Ur temat Otrygga jobb
Nyheter ANSTÄLLNINGAR

Otrygga jobb påverkar fackanslutningen

Andelen osäkra visstidsjobb ökar, visar en ny rapport från Arena idé. Hotell- och restaurangbranschen är en av de mest utsatta branscherna.

Publicerad 21 november 2019
Otrygga jobb påverkar fackanslutningen
Många inom hotell- och restaurangbranschen måste vara beredda på att rycka in och jobba med kort varsel. Foto: Mostphotos

De tidsbegränsade anställningarna har varit ungefär lika många de senaste åren. Men nu visar en rapport från Arena idé att de mer osäkra formerna har ökat på bekostnad av de tryggare formerna.

Allmän visstidsanställning och behovsanställning räknas i rapporten som de mest osäkra. De utgör nu 60 procent av alla tidsbegränsade anställningar. Under perioden 2005–2018 ökade de med 29 procent. Samtidigt minskade vikariaten med 25 procent. Vikariat bedöms som tryggare, bland annat för att chansen är större att de leder till fast arbete.

Hotell- och restaurang är en av de branscher som drabbats värst. Totalt har 59 200 i branschen tidsbegränsade jobb. Antalet ökade med 23 200 personer under perioden.
– Rapporten bekräftar det vi ser och hör. Många i branschen har svårt att planera sitt eget liv. De förväntas vara beredda och ställa upp när det behövs, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.

Enligt honom är vikariat ovanliga inom hotell- och restaurangbranschen.
– Vi har framför allt anställning för enstaka dagar och säsongsanställningar.

Otrygga anställningar

Vikariat: tidsbegränsad anställning för att ersätta annan person.
Allmän visstidsanställning: anställning under begränsad tid. Arbetsgivaren behöver inte ange motiv till varför det behövs.
Anställning vid behov:
någon anställs för att arbeta vid en viss tidpunkt, till exempel under en vecka eller en helg.
Säsongsanställning: tillfälliga jobb som görs under en del av året.
Provanställning: får användas under högst sex månader.
Anställning för enstaka dagar: en tidsbegränsad anställning som regleras i HRF:s kollektivavtal.

 

Rapporten lyfter också fram en koppling mellan otrygga jobb och facklig organisering. Den som har ett otryggt jobb går sällan med i facket. Lägst organisationsgrad har de med allmän visstidsanställning eller behovsanställning.
– De med otrygga jobb som ändå är med tar sällan på sig ett fackligt uppdrag. De vill inte göra sig osams med arbetsgivare. Det här skapar tysta arbetsplatser, säger Per Persson.

Just de som har otrygga anställningar skulle ha mycket att vinna på att gå med i facket, menar Per Persson.
– Är man med i facket har man en annan kraft att säga ifrån, till exempel om man går för länge på allmän visstid.

De som arbetar enstaka dagar har enligt kollektivavtalet rätt att begära en översyn av om det finns ett ständigt behov av arbetskraft som gör att arbetsgivaren borde tillsvidareanställa i stället.
– En sådan sak är inte så lätt att göra som individ, med fackets hjälp blir det lättare, säger Per Persson.

Unga, kvinnor och utrikesfödda, särskilt utanför Europa, är överrepresenterade bland dem som har de mest osäkra anställningsformerna. Antalet utomeuropiskt födda som har sådana jobb har fördubblats under perioden 2005–2018.

Hotell- och restaurangbranschen hade totalt 169 199 anställda 2017, enligt SCB.

Läs rapporten här

 

Ingår i temat: Otrygga jobb 22 artiklar

Alla artiklar i temat (19 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här