Ur temat Otrygga jobb
Nyheter visstider

Allt fler städare blir visstidsanställda

Tidsbegränsade anställningar är dubbelt så vanliga bland städare som bland alla anställda. Det visar siffror som SCB tagit fram på uppdrag av fyra fackförbundstidningar. Allra vanligast är visstider bland manliga städare.

Publicerad 18 januari 2017
Allt fler städare blir visstidsanställda
Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland manliga städare är andelen tidsbegränsade anställningar större. Foto: Istockphoto

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen tagit fram statistik över utvecklingen av visstidsanställningar bland städare från år 1997 fram till 2016. Siffrorna visar att visstidsanställningar är nästan dubbelt så vanliga bland städare som bland anställda på hela arbetsmarknaden. Det har dessutom ökat mer bland städare än bland anställda generellt.

Sofie Rehnström. Foto: LO

1997 arbetade 14 procent av alla anställda i Sverige med en tidsbegränsad anställning. År 2015 hade det ökat till 16 procent. Bland städare har andelen ökat från 23 till 30 procent under samma period.
– Jag tror att det är så enkelt att det är ett sätt som arbetsgivarna lärt sig spara pengar på. Arbetsgivarna har blivit bättre på det vi kallar att precisionsbemanna, att bara betala för precis den timmen eller tiden som man jobbar, inte för pauser och raster eller mindre effektiva timmar, säger Sofie Rehnström, utredare på LO.

Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland de män som jobbar med städning är andelen tidsbegränsade anställningar större än bland kvinnliga städare. 33 procent av de manliga städarna jobbar visstid medan 29 procent av de kvinnliga städarna gör det.
– Jag vet inte riktigt inte vad det kan bero på. Det går mot det vanliga mönstret på arbetsmarknaden. Traditionellt är ju kvinnor mer visstidsanställda än män, säger Sofie Rehnström.

Undersökningen

SCB tog fram siffrorna ­på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och
Seko-tidningen. Artikeln är ett samarbete mellan de fyra tidningarna, som alla har städare bland sina läsare.

Att de tidsbegränsade anställningarna har ökat är både LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv eniga om. Förra året tog de fram en gemensam rapport som visar på samma sak. Utredare från LO var Sofie Rehnström. Hon tror att en orsak är att det finns fler anställningsformer, som till exempel allmän visstid, som möjliggör för arbetsgivare att visstidsanställda i högre grad än tidigare.
– Oavsett hur arbetsgivarna hackar upp anställningarna får de ändå in personer som vill jobba. Jag vill absolut inte förringa de här jobben. Det är villkoren som är fel, säger hon.

För att komma åt problemet måste en rad saker göras – helst samtidigt, säger Sofie Rehnström.
– Vi behöver införa begränsningar, till exempel av hur kort tid du kan vara anställd. Vi behöver minska arbetslösheten och angripa det avtalsvägen. Det är vi i facken som är den mothållande kraften.

Patrik Karlsson. Foto: Svenskt Näringsliv

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, arbetade också med rapporten. Han tror att en förklaring till att visstiderna blivit fler är att konsumenterna i dag förväntar sig mer flexibilitet från företagen, vilket i sin tur ökar företagens behov av flexiblare bemanning. Att arbetare visstidsanställs i betydligt högre grad än tjänstemän menar Patrik Karlsson ligger i arbetsuppgifternas natur.
– Det är i många av arbetarnas arbetsuppgifter som variationen i verksamheten slår, till exempel över de olika säsongerna.

Svenskt Näringsliv och LO:s egen rapport visar att två av tre som har en tidsbegränsad anställning egentligen skulle föredra en tillsvidareanställning.

Kan något göras för att fler ska kunna få tillsvidaretjänster?
– Du kan aldrig få en situation där alla är nöjda, där vi samtidigt uppfyller företagens behov. Det är en utopi, säger Patrik Karlsson.

