Nyheter skidpatrullörernas säkerhet

”Ett risktillägg för ett riskfyllt jobb”

Skidpatrullörernas arbete är både mångsidigt och riskfyllt. Det bör synas i lönekuvertet, anser Henrik Karlsson, skidpatrullör i Kläppen. Han skrev en motion till årets avtalsrörelse som blev grunden till ett avtalskrav.

Publicerad 23 mars 2017
”Ett risktillägg för ett riskfyllt jobb”
Henrik Karlsson, skidpatrullör på Kläppen Ski resort i Sälen. Foto: Privat

– Vi utsätter oss dagligen för stora risker som konstant kyla, blodsmitta, höga höjder, att köra skoter i svår terräng. Det är också många av oss som skadar sig på olika sätt, förfrysning, förslitningsskador och olika typer av olyckor, säger Henrik Karlsson. Han har jobbat som skidpatrullör sedan 2011.
Henrik skrev en motion till avtals­rörelsen. Med tanke på hur riskfyllt och kvalificerat skid­patrullörernas arbete är bör de få ett säkerhetstillägg, skrev han.
– Förutom alla risker vi utsätter oss för så är vi också första instans att ta hand om skadade. De åtgärder vi gör i backen är det bara läkare som får göra i många landsting. Med tanke på hur viktigt vårt arbete är tycker jag att vi är undervärderade. Vi är på samma lönenivå som till exempel servitörer, och jag vill inte alls nedvärdera dem, men jag anser att våra yrken inte är jämförbara.

Förslaget ledde till ett av Hotell- och restaurangfackets yrkanden i förhandlingarna med arbetsgivarorganisationen Visita. HRF kräver att säkerhetsarbetare där arbetet förutsätter utbildning eller erfarenhet, ska placeras in i lönegrupp 1.

Det finns medarbetare som skadas allvarligt eller tyvärr dör i tjänsten.

Men Henrik Karlsson är inte nöjd. Han menar att majoriteten av skidpatrullörerna inte skulle beröras ekonomiskt av detta. Hellre ett risktillägg, tycker han.
– Vi bör ha ett risk­tillägg för ett riskfyllt jobb, det finns medarbetare som skadas allvarligt eller tyvärr dör i tjänsten. Kollar man på andra yrkesgrupper med liknade uppdrag som vi, så har de tillägg eller separata lönegrupper.

Henrik tror inte att dödsolyckan i Tänndalen nämnvärt har påverkat det allmänna säkerhetstänket.
– Nej, tyvärr, jag tror inte det. Det är så många som inte kommit i direkt kontakt med det, så det är nog svårt att förstå att man själv kan drabbas. Framför allt har det nog inte påverkat dem som sitter på pengarna.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här