Ur temat Otrygga jobb
Nyheter visstider

Allt fler städare blir visstidsanställda

Tidsbegränsade anställningar är dubbelt så vanliga bland städare som bland alla anställda. Det visar siffror som SCB tagit fram på uppdrag av fyra fackförbundstidningar. Allra vanligast är visstider bland manliga städare.

Publicerad 18 januari 2017
Allt fler städare blir visstidsanställda
Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland manliga städare är andelen tidsbegränsade anställningar större. Foto: Istockphoto

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen tagit fram statistik över utvecklingen av visstidsanställningar bland städare från år 1997 fram till 2016. Siffrorna visar att visstidsanställningar är nästan dubbelt så vanliga bland städare som bland anställda på hela arbetsmarknaden. Det har dessutom ökat mer bland städare än bland anställda generellt.

Sofie Rehnström. Foto: LO

1997 arbetade 14 procent av alla anställda i Sverige med en tidsbegränsad anställning. År 2015 hade det ökat till 16 procent. Bland städare har andelen ökat från 23 till 30 procent under samma period.
– Jag tror att det är så enkelt att det är ett sätt som arbetsgivarna lärt sig spara pengar på. Arbetsgivarna har blivit bättre på det vi kallar att precisionsbemanna, att bara betala för precis den timmen eller tiden som man jobbar, inte för pauser och raster eller mindre effektiva timmar, säger Sofie Rehnström, utredare på LO.

Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland de män som jobbar med städning är andelen tidsbegränsade anställningar större än bland kvinnliga städare. 33 procent av de manliga städarna jobbar visstid medan 29 procent av de kvinnliga städarna gör det.
– Jag vet inte riktigt inte vad det kan bero på. Det går mot det vanliga mönstret på arbetsmarknaden. Traditionellt är ju kvinnor mer visstidsanställda än män, säger Sofie Rehnström.

Undersökningen

SCB tog fram siffrorna ­på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och
Seko-tidningen. Artikeln är ett samarbete mellan de fyra tidningarna, som alla har städare bland sina läsare.

Att de tidsbegränsade anställningarna har ökat är både LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv eniga om. Förra året tog de fram en gemensam rapport som visar på samma sak. Utredare från LO var Sofie Rehnström. Hon tror att en orsak är att det finns fler anställningsformer, som till exempel allmän visstid, som möjliggör för arbetsgivare att visstidsanställda i högre grad än tidigare.
– Oavsett hur arbetsgivarna hackar upp anställningarna får de ändå in personer som vill jobba. Jag vill absolut inte förringa de här jobben. Det är villkoren som är fel, säger hon.

För att komma åt problemet måste en rad saker göras – helst samtidigt, säger Sofie Rehnström.
– Vi behöver införa begränsningar, till exempel av hur kort tid du kan vara anställd. Vi behöver minska arbetslösheten och angripa det avtalsvägen. Det är vi i facken som är den mothållande kraften.

Patrik Karlsson. Foto: Svenskt Näringsliv

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, arbetade också med rapporten. Han tror att en förklaring till att visstiderna blivit fler är att konsumenterna i dag förväntar sig mer flexibilitet från företagen, vilket i sin tur ökar företagens behov av flexiblare bemanning. Att arbetare visstidsanställs i betydligt högre grad än tjänstemän menar Patrik Karlsson ligger i arbetsuppgifternas natur.
– Det är i många av arbetarnas arbetsuppgifter som variationen i verksamheten slår, till exempel över de olika säsongerna.

Svenskt Näringsliv och LO:s egen rapport visar att två av tre som har en tidsbegränsad anställning egentligen skulle föredra en tillsvidareanställning.

Kan något göras för att fler ska kunna få tillsvidaretjänster?
– Du kan aldrig få en situation där alla är nöjda, där vi samtidigt uppfyller företagens behov. Det är en utopi, säger Patrik Karlsson.

Statistiken har tagits fram av SCB på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen. Grafik: Elin Steen, Kommunalarbetaren och Sofia Andersson, Hotellrevyn.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ingår i temat: Otrygga jobb 21 artiklar

Alla artiklar i temat (18 till)
Nyheter föräldraskap

Hamburgerkedja toppar upp föräldrapenning

På hamburgerkedjan Bastard Burgers får de anställda numera extra ersättning när de är föräldralediga. Målet är att få in fler kvinnor i köken och att visa personalen uppskattning.

Publicerad 15 november 2019 Kommentera
Hamburgerkedja toppar upp föräldrapenning
På Bastard Burgers får anställda extra pengar när de är föräldralediga. Foto: Colourbox
Niclas Öberg. Foto: Bastard Burgers

Sedan starten 2016 har hamburgerkedjan Bastard Burgers vuxit kraftigt. I dag har kedjan cirka 300 anställda, fördelade på ett 30-tal restauranger över landet. En klar övervikt av de anställda är män, något som Bastard Burgers nu vill komma till rätta med.
– Vi har haft svårt att rekrytera kvinnor till köken. Där är det mest män. Vi vill att det ska vara mer jämnt fördelat, säger kedjans HR-chef Niclas Öberg.

För att bli en attraktivare arbetsgivare har kedjan nu börjat toppa upp de anställdas föräldrapenning när de är föräldralediga.
– Vi kommer att betala mellanskillnaden, det som saknas mellan lönen och ersättningen från Försäkringskassan och facket. Vi kommer att betala så att det blir 100 procent, säger Niclas Öberg.

