Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter avtal 2017

Nya avtal för bowlinghallar och konditorier

I slutet av juni tecknade Hotell- och restaurangfacket två kollektivavtal, ett för anställda på Almega-anslutna bowlinghallar och ett som gäller på konditorier med servering.

Publicerad 14 juli 2017
Nya avtal för bowlinghallar och konditorier
Anställda på Almega-anslutna bowlinghallar berörs av ett av de nya kollektivavtalen. Foto: Alexander Farnsworth/Mostphotos
Susanne Bali. Foto: Jann Lipka/HRF

Avtalet Almega bowling gäller 1 juni 2017 – 31 maj 2020. Utgående löner höjs med sammanlagt 1 560 kronor under perioden, räknat på månadslön för en heltidsanställd. Höjningen sker i tre jämnstora steg, med 520 kronor den 1 juni varje år.
De minimilöner som står i avtalet räknas upp med 2,2 procent från 1 juni i år. Nästa år räknas de upp 2,0 procent och året efter 2,3 procent.

En förändring i avtalet är en tydligare skrivning när det gäller arbetstid. Nu inleds texten med ett nytt moment där det står att beräkningsperioden för genomsnittlig arbetstid är åtta veckor.
– Arbetsgivarna ville  inte ha med detta utan ha årsarbetstid som regel. De ville att arbetstiden skulle räknas på en tolvmånadersperiod. Men det ville inte vi, säger Susanne Bali, ombudsman på HRF.

Möjligheten till årsarbetstid finns kvar i avtalet, förutsatt att arbetsgivare och anställda kommer överens om det.

Avtalet reglerar inte hyvling, när arbetsgivare vill minska personalens anställningsgrad.
– Det är inget problem på bowlingområdet. Det är svårt för arbetsgivare att hitta folk som kan yrket så det finns inget behov av att hyvla. Vi har inte haft några ärenden om detta.

Hyvling tas däremot upp i ett annat nytt kollektivavtal, det så kallade serveringsavtalet mellan HRF och Livsmedelsföretagen. Avtalsperioden är 1 april 2017 – 31 mars 2020 och gäller på konditorier med servering.
Många av förändringarna handlar om att göra reglerna mer lika riksavtalet mellan HRF och Visita. HRF har fått igenom sina krav på omställningstid vid hyvling, precis som i Visita-avtalet.
En annan nyhet är att det nu är möjligt att lägga ut 60 minuters schemalagd måltidsrast, tidigare var maxlängden 45 minuter.

Avtalen kan komma att bli ännu mer lika. En gemensam arbetsgrupp ska titta på vilka fler delar som kan anpassas.
Gruppen ska också diskutera hur föreskriften ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” ska tillämpas.
– Vi är överens om att införliva den i arbetet och jobba med stress på arbetsplatsen, ensamarbete, hot och våld. Det är en bra sak som vi är ense om, och under en treårig avtalsperiod har vi också utrymme att arbeta med frågan, säger Susanne Bali.

Serveringsavtalets lönehöjning motsvarar 1 623 kronor mer i månaden för en heltidsanställd. Pengarna fördelas med 531 kronor från den 1 april 2017, 541 kronor 1 april 2018 och 551 kronor året efter.
Minimilönerna räknas upp med sammanlagt 6,5 procent under de tre åren. Avtalets högsta minimilön har kategorin ”kock med yrkesvana”, den är 23 204 kronor sedan 1 april i år.

Spara

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter Internationellt

HRF vill stoppa könsbaserat våld

I dag börjar världsfacket en kampanj för att få igenom en internationell konvention mot könsbaserat våld på jobbet. –Det skulle betyda mycket för hotell- och restaurangarbetare runt om i världen, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 14 februari 2018 Kommentera
HRF vill stoppa könsbaserat våld
Runt 35 procent av världens kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Foto: Istockphoto

Sedan flera år tillbaka har den internationella fackföreningsrörelsen arbetat för en ILO-konvention mot könsbaserat våld på jobbet. Arbetet har gett resultat, i sommar ska frågan diskuteras för första gången på ILO:s internationella arbetskonferens.

Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Anna-Karin Nilsson

Men många stater stödjer inte konventionen och därför startar nu världsfacket ITUC den globala kampanjen ”Stop gender-based violence at work”.
– Metoo-rörelsen har ju visat vilket enormt samhällsproblem det här är. En ILO-konvention mot könsbaserat våld i arbetslivet skulle betyda mycket för kvinnor inom hotell- och restaurangbranschen runt om i världen. Många arbetar under hemska villkor, och trakasserierna kan komma från arbetsgivare och kollegor såväl som från kunder och gäster, säger Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.

Fakta: ILO och Världsfacket ITUC

ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. I dag har ILO över 180 konventioner. Medlemsländerna kan välja att skriva under och ratificera konventionerna, det vill säga justera sin lagstiftning efter dem så att de blir till lag i landet.

Världsfacket ITUC organiserar 181 miljoner arbetare i 163 länder och regioner världen över.