Statistiken har tagits fram av SCB på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen. Grafik: Elin Steen, Kommunalarbetaren och Sofia Andersson, Hotellrevyn.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ingår i temat: Otrygga jobb 19 artiklar

Alla artiklar i temat (16 till)
Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Nyheter SPRINGNOTA

East backar om springnotor

Springnotor på restaurang East skulle serveringspersonalen stå för – med sin dricks. Det enligt ett avtal som arbetsgivaren presenterat för de anställda. Ogiltigt avtal, menar Per Persson, avtalssekreterare på HRF. Nu har arbetsgivaren tvingats backa.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
East backar om springnotor
Restaurang East i Stockholm. Foto: Sofia Andersson

Den populära restaurangen vid Stureplan i Stockholm uppgav för tidningen Stockholm Direkt att man har som mest åtta till tio springnotor i månaden. Nu vill man att de ska bli färre. Ett led i det var att den som serverat gäster som smiter från notan ska kunna uppge giltiga skäl till att betalningen uteblivit. Annars skulle kostnaden dras från dricksen.

Ägaren till restaurangen säger till Stockholm Direkt att det är helt i enlighet med kollektivavtalet.

Per Persson på Hotell- och restaurangfacket håller inte med.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

– Dricksen ska gå till den enskilde, som skattar för pengarna. Arbetsgivaren har inget med de pengarna att göra. Skulle arbetsgivaren hålla inne dricksen eller till och med lägga beslag på den skulle jag betrakta det som stöld från den anställde.

Om restaurangen bestämmer sig för att hantera dricks som företagets intäkter ska man dessutom betala moms och arbetsgivaravgifter på pengarna.

Kollektivavtalet reglerar däremot hur man ska hantera löneavdrag vid springnotor.
– Då ska den anställde prata med sin närmaste chef, och sedan ska parterna utreda om den anställde varit grovt vårdslös eller till och med har agerat medvetet. Först därefter kan det bli fråga om avdrag för den anställde, och då ska man enligt kvittningslagen anmäla det till Kronofogden.

Restaurangägaren menade att de anställda har gått med på upplägget genom att underteckna ett avtal. Nu har han dock tvingats backa. Till Dagens Nyheter säger han att man inte kommer att dra kostnaden direkt från dricksen.
Enligt Per Persson hade han egentligen inget val.
– Ett sådant avtal skulle vara ogiltigt. För att ta ett annat exempel: Om avtalet säger att jag ska ha 120 kronor i timmen och jag går med på 75 i stället – då är det ogiltigt. Den anställde kan inte avtala om sämre villkor än de som finns i kollektivavtalet.

Hotellrevyn har försökt nå ägaren till East för en kommentar.

Nyheter arbetsskador

Branschanställda drabbas hårt av hot och våld

Hot och våld, som till exempel rån, ligger bakom en liten del av arbetsskadorna i restaurangbranschen. Men när det inträffar blir konsekvenserna ofta allvarliga, visar en ny rapport från Afa Försäkring.

Publicerad 11 december 2018 Kommentera
Branschanställda drabbas hårt av hot och våld
När restauranganställda drabbas av hot och våld handlar det oftast om rån. De personliga konsekvenserna blir ofta stora, visar Afa Försäkrings rapport. Foto: Ove Nordström/Mostphotos

Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall på grund av hot och våld är ganska liten i restaurangbranschen. År 2016 drabbades 0,1 på 1 000 restauranganställda av ett sådant olycksfall. Det kan jämföras med 4,9 på 1 000 lokförare och 2,6 på 1 000 poliser.

Men när restauranganställda utsätts får det betydligt oftare allvarliga konsekvenser. Här klassas fyra av tio arbetsolycksfall på grund av hot och våld som allvarliga. Det vill säga att olyckan lett till minst 30 dagars sjukskrivning eller läkning, alternativt medicinsk invaliditet.

Motsvarande siffra bland poliser är knappt vart tionde.
– Arbetsolycksfallen på grund av hot och våld kanske inte är lika många bland restauranganställda, men de är ofta allvarliga. Det förekommer ofta vapen, som knivar eller pistoler. Det gör att de här arbetsolycksfallen leder till stressreaktioner, säger Therese Ljung, analytiker på Afa Försäkring.

Det är vanligt att restauranganställda får en psykisk diagnos efter en allvarlig hot- och våldsorsakad arbetsolycka. Det gäller nio av tio kvinnor och drygt hälften av männen. Bland poliser, väktare och ordningsvakter är motsvarande siffra runt var fjärde.

Statistiken omfattar arbetsolyckor som anmälts till och godkänts av Afa Försäkring de senaste åren.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här