Nyheter avtal 2017

Så tycker vi om avtalet

Det är både skönt och en besvikelse att det inte blev strejk. Så säger medlemmarna dagen efter att avtalet blev klart och strejken blåstes av.

Publicerad 19 april 2017
Så tycker vi om avtalet
Marcos Contreras, på väg in på Grand Hôtel i sällskap med HRF:s ordförande Malin Ackholt och HRF-ombudsman Cecilia Creutz när konflikten fortfarande hotade. Foto: Anna-Karin Nilsson

Fråga 1: Hur känns det att det inte blev strejk?
Fråga 2: Vad tycker du om avtalet?

Marcos Contreras
Marcos Contreras. Foto: Anna-Karin Nilsson

Marcos Contreras, spa-personal och klubbordförande på Grand Hôtel, Stockholm.
1. – Det känns lite dubbelt. Strejk i sig är inget vi eftersträvar, så det är klart att det är bra att vi har en överenskommelse. Men samtidigt hade det kunnat vara ett tillfälle för medlemmarna att se hur många och starka vi är.
2. – Jag har inte hunnit lusläsa avtalet men vad jag hört är att vi har fått igenom våra viktigaste krav. Men Visita måste också ha fått igenom något och det kan finnas små ändringar i avtalet som är svåra att bedöma nu. Det som är synd är att ingångslönerna inte höjs lika mycket som andra löner i låglönesatsningen. Det gör det antagligen inte lättare att få personal till vår växande bransch.

Foto: Jonas Bilberg
Josefine Bäckström. Foto: Jonas Bilberg

Josefine Bäckström, barista och skyddsombud på Espresso House i Västerås.
1. – Det är skönt att det inte blev strejk. Jag tycker inte att vi ska behöva gå ut i strejk, det ska gå att lösa ändå.

2. – Jag tycker att det blev bra, framför allt med låglönesatsningen. Men det jag är mest glad över är att vi inte gav oss utan kämpade. Vi gav oss inte och vi fick igenom det viktigaste. Jag vet att de som har suttit i avtalsdelegationen har jobbat stenhårt och fått fram det bästa de kunde. Vi fick ett avtal som är bättre än det vi hade innan, så jag är nöjd.

 

Johan Östman. Foto: Rebecka Uhlin

Johan Östman, kock och platsombud på Mälarterassen i Stockholm.
1. – Jag var väldigt laddad, så nu är det mycket samlad energi som jag inte vet vad jag ska göra av. Men med tanke på vad vi lyckades få igenom så var det skönt att vi inte behövde gå i strejk. Om avtalet inte hade blivit så bra som det blev hade det inte känts lika bra.

2. – Vi är självklart alltid värda mer, men så som det var upplagt så hade vi inte kunnat få mycket bättre. Men man ska aldrig vara nöjd utan nu laddar vi om inför nästa avtalsrörelse.
Det här med omställningstid vid hyvling är en nödlösning. Jag tycker att hyvlingen ska bort helt. Det är inte 100-procentigt men jag tror inte vi kunde ha fått det bättre. Nu måste arbetsgivarna i alla fall tänka till. Med tanke på den stora personalbrist vi har är det helt sjukt att vi har behövt slåss för så små förbättringar. Tyvärr har arbetsgivarna inte förstått vad de behöver göra för att locka personal till branschen.

Gustav Thusberg. Foto: Daniel Nilsson

Gustav Thusberg, receptionist och platsombud på Scandic Triangeln i Malmö.
1. – Det är lite både och. Jag tror att det hade varit bra för organisationen om vi hade gått ut i strejk. Men nu fick vi till ett avtal, det är också bra. På hotellet verkar folk väldigt lättade och glada.

2. – Det är ett bra avtal, fast jag hade gärna sett att ingångslönerna hade ökat lika mycket som de andra lönerna. Det var bra att vi fick med omställningstiden vid hyvlingen, fast jag hade velat att vi också hade fått med turordningen enligt las. Det hade varit bra. Men som det är nu kanske det också kan avskräcka arbetsgivare från att hyvla eftersom man inte direkt kommer att tjäna pengar på det. Sedan är det är en hel del nya saker i avtalet som vi får vänta med se hur det spelar ut, som prövotiden på visstidsanställningar.

 

Åsa Björkbacka. Foto: Jonas Bilberg

Åsa Björkbacka, receptionist och skyddsombud på Clarion Collection Hotel Etage i Västerås.
1. – Det är bra att parterna kom överens. Men jag kunde känna en besvikelse först. Nu när vi var så nära hade vi kunnat visa vad vi går för och vad vi tycker.

2. – Det mesta verkar ha gått igenom vad jag har hört, så då tycker jag att det är bra.

 

 

 

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här