Ur temat Otrygga jobb
Nyheter ANSTÄLLNINGAR

Otrygga jobb påverkar fackanslutningen

Andelen osäkra visstidsjobb ökar, visar en ny rapport från Arena idé. Hotell- och restaurangbranschen är en av de mest utsatta branscherna.

Publicerad 21 november 2019
Otrygga jobb påverkar fackanslutningen
Många inom hotell- och restaurangbranschen måste vara beredda på att rycka in och jobba med kort varsel. Foto: Mostphotos

De tidsbegränsade anställningarna har varit ungefär lika många de senaste åren. Men nu visar en rapport från Arena idé att de mer osäkra formerna har ökat på bekostnad av de tryggare formerna.

Allmän visstidsanställning och behovsanställning räknas i rapporten som de mest osäkra. De utgör nu 60 procent av alla tidsbegränsade anställningar. Under perioden 2005–2018 ökade de med 29 procent. Samtidigt minskade vikariaten med 25 procent. Vikariat bedöms som tryggare, bland annat för att chansen är större att de leder till fast arbete.

Hotell- och restaurang är en av de branscher som drabbats värst. Totalt har 59 200 i branschen tidsbegränsade jobb. Antalet ökade med 23 200 personer under perioden.
– Rapporten bekräftar det vi ser och hör. Många i branschen har svårt att planera sitt eget liv. De förväntas vara beredda och ställa upp när det behövs, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.

Enligt honom är vikariat ovanliga inom hotell- och restaurangbranschen.
– Vi har framför allt anställning för enstaka dagar och säsongsanställningar.

Otrygga anställningar

Vikariat: tidsbegränsad anställning för att ersätta annan person.
Allmän visstidsanställning: anställning under begränsad tid. Arbetsgivaren behöver inte ange motiv till varför det behövs.
Anställning vid behov:
någon anställs för att arbeta vid en viss tidpunkt, till exempel under en vecka eller en helg.
Säsongsanställning: tillfälliga jobb som görs under en del av året.
Provanställning: får användas under högst sex månader.
Anställning för enstaka dagar: en tidsbegränsad anställning som regleras i HRF:s kollektivavtal.

 

Rapporten lyfter också fram en koppling mellan otrygga jobb och facklig organisering. Den som har ett otryggt jobb går sällan med i facket. Lägst organisationsgrad har de med allmän visstidsanställning eller behovsanställning.
– De med otrygga jobb som ändå är med tar sällan på sig ett fackligt uppdrag. De vill inte göra sig osams med arbetsgivare. Det här skapar tysta arbetsplatser, säger Per Persson.

Just de som har otrygga anställningar skulle ha mycket att vinna på att gå med i facket, menar Per Persson.
– Är man med i facket har man en annan kraft att säga ifrån, till exempel om man går för länge på allmän visstid.

De som arbetar enstaka dagar har enligt kollektivavtalet rätt att begära en översyn av om det finns ett ständigt behov av arbetskraft som gör att arbetsgivaren borde tillsvidareanställa i stället.
– En sådan sak är inte så lätt att göra som individ, med fackets hjälp blir det lättare, säger Per Persson.

Unga, kvinnor och utrikesfödda, särskilt utanför Europa, är överrepresenterade bland dem som har de mest osäkra anställningsformerna. Antalet utomeuropiskt födda som har sådana jobb har fördubblats under perioden 2005–2018.

Hotell- och restaurangbranschen hade totalt 169 199 anställda 2017, enligt SCB.

Läs rapporten här

 

Ingår i temat: Otrygga jobb 22 artiklar

Alla artiklar i temat (19 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 83 artiklar

Alla artiklar i temat (80 till)
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Ingår i temat: Otrygga jobb 22 artiklar

Alla artiklar i temat (19 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här