Nyheter striden om tiden

Så vill arbetsgivarna styra över din tid

Arbetstiderna är den stora maktfrågan i årets avtalsrörelse. Det kommer att bli en hård strid för de hotell- och restauranganställda, tror HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 14 mars 2017
Så vill arbetsgivarna styra över din tid
Det blir svårare för anställda i hotell- och restaurangbranschen att planera sina liv om Visitas förslag på nya regler för schemaändringar blir verklighet. Foto: Sandro Di Carlo/Colourbox, Anna-Lena Lundqvist

Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet och större möjlighet att styra när personalen ska jobba. Facket vill att de anställda ska få bättre möjligheter att planera sina liv.
– Det här är en stor maktfråga och det kommer att bli strid om arbetstiderna. Man kan faktiskt säga att det redan är det, säger Per Persson, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.

Om ”Striden om tiden”

Striden om tiden kan vara det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Hotellrevyn har tillsammans med tio andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. För HRF:s medlemmar handlar striden om schemaläggning, flexibilitet och rätten att planera sina liv.

Här är tidningarna som är med. Följ länkarna för att läsa deras artiklar.

Enligt Per Persson är arbetstiderna, kanske framför allt frågan om schemaläggning, många gånger viktigare än lönen för dem som jobbar i hotell- och restaurangbranschen.
– Har man ett jobb med taskiga arbetstider och dåligt schema så är det inte ovanligt att folk slutar, även om de får bättre lön.

I dag får arbetsgivarna ändra de anställdas scheman om det krävs för att verksamheten ska fungera. I så fall måste personalen bli informerad senast fjorton dagar i förväg. Men nu vill arbetsgivarorganisationen Visita ändra på det. I avtalsförhandlingarna kräver man för första gången att det bara ska behövas sju dagars framförhållning för att ändra i schemat. Enligt Visitas förhandlingschef Antje Dedering handlar det om att gästerna kräver mer flexibilitet i dag.
– Vår näring har behov av att ha öppet när gästerna finns. Därför krävs det flexibilitet, besöksnäringen lever av det, sade hon när Visita presenterade sina avtalskrav.

Arbetstidskraven

Det här vill HRF:

  • All arbetstid under beräkningsperioden ska vara schemalagd.
  • Minst varannan vecka ska lediga dagar omfatta fredag-lördag eller lördag-söndag.

Det här vill Visita:

  • Innan arbetsgivaren fastställer eller ändrar schema ska samråd ske med berörda anställda. Samråd ska ske senast sju dagar innan det börjar att gälla, om inte annat överenskommits.
  • Vid arbetstagarens egen uppsägning har arbetsgivaren rätt att förändra schemat för hela perioden. Vid eventuellt underskott av timmar vid anställningens slut har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på slutlön.

HRF och avtalssekreterare Per Persson är helt emot förslaget.
– För våra medlemmar skulle det innebära en katastrof privat. Det går inte att bestämma vilka tider barnen ska vara på dagis eller planera att träffa släkten. För att gardera sig måste man offra semesterdagar, oavsett om man ska vara ledig eller inte, och det kan arbetsgivaren utnyttja.

Hotellreceptionisten Mia Larson i Visby har jobbat i branschen sedan 1970-talet. Hon ser med oro hur kraven på flexibilitet ökar – på bekostnad av personalens trygghet.
– Ja, det är till exempel mer deltider och krav på korta inställelsetider nu. Det blir osäkrare för oss som jobbar när arbetsgivarna inte vill schemalägga i onödan utan vill att alla ska vara flexibla, säger hon.

Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.Mia Larson, hotellreceptionist.

Hon tycker att Visitas förslag om schemaändringar med sju dagars framförhållning är riktigt dåligt.
– För mig fungerar det ganska bra med fjorton dagar för att kunna planera mitt liv. Med kortare framförhållning så skulle jag inte kunna boka upp något, som att gå till tandläkaren till exempel. Många skulle få svårt att få livet att gå ihop.

HRF och Visitas förhandlare har nu mötts regelbundet sedan avtalskraven överlämnades. Enligt Per Persson står de väldigt långt ifrån varandra, särskilt när det gäller arbetstiderna.
– I år har det blivit ännu mer av en maktfråga, och det är första gången de lägger ett yrkande på att det ska räcka med varsel sju dagar före en schemaändring.  För dem är det viktigt att företagen ska kunna bemanna precis hur de vill, det återkommer i flera yrkanden. Det handlar om att kräva ut så mycket som möjligt av varje arbetad timme, säger han.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter utbildning

Hallå där, Sara Lake

Ett pilotprojekt ska hjälpa uppsagda Nordic Choice-anställda i Göteborg att få nya jobb genom utbildning i bland annat yrkessvenska och kundservice. Bakom står hotellkedjan och Göteborgs stad, berättar Sara Lake, vd för Clarion Post i Göteborg.

Publicerad 27 maj 2020 Kommentera
Hallå där, Sara Lake
Sara Lake, vd på Clarion Hotel Post i Göteborg. Foto: Nordic Choice Hotels

– Vi har ju tyvärr fått varsla många, två tredjedelar av bemanningen som det ser ut just nu. Vi hade ett upparbetat samarbete med staden sedan tidigare, och det föll sig naturligt att prata om vad vi kan göra för att hjälpa dem som nu står utan arbete.

Vad är målet?
– Att bredda och stärka kompetensen. Att de ska få ett certifikat på utbildningen, ett kvitto på vad de faktiskt kan för att göra det lättare för dem att få nya jobb.

