Ur temat Otrygga jobb
Nyheter LÖNER

De skapade app för att få koll på ob-tillägget

Viktor Adebäck jobbade på restaurang och tyckte att det var svårt att hålla koll på ob-tillägget. Då skapade han en app med klasskompisarna.

Publicerad 7 maj 2018
De skapade app för att få koll på ob-tillägget
Alexander Astély, Viktor Adebäck, Joar Rosengård, Mikayil Demerok och Sebastian Löwhagen Foto: Carl Kronberg
Full koll
Viktor Adebäck. Foto: Privat

Som timanställd i branschen kan det vara svårt att veta om du får rätt lön och om ob-tillägget betalas ut som det ska. Det var en erfarenhet som Viktor Adebäck och flera av hans klasskompisar hade.
– Vi som jobbade som timvikarier hade samma problem. Speciellt ob-tillägget kändes svårt att hålla koll på. Jag kände mig utlämnad till arbetsgivaren och hade svårt att kontrollera om lönen stämde, säger Viktor Adebäck.

För att lösa problemet bestämde sig Viktor Adebäck och några klasskompisar på Bromma gymnasium för att skapa en app. Under en kurs i företagande arbetade de tillsammans fram appen ”Full Koll” som går att ladda ner gratis.

Om appen

  • ”Full Koll” heter appen som utvecklats av gymnasieeleverna Viktor Adebäck, Mikayil Demirok, Joar Rosengård, Alexander Astély och Sebastian Löwhagen på Bromma gymnasium.
  • Utifrån timlönen och kollektivavtalet kan appen beräkna timanställdas månadslön och ob-tillägg. Appen utgår från ob-tillägget i HRF:s största kollektivavtal, Gröna Riksavtalet och Hängavtalet Visita.
  • Beräkningen görs i realtid när användaren startar igång appen vid arbetspassets början. Arbetspassen räknas sedan ihop så att den rätta månadslönen och ob-tillägget visas vid månadens slut.

Genom att användaren skriver in sin timlön och vilket kollektivavtal arbetsplatsen har räknar appen ut lönen och ob-tillägget i realtid under varje arbetspass. Arbetspassen sparas i appen, och i slutet av månaden räknas lönen och ob-tillägget ihop. På så vis blir det lättare att kontrollera om lönen blivit rätt i slutet av månaden.
– Vi ville hjälpa arbetstagare att få mer makt i förhållande till arbetsgivaren. Först tänkte vi att appen skulle rikta sig till unga. Men nu inser vi att den kan vara till hjälp för alla som arbetar som timvikarier, säger Viktor Adebäck.

Hur ska ni fortsätta arbetet med appen?
– Vi kommer att uppdatera den med nya funktioner. Bland annat planerar vi att lägga till information om facket i appen. Vi har märkt att det är många, särskilt unga, som inte riktigt vet vad facket är och hur det fungerar. Kanske kan vi inleda ett samarbete med några fackförbund.

Ingår i temat: Otrygga jobb 22 artiklar

Alla artiklar i temat (19 till)
Nyheter fusk

Sekretess öppnar för a-kassefusk

Brister i kommunikationen mellan myndigheter gör det möjligt att i vissa fall stå kvar som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och få ersättning från a-kassan – trots att du befinner dig utomlands och inte har rätt att arbeta i Sverige. Det kan Hotellrevyn avslöja.

Publicerad 28 januari 2021 Kommentera
Sekretess öppnar för a-kassefusk
Ett glapp i kommunikationen mellan myndigheter gör det möjligt att fuska med a-kassan. Foto: Istockphoto (Montage)

En man från ett land utanför EU fick arbetstillstånd för att arbeta på en restaurang i Stockholmstrakten. När han blev av med jobbet, och inte lyckades hitta ett nytt inom de utsatta tre månaderna, drog Migrationsverket in tillståndet. Mannen valde då att lämna Sverige och bosätta sig i ett annat land inom EU.

