Nyheter striden om tiden

Så vill arbetsgivarna styra över din tid

Arbetstiderna är den stora maktfrågan i årets avtalsrörelse. Det kommer att bli en hård strid för de hotell- och restauranganställda, tror HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 14 mars 2017
Så vill arbetsgivarna styra över din tid
Det blir svårare för anställda i hotell- och restaurangbranschen att planera sina liv om Visitas förslag på nya regler för schemaändringar blir verklighet. Foto: Sandro Di Carlo/Colourbox, Anna-Lena Lundqvist

Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större möjlighet att styra när personalen ska jobba. Facket vill att de anställda ska få bättre möjligheter att planera sina liv.
– Det här är en stor maktfråga och det kommer att bli strid om arbetstiderna. Man kan faktiskt säga att det redan är det, säger Per Persson, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.

Om ”Striden om tiden”

Striden om tiden kan vara det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Hotellrevyn har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För HRF:s medlemmar handlar striden om schemaläggning, flexibilitet och rätten att planera sina liv.

Här är tidningarna som är med. Följ länkarna för att läsa deras artiklar.

Enligt Per Persson är arbetstiderna, kanske framför allt frågan om schemaläggning, många gånger viktigare än lönen för dem som jobbar i hotell- och restaurangbranschen.
– Har man ett jobb med taskiga arbetstider och dåligt schema så är det inte ovanligt att folk slutar, även om de får bättre lön.

I dag får arbetsgivarna ändra de anställdas scheman om det krävs för att verksamheten ska fungera. I så fall måste personalen bli informerad senast fjorton dagar i förväg. Men nu vill arbetsgivarorganisationen Visita ändra på det. I avtalsförhandlingarna kräver man för första gången att det bara ska behövas sju dagars framförhållning för att ändra i schemat. Enligt Visitas förhandlingschef Antje Dedering handlar det om att gästerna kräver mer flexibilitet i dag.
– Vår näring har behov av att ha öppet när gästerna finns. Därför krävs det flexibilitet, besöksnäringen lever av det, sade hon när Visita presenterade sina avtalskrav.

Arbetstidskraven

Det här vill HRF:

  • All arbetstid under beräkningsperioden ska vara schemalagd.
  • Minst varannan vecka ska lediga dagar omfatta fredag-lördag eller lördag-söndag.

Det här vill Visita:

  • Innan arbetsgivaren fastställer eller ändrar schema ska samråd ske med berörda anställda. Samråd ska ske senast sju dagar innan det börjar att gälla, om inte annat överenskommits.
  • Vid arbetstagarens egen uppsägning har arbetsgivaren rätt att förändra schemat för hela perioden. Vid eventuellt underskott av timmar vid anställningens slut har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på slutlön.

HRF och avtalssekreterare Per Persson är helt emot förslaget.
– För våra medlemmar skulle det innebära en katastrof privat. Det går inte att bestämma vilka tider barnen ska vara på dagis eller planera att träffa släkten. För att gardera sig måste man offra semesterdagar, oavsett om man ska vara ledig eller inte, och det kan arbetsgivaren utnyttja.

Hotellreceptionisten Mia Larson i Visby har jobbat i branschen sedan 1970-talet. Hon ser med oro hur kraven på flexibilitet ökar – på bekostnad av personalens trygghet.
– Ja, det är till exempel mer deltider och krav på korta inställelsetider nu. Det blir osäkrare för oss som jobbar när arbetsgivarna inte vill schemalägga i onödan utan vill att alla ska vara flexibla, säger hon.

Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.Mia Larson, hotellreceptionist.

Hon tycker att Visitas förslag om schemaändringar med sju dagars framförhållning är riktigt dåligt.
– För mig fungerar det ganska bra med fjorton dagar för att kunna planera mitt liv. Med kortare framförhållning så skulle jag inte kunna boka upp något, som att gå till tandläkaren till exempel. Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.