Vilka får gå utbildningen?
– I ett första skede är det 40-45 personer från städavdelningarna på våra sju Göteborgshotell. Men vi hoppas på och planerar för en fortsättning där även andra yrkesgrupper, som restaurangpersonal, också skulle kunna få gå.

Om projektet

Utbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs stad och Nordic Choice Hotels. I första omgången utbildas 40 till 45 anställda som sagts upp från sju Nordic Choice-hotell i Göteborg.
Deltagarna ska lära sig yrkessvenska, hjärt- och lungräddning, digital färdighet, hållbart miljöarbete samt kundservice och bemötande. Utbildningen pågår under åtta veckor, cirka 30 timmar i veckan. Den som går klart utbildningen får ett yrkesbevis inom städservice.

 

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter AVGIFT

A-kassan lämnar avgiften orörd

Flera a-kassor planerar att höja avgiften på grund av ökade utbetalningar. Hotell- och restauranganställdas a-kassa kommer inte att göra det i dagsläget.

Publicerad 26 maj 2020 Kommentera
A-kassan lämnar avgiften orörd
Inga högre räkningar för HRAK:s medlemmar. Än så länge låter man avgiften ligga kvar på 142 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Från den 1 juni höjer Kommunals a-kassa avgiften. Samtidigt planerar fler kassor att göra detsamma, visar en enkät som Arbetsvärlden gjort. Men på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, finns inga sådana planer.

– Vi har inte en tillräckligt bra bild av hur verksamheten kommer att se ut. Vi följer utvecklingen, säger Karin Pettersson, föreståndare.

Anledningen till att avgiften i många kassor nu ses över är att utgifterna för ersättning har ökat. Dels har många förlorat jobbet i spåren av covid-19, dels har regeringens mer generösa a-kasseregler fått medlemmar att strömma till. HRAK har på bara några månader ökat från 73 000 medlemmar till 91 500. Eftersom fler ska få mer måste också mer pengar in i försäkringen.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger Karin Pettersson.

I förra veckan meddelade regeringen att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få 100 miljoner att fördela till landets a-kassor för att säkerställa att de har resurser att hantera alla ansökningar om ersättning. Karin Pettersson tror att HRAK är en av de kassor som kommer att få pengar.

– Ja, det tror jag. Vi är den a-kassa som har påverkats mest och snabbast av covid-19 skulle jag vilja påstå. Det vore orimligt om inte vi fick del av de pengarna.

Nyheter DOM

Parkchef fälld för arbetsmiljöbrott

I dag kom domen i målet om dödsolyckan i Orsa rovdjurspark. Den dåvarande parkchefen döms för arbetsmiljöbrott medan den tidigare vd:n för Grönklittsgruppen frikänns.

Publicerad 25 maj 2020 Kommentera
Parkchef fälld för arbetsmiljöbrott
Mora tingsrätt har avslutat rättegången om olyckan då en ung man miste livet. Foto: Hubert Elming, Erik Mandre/Mostphotos

För snart tre år sedan attackerades en 18-årig djurskötare av björn i Orsa rovdjurspark. Händelsen inträffade under en aktivitet då en familj skulle få vara med och lägga ut mat till djuren inne i ett hägn. Björnarna grävde sig in från ett annat hägn och gick till attack. Familjen lyckades fly, men djurskötaren avled.

Rättegången i Mora tingsrätt har pågått under våren och i dag föll domen. Den dåvarande parkchefen döms för arbetsmiljöbrott och får villkorlig dom samt böter. Anledningen är att han som säkerhetsansvarig inte ansågs ha gjort tillräcklig riskbedömning och skapat säkra rutiner. Det egentliga straffvärdet var 10 månaders fängelse, men eftersom parkchefen är tidigare ostraffad omvandlades detta till villkorlig dom.
– Familjen är lättad över att någon har dömts, säger målsägarbiträde Erik Elgán Maschmann, som företrätt djurskötarens anhöriga.

Grönklittsgruppens tidigare vd frikänns eftersom han inte ansågs ha brustit i sin tillsyn av parkchefens säkerhetsarbete.

Grönklittsgruppen ska betala en företagsbot på 2,5 miljoner kronor. De och parkchefen ska även betala skadestånd till djurskötarens föräldrar och de två syskonen, 30 000 kronor var.

Åklagarna hade yrkat på ett och ett halvt års fängelse vardera för de två cheferna.
– Det är ovanligt att yrka på ett sådant straff, och ännu ovanligare att det döms ut. Men farliga rovdjur var inblandade, det har tidigare förekommit grävningar och det fanns indikationer på att grävskyddet inte var tillfredsställande, säger kammaråklagare Anders Gustafsson.

Även om det inte blev fängelse anser han att tingsrätten i mycket hade gått på åklagarnas yrkanden.
– De konstaterar att det har skett två arbetsmiljöbrott, vållande till annans död och framkallande av fara för annan. De menar också att parkchefen kände till att det inte fanns något marknät i hägnet.

Skillnaden mellan rättens bedömning och åklagarnas yrkande är främst att rätten inte ansåg att det rörde sig om grovt vållande till annans död, utan endast vållande.

Grönklittsgruppens vd sade sig ha delegerat arbetsmiljöansvaret till parkchefen, något som inte stämde enligt honom. Detta ansågs dock inte bevisat under rättegången.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Fråga om jobbet.
96
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här