Nyheter skidpatrullörernas säkerhet

”Ett risktillägg för ett riskfyllt jobb”

Skidpatrullörernas arbete är både mångsidigt och riskfyllt. Det bör synas i lönekuvertet, anser Henrik Karlsson, skidpatrullör i Kläppen. Han skrev en motion till årets avtalsrörelse som blev grunden till ett avtalskrav.

Publicerad 23 mars 2017
”Ett risktillägg för ett riskfyllt jobb”
Henrik Karlsson, skidpatrullör på Kläppen Ski resort i Sälen. Foto: Privat

– Vi utsätter oss dagligen för stora risker som konstant kyla, blodsmitta, höga höjder, att köra skoter i svår terräng. Det är också många av oss som skadar sig på olika sätt, förfrysning, förslitningsskador och olika typer av olyckor, säger Henrik Karlsson. Han har jobbat som skidpatrullör sedan 2011.
Henrik skrev en motion till avtals­rörelsen. Med tanke på hur riskfyllt och kvalificerat skid­patrullörernas arbete är bör de få ett säkerhetstillägg, skrev han.
– Förutom alla risker vi utsätter oss för så är vi också första instans att ta hand om skadade. De åtgärder vi gör i backen är det bara läkare som får göra i många landsting. Med tanke på hur viktigt vårt arbete är tycker jag att vi är undervärderade. Vi är på samma lönenivå som till exempel servitörer, och jag vill inte alls nedvärdera dem, men jag anser att våra yrken inte är jämförbara.

Förslaget ledde till ett av Hotell- och restaurangfackets yrkanden i förhandlingarna med arbetsgivarorganisationen Visita. HRF kräver att säkerhetsarbetare där arbetet förutsätter utbildning eller erfarenhet, ska placeras in i lönegrupp 1.

Det finns medarbetare som skadas allvarligt eller tyvärr dör i tjänsten.

Men Henrik Karlsson är inte nöjd. Han menar att majoriteten av skidpatrullörerna inte skulle beröras ekonomiskt av detta. Hellre ett risktillägg, tycker han.
– Vi bör ha ett risk­tillägg för ett riskfyllt jobb, det finns medarbetare som skadas allvarligt eller tyvärr dör i tjänsten. Kollar man på andra yrkesgrupper med liknade uppdrag som vi, så har de tillägg eller separata lönegrupper.

Henrik tror inte att dödsolyckan i Tänndalen nämnvärt har påverkat det allmänna säkerhetstänket.
– Nej, tyvärr, jag tror inte det. Det är så många som inte kommit i direkt kontakt med det, så det är nog svårt att förstå att man själv kan drabbas. Framför allt har det nog inte påverkat dem som sitter på pengarna.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här