Men eftersom Migrationsverket aldrig meddelade Arbetsförmedlingen att han inte längre finns kvar i landet, står han kvar som arbetssökande – och får ersättning från Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Och det är ingen engångsföreteelse. Hotellrevyn har tagit del av uppgifter som pekar på att tillvägagångssättet är satt i system inom vissa grupper.
– Jag vet ett 20-tal personer som gör så. Det här är människor som inte får jobba i Sverige eller ens har rätt att vara i landet. Det måste vara bedrägeri, säger en person med god insyn som vill vara anonym.

Arbetsförmedlingen har kontrollfunktionenOla Eriksson, verksamhetsjurist HRAK

Ola Eriksson är verksamhetsjurist på Hotell- och restauranganställdas a-kassa.
– Befinner man sig inte i landet kan man inte sägas stå till arbetsmarknadens förfogande, som kravet är för att du ska få ersättning från a-kassan. Har man inte rätt att arbeta i landet har man inte rätt till ersättning.

HRAK baserar sina beslut om utbetalning på den information de får från Arbetsförmedlingen. Det är alltså där kontrollen bör ligga, säger Ola Eriksson.
– Medlemmen själv ska följa reglerna, men det är Arbetsförmedlingen som har kontrollfunktionen.

Lagstiftningen hindrar ossSanja Nezirevic, Arbetsförmedlingen

Problemet är att det i dag saknas automatiskt informationsutbyte mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i dessa situationer. Det säger Sanja Nezirevic, kvalificerad handläggare och sakkunnig gällande tredjelandsmedborgare på Arbetsförmedlingen.

– Som det är i dag delas inte information om att Migrationsverket har fattat beslut om avslag med Arbetsförmedlingen via vårt ärendehanteringssystem, då vi inte har rätt att ta del av informationen digitalt. I enskilda fall kan det förekomma att vi har kontakt via telefon och kan få information den vägen. Då agerar vi genom att avanmäla den personen från a-kassan och avregistrera som sökande.

Då merparten av kontakterna med de arbetssökande i nuläget sker digitalt eller över telefon, är det svårt att veta att någon inte befinner sig i landet. I dag finns dessutom ett lagligt hinder för Arbetsförmedlingen att ta del av Migrationsverkets uppgifter, säger Sanja Nezirevic.

– Lagstiftningen hindrar Arbetsförmedlingen från att få ta del av uppgifter från migrationsdatabasen. Myndigheten jobbar just nu med en hemställan om att underlätta för Arbetsförmedlingen att kunna ta del av information som har bäring i handläggningen av ärenden. Till exempel från migrationsdatabasen.

Vi har vid flera tillfällen lyft fråganFredrik Abbemo, Migrationsverket

Även Migrationsverket har påtalat problemet, säger Frederik Abbemo, presskommunikatör på myndigheten.
– Det sker ingen automatisk informationsöverföring mellan oss och Arbetsförmedlingen i dessa ärenden. Vi har vid flera tillfällen lyft frågan till vår uppdragsgivare om direkt åtkomst av information mellan olika myndigheter.

I mitten av januari annonserade regeringen att man ger en rad myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, i uppdrag att hitta fler sätt att samverka för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
I december påpekade en statlig utredning bristen på informationsutbyte mellan myndigheter.

Arbetslivsakuten

Klämd mellan kollegor i skilsmässa!

De är tre som jobbar i köket, Nathalie och ett lite äldre par. Eller före detta par, de håller på att separera. Kollegorna beter sig hyfsat mot Nathalie, men mot varandra är det kylig tystnad eller arga gliringar som gäller. Plus alla långa rökpauser som de tar, en och en. Nathalie vågar knappt öppna munnen av rädsla för att göra saken värre. Vad ska hon göra?

Publicerad 27 januari 2021 Kommentera
Klämd mellan kollegor i skilsmässa!
Illustration: Mattias Käll

Ta makten över situationen, Nathalie!