HRF och Visitas förhandlare har nu mötts regelbundet sedan avtalskraven överlämnades. Enligt Per Persson står de väldigt långt ifrån varandra, särskilt när det gäller arbetstiderna.
– I år har det blivit ännu mer av en maktfråga, och det är första gången de lägger ett yrkande på att det ska räcka med varsel sju dagar före en schemaändring.  För dem är det viktigt att företagen ska kunna bemanna precis hur de vill, det återkommer i flera yrkanden. Det handlar om att kräva ut så mycket som möjligt av varje arbetad timme, säger han.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter utbildning

Hallå där, Sara Lake

Ett pilotprojekt ska hjälpa uppsagda Nordic Choice-anställda i Göteborg att få nya jobb genom utbildning i bland annat yrkessvenska och kundservice. Bakom står hotellkedjan och Göteborgs stad, berättar Sara Lake, vd för Clarion Post.

Publicerad 27 maj 2020 Kommentera
Hallå där, Sara Lake
Sara Lake, vd på Clarion Hotel Post i Göteborg. Foto: Nordic Choice Hotels

– Vi har ju tyvärr fått varsla många, två tredjedelar av bemanningen som det ser ut just nu. Vi hade ett upparbetat samarbete med staden sedan tidigare, och det föll sig naturligt att prata om vad vi kan göra för att hjälpa dem som nu står utan arbete.

Vad är målet?
– Att bredda och stärka kompetensen. Att de ska få ett certifikat på utbildningen, ett kvitto på vad de faktiskt kan för att göra det lättare för dem att få nya jobb.

Vilka får gå utbildningen?
– I ett första skede är det 40-45 personer från städavdelningarna på våra sju Göteborgshotell. Men vi hoppas på och planerar för en fortsättning där även andra yrkesgrupper, som restaurangpersonal, också skulle kunna få gå.

Om projektet

Utbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs stad och Nordic Choice Hotels. I första omgången utbildas 40 till 45 anställda som sagts upp från sju Nordic Choice-hotell i Göteborg.
Deltagarna ska lära sig yrkessvenska, hjärt- och lungräddning, digital färdighet, hållbart miljöarbete samt kundservice och bemötande. Utbildningen pågår under åtta veckor, cirka 30 timmar i veckan. Den som går klart utbildningen får ett yrkesbevis inom städservice.

 

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter AVGIFT

A-kassan lämnar avgiften orörd

Flera a-kassor planerar att höja avgiften på grund av ökade utbetalningar. Hotell- och restauranganställdas a-kassa kommer inte att göra det i dagsläget.

Publicerad 26 maj 2020 Kommentera
A-kassan lämnar avgiften orörd
Inga högre räkningar för HRAK:s medlemmar. Än så länge låter man avgiften ligga kvar på 142 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Från den 1 juni höjer Kommunals a-kassa avgiften. Samtidigt planerar fler kassor att göra detsamma, visar en enkät som Arbetsvärlden gjort. Men på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, finns inga sådana planer.

– Vi har inte en tillräckligt bra bild av hur verksamheten kommer att se ut. Vi följer utvecklingen, säger Karin Pettersson, föreståndare.

Anledningen till att avgiften i många kassor nu ses över är att utgifterna för ersättning har ökat. Dels har många förlorat jobbet i spåren av covid-19, dels har regeringens mer generösa a-kasseregler fått medlemmar att strömma till. HRAK har på bara några månader ökat från 73 000 medlemmar till 91 500. Eftersom fler ska få mer måste också mer pengar in i försäkringen.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger Karin Pettersson.

I förra veckan meddelade regeringen att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få 100 miljoner att fördela till landets a-kassor för att säkerställa att de har resurser att hantera alla ansökningar om ersättning. Karin Pettersson tror att HRAK är en av de kassor som kommer att få pengar.

– Ja, det tror jag. Vi är den a-kassa som har påverkats mest och snabbast av covid-19 skulle jag vilja påstå. Det vore orimligt om inte vi fick del av de pengarna.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här