Fakta: Pengar till föräldralediga

Anställda som är föräldralediga har rätt till pengar från Försäkringskassan. Du kan som mest få runt 80 procent av din vanliga inkomst.

Den som arbetar på ett Svenskt Näringslivs-företag där det finns något av LO-förbundens kollektivavtal kan också ha rätt till föräldrapenningstillägg från Afa Försäkring. Läs mer om det här.

Idén kom upp under en konferens i höstas, berättar han.
– Så jag kollade med ekonomikontoret vad det skulle kosta. Sedan tog vi ett snabbt beslut att det var värt det för att investera i vår personal.

Tillägget handlar dock inte bara om att locka fler kvinnor. Det handlar även om att uppmuntra män att vara föräldralediga och om att de anställda ska känna sig uppskattade, säger Niclas Öberg.
– Vi vill visa vår personal uppskattning. Vi har väldigt bra personal och vi vill att de ska känna sig trygga och vilja stanna. Vi vill behålla dem.

Ingår i temat: Otrygga jobb 21 artiklar

Alla artiklar i temat (18 till)
Nyheter brott

”De har levt under stor press”

När paret krävde lön för sitt arbete hotade krögaren att förstöra för deras familjemedlemmar i hemlandet. Det framgår av förundersökningen. - De har levt under stor press, säger parets målsägarbiträde Johanna Bergman.

Publicerad 15 november 2019 Kommentera
”De har levt under stor press”
Foto: Colourbox, Carina Andreasson/Mostphotos

I går var första dagen i rättegången mot den krögare i Norrköping som åtalas för att ha utnyttjat ett par från Bangladesh som gratis arbetskraft. Parets målsägarbiträde Johanna Bergman säger att händelsen varit påfrestande för de två målsägandena.
– Omständigheten att personerna stannat kvar trots det de har utsatts för talar för att de har levt under stor press. Det har framkommit att hoten när de ställt krav på lön inte bara varit riktade mot deras egen person utan även mot familjemedlemmar i hemlandet.

När krögaren träffade på paret hade de nyligen kommit till Sverige för att studera. Åklagaren menar att han då utnyttjat parets sårbara situation som nyanlända i Sverige.
– Man känner inte till rättssystemet och det gör att man är ett lovligt byte för personer som vill utnyttja andra. Man blir skyddslös, säger målsägarbiträdet Johanna Bergman.

Restaurangägaren förnekar brott. Han menar att paret inte alls har arbetat på restaurangen, och menar att det i stället är de som utnyttjat honom för mat och husrum. Rättegången fortsätter i Norrköpings tingsrätt på måndag i nästa vecka.

Ingår i temat: Otrygga jobb 21 artiklar

Alla artiklar i temat (18 till)
Nyheter

Ska kappsegla ”med skräckblandad förtjusning”

Nämen vänta lite …! I morgon beger sig HRF:s förbunds­ordförande Malin Ackholt iväg för att kappsegla över Atlanten.

Publicerad 15 november 2019 Kommentera
Ska kappsegla ”med skräckblandad förtjusning”
Malin Ackholt ska segla över Atlanten, en färd som beräknas ta 17-18 dygn. Foto: Peter Jönsson, Colourbox

När åker du?
– Jag åker från Sverige den 16 november, men starten går först den 24:e, från Las Palmas på Gran Canaria.

Hur länge är ni ute på havet?
– Om allt går som det ska tror jag att vi klarar det på 17–18 dygn. Det är knappt 3 000 distans till målet – Sankta Lucia i Karibien. En distans är 1 852 meter.

Malin Ackholt till sjöss. Foto: Privat

Hur stor är besättningen?
– Vi är åtta stycken, två kvinnor och sex män. Man har ett schema ombord som man följer. Man jobbar sina timmar och sedan är man ledig. De uppgifter som inte handlar om seglingen, som kökstjänst, delar vi på.

Vad gör ni när ni är lediga?
– Jag tror att man kanske jobbar en del då också. Men om det är fint väder kan man sola, läsa … ta det lugnt helt enkelt. Framför allt är det en lång tid utan att vara uppkopplad. Jag tror aldrig att jag har varit utan internet så länge förut. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot det.

Är ni proffsseglare?
– Nej nej nej! Det är väldigt varierande erfarenhet. Skepparen har gjort det här ett tiotal gånger och har seglat jorden runt. Så han är den mest erfarne.

Om tävlingen

  • Malin Ackholt seglar med en helsvensk besättning.
  • Båten heter Sandvita och är 47,7 fot lång (14,8 meter).
  • Cirka 200 båtar startar den 24 november.
  • world­cruising.com kan man följa tävlingen.

Vad är det värsta som kan hända?
– Någon kan bli sjuk eller skadad. Är det skärsår eller allergichock så har vi grejer ombord så vi kan lösa det. Men om det blir någon allvarlig sjukdom som vi inte kan fixa på plats, det är det värsta som kan hända. Eller om vi seglar på något så båten blir paj. Det finns saker i havet som inte borde vara där.

Kan ni kontakta tävlingsledningen?
– Ja, det går att anropa via satellit. Det är så vi tar emot väderdata, så att vi kan undvika oväder och välja rutter med bra vind.

Tror du att ni vinner?
– Safety first! Det är en organiserad tävling i två klasser – en racingklass och en cruisingklass. Men säkerheten kommer först. Vi ska göra bra val så att resan blir så säker och trygg som möjligt. Lite läskigt är det, men jag ser fram emot det.

Ingår i temat: Otrygga jobb 21 artiklar

Alla artiklar i temat (18 till)
Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här