Nicolas Jacquemot. Foto: Privat

Nicolas Jacquemot, doktor i management och aktuell med boken »Vässa din sociala kompetens«:

– På jobbet möts vanligen två olika sfärer – den yrkesmässiga och den personliga. Vi har en professionell roll som behövs för att utföra jobbet, samtidigt som vi brukar vara personliga kollegor emellan. Men personlig är inte detsamma som privat. Vad som har hänt här är att en tredje sfär – den privata – har invaderat ­jobbet, vilket skapar obehag. Nathalie har hamnat mitt i ett relationsdrama.
– Så hur ska hon göra? Mitt råd är att hon aktivt tar makten över situationen. Till att börja med kan hon fundera över hur hon vill ha det. Är målet att alla tre ska kunna arbeta ihop med färre spänningar? Vill Nathalie få fram att hon inte tänker ta ställning för någondera parten?

– Oavsett vilket kan hon föreslå att de sätter sig ner en stund alla tre och säga något i stil med:
»Jag förstår att ni genomgår en ­jobbig situation just nu, men jag skulle önska att ni kunde hålla en trevlig ton sinsemellan. Som ni förstår känns det lite olustigt för mig att befinna mig mitt i alltsammans.
Jag uppskattar er båda och kommer inte att ta någons parti. Men här i köket skulle det vara bra om vi kunde ha en god atmosfär för arbetets bästa. Hur låter det, tycker ni?«

Om inte paret är de vuxna i rummet är det moget av Nathalie att vara det.

– Att i största mån använda »jag-budskap« är bra eftersom det inte uppfattas som påhopp. Med den här konstruktiva inställningen får hon i bästa fall paret att reflektera och acceptera hennes önskan om arbetsro och trivsel.
Det här är alltså det första steget, ­vilket också innebär att Nathalie övar upp förmågan att hantera svåra samtal.
Om inte paret är »de vuxna i rummet« är det moget av Nathalie att vara det.

– Men det finns så klart en gräns för hur mycket Nathalie bör anstränga sig – hon är ju inte deras terapeut.
Steg två – om inget förbättras efter samtalet – är att Nathalie involverar sin chef och förklarar situationen och hur parets separation inverkar på jobbet och trivseln.

– Nathalie kan också hoppa direkt till detta steg om hon absolut inte vill prata med paret först. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar vilket tydligt inkluderar den psyko­sociala biten.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter VARSEL

Varsel och uppsägningar vanligast i branschen

Hotell- och restauranganställda är fortsatt den yrkesgrupp som drabbas värst av varsel och uppsägningar, visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Varsel och uppsägningar vanligast i branschen
När gästerna uteblir ökar både varsel och uppsägningar. Foto: Mostphotos

Av de hotell- och restauranganställda som varslades om uppsägning i mars–juni hade 71 procent också blivit uppsagda ett halvår senare. Det är betydligt fler än snittet för alla branscher, som ligger på 58 procent.

Men alla som varslas eller sägs upp går inte ut i arbetslöshet. Därför har Arbetsförmedlingen också tagit reda på hur många av dem som varslats som var arbetslösa någon gång under de närmsta sex månaderna efter det lagda varslet.

OM STATISTIKEN

  • Totalt har 119 753 personer varslats om uppsägning sedan mars 2020.
  • Den största andelen av dem, 24,2 procent, finns inom hotell och restaurang.
  • Arbetsförmedlingens siffror för hur många varsel som lett till uppsägningar gäller perioden mars–juni 2020.

Även här ser det värst ut för hotell- och restauranganställda, 35 procent var arbetslösa vid något tillfälle. Snittet för alla branscher var 26 procent.

Arbetsförmedlingen påpekar även att hotell, restaurang, besöksnäring och handel har många tillfälligt anställda som inte syns i varselstatistiken.

Arbetslösheten ökar mest i storstadsregioner, framför allt Stockholms och Västra Götalands län. Men även Uppsala och Hallands län som har stor tjänstesektor är drabbade.

Ingår i temat: Otrygga jobb 22 artiklar

Alla artiklar i temat (19 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här