Ur temat Otrygga jobb
Nyheter visstider

Allt fler städare blir visstidsanställda

Tidsbegränsade anställningar är dubbelt så vanliga bland städare som bland alla anställda. Det visar siffror som SCB tagit fram på uppdrag av fyra fackförbundstidningar. Allra vanligast är visstider bland manliga städare.

Publicerad 18 januari 2017
Allt fler städare blir visstidsanställda
Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland manliga städare är andelen tidsbegränsade anställningar större. Foto: Istockphoto

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen tagit fram statistik över utvecklingen av visstidsanställningar bland städare från år 1997 fram till 2016. Siffrorna visar att visstidsanställningar är nästan dubbelt så vanliga bland städare som bland anställda på hela arbetsmarknaden. Det har dessutom ökat mer bland städare än bland anställda generellt.

Sofie Rehnström. Foto: LO

1997 arbetade 14 procent av alla anställda i Sverige med en tidsbegränsad anställning. År 2015 hade det ökat till 16 procent. Bland städare har andelen ökat från 23 till 30 procent under samma period.
– Jag tror att det är så enkelt att det är ett sätt som arbetsgivarna lärt sig spara pengar på. Arbetsgivarna har blivit bättre på det vi kallar att precisionsbemanna, att bara betala för precis den timmen eller tiden som man jobbar, inte för pauser och raster eller mindre effektiva timmar, säger Sofie Rehnström, utredare på LO.

Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland de män som jobbar med städning är andelen tidsbegränsade anställningar större än bland kvinnliga städare. 33 procent av de manliga städarna jobbar visstid medan 29 procent av de kvinnliga städarna gör det.
– Jag vet inte riktigt inte vad det kan bero på. Det går mot det vanliga mönstret på arbetsmarknaden. Traditionellt är ju kvinnor mer visstidsanställda än män, säger Sofie Rehnström.

Undersökningen

SCB tog fram siffrorna ­på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och
Seko-tidningen. Artikeln är ett samarbete mellan de fyra tidningarna, som alla har städare bland sina läsare.

Att de tidsbegränsade anställningarna har ökat är både LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv eniga om. Förra året tog de fram en gemensam rapport som visar på samma sak. Utredare från LO var Sofie Rehnström. Hon tror att en orsak är att det finns fler anställningsformer, som till exempel allmän visstid, som möjliggör för arbetsgivare att visstidsanställda i högre grad än tidigare.
– Oavsett hur arbetsgivarna hackar upp anställningarna får de ändå in personer som vill jobba. Jag vill absolut inte förringa de här jobben. Det är villkoren som är fel, säger hon.

För att komma åt problemet måste en rad saker göras – helst samtidigt, säger Sofie Rehnström.
– Vi behöver införa begränsningar, till exempel av hur kort tid du kan vara anställd. Vi behöver minska arbetslösheten och angripa det avtalsvägen. Det är vi i facken som är den mothållande kraften.

Patrik Karlsson. Foto: Svenskt Näringsliv

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, arbetade också med rapporten. Han tror att en förklaring till att visstiderna blivit fler är att konsumenterna i dag förväntar sig mer flexibilitet från företagen, vilket i sin tur ökar företagens behov av flexiblare bemanning. Att arbetare visstidsanställs i betydligt högre grad än tjänstemän menar Patrik Karlsson ligger i arbetsuppgifternas natur.
– Det är i många av arbetarnas arbetsuppgifter som variationen i verksamheten slår, till exempel över de olika säsongerna.

Svenskt Näringsliv och LO:s egen rapport visar att två av tre som har en tidsbegränsad anställning egentligen skulle föredra en tillsvidareanställning.

Kan något göras för att fler ska kunna få tillsvidaretjänster?
– Du kan aldrig få en situation där alla är nöjda, där vi samtidigt uppfyller företagens behov. Det är en utopi, säger Patrik Karlsson.

Statistiken har tagits fram av SCB på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen. Grafik: Elin Steen, Kommunalarbetaren och Sofia Andersson, Hotellrevyn.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ingår i temat: Otrygga jobb 22 artiklar

Alla artiklar i temat (19 till)
Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här