar hör också av sig till oss från arbetsplatser där det kan ha hänt något, som en olycka eller en brand, eller där de inte har en bra arbetsmiljö.

Har arbetsplatsen varken skyddsombud eller skyddskommitté som kan agera tar Christian Forsman kontakt med arbetsgivaren.
– Vi bjuder in oss och försöker boka ett besök. Rör det den fysiska arbetsmiljön försöker vi göra en skyddsrond. Psykosociala frågor är svårare, då får man försöka prata med medlemmarna.

 Hur reagerar arbetsgivarna?
– Det finns de som välkomnar mig som en resurs, men andra gör allt de kan för att hindra genom att till exempel låta bli att svara på mejl. Det är också vanligt att vi har enats om tid för ett besök men när vi kommer är inte arbetsgivaren eller den ansvarige på plats.

Vad handlade besöken om?

Under 2016 gjorde HRF:s skyddsombud 538 besök på arbetsplatser. Huvudsakliga området för besöken var:

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete, 226 besök
  • Medicinska och sociala frågor, 113 besök
  • Teknik, risker som rör maskiner, lyft med mera, 11 besök
  • Yrkeshygien, t ex kemiska hälsorisker, 2 besök
  • Annat, 186 besök

I avdelning Väst gjordes 60 RSO-besök under 2016, året innan 74. Avdelningen räknar dock med att ungefär dubbelt så många besök var inplanerade men ställdes in av arbetsgivaren.

Christian Forsman skulle vilja utveckla rollen som RSO.
– Jag skulle vilja stötta de lokala skyddsombuden mer, särskilt de som är ensamma skyddsombud på arbetsplatsen. Vi har planer på att dela upp ansvaret geografiskt mellan oss regionala skyddsombud i Väst. Då skulle vi också kunna lyfta fram lokala skyddsombud som vill bli RSO. Vi skulle behöva vara fler som har det här uppdraget.

 

 

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här