Runt 818 miljoner kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Det motsvarar 35 procent av världens kvinnor. I vissa länder är siffran upp emot 70 procent. Malin Ackholt menar att en internationell konvention mot könsbaserat våld kan vara ett viktigt verktyg, även om ILO inte har några sanktionsmöjligheter mot länder som bryter mot den.
– Det blir ändå en slags ”name and shame” effekt. Det är viktigt att Sverige ratificerar konventionen och blir ett föregångsland på det här området. Ju fler länder som skriver under, desto högre status får de här frågorna, säger Malin Ackholt.

Den internationella kampanjen ”Stop gender-based violence at work” pågår från den 14 februari till och med internationella kvinnodagen den 8 mars.

 

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter kollektivavtal

Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal

Företagare i hotell- och restaurangbranschen är mer positiva till kollektivavtal än företag i andra branscher. Det visar en ny rapport som presenterades i dag.

Publicerad 13 februari 2018 Kommentera
Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal
Kollektivavtalet mellan HRF och Visita, det så kallade Gröna Riks. Foto: Anna-Karin Nilsson

Sju av tio företag i hotell- och restaurangbranschen har kollektivavtal. Det är högst andel av alla branscher, visar rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” som presenterades i dag. Bakom rapporten står Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som bland annat gjort en stor enkätundersökning för att ta reda på hur företagen ser på kollektivavtalen.
– Företag som har kollektivavtal tycker att de ger företaget ett gott anseende och en bra relation till de anställda. De som inte har det tycker i större utsträckning att avtalen är krångliga och att det är dyrt, sade professor Lars Calmfors, när han presenterade rapporten.

Om rapporten

Rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” ges ut av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Rådet består av experter som analyserar hur arbetsmarknaden fungerar, utifrån lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. AER är instiftat av Svenskt Näringsliv men arbetar oberoende.

Läs rapporten här: www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/download/1605/

Rapporten visar också att synen på kollektivavtalen skiljer sig mycket mellan olika branscher. Mest negativa var företag i byggbranschen. Mest positiva var arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, vilket förvånade rapportförfattarna.
– Man kunde ha förväntat sig att företagen i handeln och inom hotell- och restaurang skulle haft ungefär samma syn på kollektivavtalen, eftersom det finns många likheter mellan branscherna. Men det visade sig att det generellt var en betydligt mer positiv syn i hotell- och restaurangbranschen, sade Lars Calmfors.

Som en möjlig förklaring till det nämnde han att företagen inom handeln till exempel är missnöjda med ob-tilläggen, som de uppfattar som höga.

Forskarna har också undersökt hur vanligt det är med lokala fackklubbar. I hotell- och restaurangbranschen är det bara två procent av företagen som har lokala fackklubbar, vilket är den lägsta andelen av alla branscher.
– På företag där det finns en lokal fackklubb tycker man att det underlättar kommunikationen med de anställda och att det är lättare att förankra olika beslut, sade Lars Calmfors.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter Utbildning

Kockutbildare i blåsväder

Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Men efter en granskning har brister i deras SFI-utbildning upptäckts. –Vi följer företaget efter avslöjandet, säger Petter Carolusson, chef på Arbetsförmedlingen.

Publicerad 9 februari 2018 Kommentera
Kockutbildare i blåsväder
Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Foto: Colourbox

Företaget Astar håller i utbildningen ”Restaurang och storhushåll” på 37 orter i Sverige. Det gör företaget till den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Astar är också en stor leverantör av utbildning i svenska för invandrare, SFI, som köps av kommunen. En granskning gjord av Kalla fakta visar att företagets SFI-utbildning har stora brister. Bland annat utlovades två lärare om antalet elever var fler än 20. Men granskningen visar att en lärare kunde vara själv med 60 elever.

Petter Carolusson är enhetschef för externa tjänster på Arbetsförmedlingen. Han berättar att det kommit in klagomål på Astars utbildningar inom restaurang och storhushåll, där kockyrket ingår.
– Just nu pågår några ärenden som gäller den utbildningen, men Astar är inte ensamma om att ha ärenden på sig. Självklart följer vi utvecklingen efter avslöjandena i tv, säger han.

Det var i början av 2017 som Astar tecknade avtal med Arbetsförmedlingen om att hålla utbildningar inom restaurang och storhushåll. Upphandlingen gäller i två år. Lärartätheten ska enligt upphandlingen vara en lärare på 15 elever under praktiska moment, och en lärare på 20 elever under teoretiska moment.

Men Arbetsförmedlingen kommer inte att göra några extrakontroller av Astars kockutbildningar efter uppgifterna om lärarbristen på SFI-utbildningen.
– Vi har en uppföljningsmodell som är väl utarbetad. Kommer det in klagomål så gör vi oanmälda inspektioner. Vi kommer inte göra några kontroller utöver det vanliga på grund av avslöjandena, säger Petter Carolusson.

Mikael Torkeli som är försäljningschef för Astar tillbakavisar uppgifterna om bristerna i SFI-utbildningen. När det gäller kockutbildningen menar han att lärartätheten är god.
– Vi uppfyller de krav som finns i avtalet med Arbetsförmedlingen, säger Mikael Torkeli.

Fråga om jobbet.
131
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.