Ur temat Skyddsombud
Nyheter ARBETSMILJÖ

Anna Hjortheden vann Årets skyddsombud

Anna Hjortheden på restaurang Sturehof är utsedd till Årets skyddsombud 2019. Bakom utmärkelsen står LO-distriktet i Stockholms län.

Publicerad 29 november 2019
Anna Hjortheden vann Årets skyddsombud
Anna Hjortheden, huvudskyddsombud, klubbordförande och servitris. Foto: Elis Hoffman

Grattis, vad betyder det att utses till Årets skyddsombud?
– Tack! Jag blir väldigt glad. Sedan tänker jag att ett sådant här pris får man inte ensam. Jag kunde inte ha fått det om jag inte haft vår klubb bakom mig, utan den hade det känts ensamt. Det är också roligt att Hotell- och restaurang som är ett relativt litet förbund uppmärksammas, att vi också jobbar hårt där ute.

Varför har du fått priset?
– Det är inte en specifik händelse, utan hela arbetsmiljöarbetet på Sturehof. Ibland känner man att vi har väl inte gjort så mycket, sedan när vi ska skriva årsberättelse och tittar i protokollen ser man att oj, vad mycket det var.

Har du några frågor som du tycker är extra viktiga?
– Det kan jag inte säga. Allt från halkremsor som saknas i trappan till dåligt ledarskap är viktigt. Jag tar tag i allt på samma sätt, på en gång, nu! Och ändå kan jag tycka att det tar lång tid. Men det är mycket som har blivit bättre de senaste åren.

Kan du berätta om några förbättringar?
– De kommer och halkbehandlar golven i köket två gånger om året. Ljudmiljön har blivit bättre. Vi gick med decibelmätare för ljudnivån störde både oss och gästerna. Sedan bestämdes det att det skulle bli nytt tak i matsalen, men de hade glömt baren där det var värst så det fick jag påpeka. Mycket i skyddsombudsarbetet handlar om att man är med och bevakar att arbetsgivaren inte missar något. Efteråt trodde vi att det inte var fullt i matsalen, för vi var inte så stressade. Men det var ljudnivån som hade gått ner.

Den psykosociala arbetsmiljön har också blivit bättre, till exempel när det gäller hur vi hanterar sexuella trakasserier. Nu vet vi konkret vad det betyder att ha nolltolerans. När en gäst tog en nisse på rumpan gick hon till hovmästaren som kunde säga till gästen att det var dags att gå hem.

Om priset

Priset går till en person eller grupp som målmedvetet har skapat en bra arbetsmiljö på en LO-arbetsplats i Stockholms län. Det ska ha skett en påtaglig förbättring av arbetsmiljön.

Har du några tips till skyddsombud som är nya i rollen?
– Kanske att man ska gå in med ett bra tonläge för att få arbetsgivaren att förstå att vi gör det här tillsammans och att det är win-win. Vi får en arbetsplats som vi vill stanna på och arbetsgivaren slipper att rekrytera nya. Har man en god ton och försöker få med arbetsgivaren på tåget går det bättre. Sedan finns det förstås arbetsgivare som inte vill hoppa på det där tåget. Då får man ta till andra åtgärder, kontakta Arbetsmiljöverket till exempel.

Ett annat tips är att inse att en del saker kan och ska ordnas på en gång, andra behöver ta tid. Har man en vaktmästare kan halkremsorna komma upp samma dag. Handlar det om attityder och ledarskap kan det ta längre tid.

Ingår i temat: Skyddsombud 27 artiklar

Alla artiklar i temat (24 till)
Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här