Nyheter striden om tiden

Så vill arbetsgivarna styra över din tid

Arbetstiderna är den stora maktfrågan i årets avtalsrörelse. Det kommer att bli en hård strid för de hotell- och restauranganställda, tror HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 14 mars 2017
Så vill arbetsgivarna styra över din tid
Det blir svårare för anställda i hotell- och restaurangbranschen att planera sina liv om Visitas förslag på nya regler för schemaändringar blir verklighet. Foto: Sandro Di Carlo/Colourbox, Anna-Lena Lundqvist

Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större möjlighet att styra när personalen ska jobba. Facket vill att de anställda ska få bättre möjligheter att planera sina liv.
– Det här är en stor maktfråga och det kommer att bli strid om arbetstiderna. Man kan faktiskt säga att det redan är det, säger Per Persson, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.

Om ”Striden om tiden”

Striden om tiden kan vara det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Hotellrevyn har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För HRF:s medlemmar handlar striden om schemaläggning, flexibilitet och rätten att planera sina liv.

Här är tidningarna som är med. Följ länkarna för att läsa deras artiklar.

Enligt Per Persson är arbetstiderna, kanske framför allt frågan om schemaläggning, många gånger viktigare än lönen för dem som jobbar i hotell- och restaurangbranschen.
– Har man ett jobb med taskiga arbetstider och dåligt schema så är det inte ovanligt att folk slutar, även om de får bättre lön.

I dag får arbetsgivarna ändra de anställdas scheman om det krävs för att verksamheten ska fungera. I så fall måste personalen bli informerad senast fjorton dagar i förväg. Men nu vill arbetsgivarorganisationen Visita ändra på det. I avtalsförhandlingarna kräver man för första gången att det bara ska behövas sju dagars framförhållning för att ändra i schemat. Enligt Visitas förhandlingschef Antje Dedering handlar det om att gästerna kräver mer flexibilitet i dag.
– Vår näring har behov av att ha öppet när gästerna finns. Därför krävs det flexibilitet, besöksnäringen lever av det, sade hon när Visita presenterade sina avtalskrav.

Arbetstidskraven

Det här vill HRF:

  • All arbetstid under beräkningsperioden ska vara schemalagd.
  • Minst varannan vecka ska lediga dagar omfatta fredag-lördag eller lördag-söndag.

Det här vill Visita:

  • Innan arbetsgivaren fastställer eller ändrar schema ska samråd ske med berörda anställda. Samråd ska ske senast sju dagar innan det börjar att gälla, om inte annat överenskommits.
  • Vid arbetstagarens egen uppsägning har arbetsgivaren rätt att förändra schemat för hela perioden. Vid eventuellt underskott av timmar vid anställningens slut har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på slutlön.

HRF och avtalssekreterare Per Persson är helt emot förslaget.
– För våra medlemmar skulle det innebära en katastrof privat. Det går inte att bestämma vilka tider barnen ska vara på dagis eller planera att träffa släkten. För att gardera sig måste man offra semesterdagar, oavsett om man ska vara ledig eller inte, och det kan arbetsgivaren utnyttja.

Hotellreceptionisten Mia Larson i Visby har jobbat i branschen sedan 1970-talet. Hon ser med oro hur kraven på flexibilitet ökar – på bekostnad av personalens trygghet.
– Ja, det är till exempel mer deltider och krav på korta inställelsetider nu. Det blir osäkrare för oss som jobbar när arbetsgivarna inte vill schemalägga i onödan utan vill att alla ska vara flexibla, säger hon.

Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.Mia Larson, hotellreceptionist.

Hon tycker att Visitas förslag om schemaändringar med sju dagars framförhållning är riktigt dåligt.
– För mig fungerar det ganska bra med fjorton dagar för att kunna planera mitt liv. Med kortare framförhållning så skulle jag inte kunna boka upp något, som att gå till tandläkaren till exempel. Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.

HRF och Visitas förhandlare har nu mötts regelbundet sedan avtalskraven överlämnades. Enligt Per Persson står de väldigt långt ifrån varandra, särskilt när det gäller arbetstiderna.
– I år har det blivit ännu mer av en maktfråga, och det är första gången de lägger ett yrkande på att det ska räcka med varsel sju dagar före en schemaändring.  För dem är det viktigt att företagen ska kunna bemanna precis hur de vill, det återkommer i flera yrkanden. Det handlar om att kräva ut så mycket som möjligt av varje arbetad timme, säger han.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här