Nyheter avtal 2017

Tiden snart ute i avtalsförhandlingarna

På fredag är det deadline i avtalsrörelsen, då löper nuvarande avtal mellan HRF och Visita ut. Tanken är att ett nytt avtal ska vara färdigt till dess. Men in i det sista är det oklart hur det blir.

Publicerad 29 mars 2017
Tiden snart ute i avtalsförhandlingarna
Hyvling av tjänster är en het fråga i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal i hotell- och restaurangbranschen. Foto: Anna-Karin Nilsson, Anna-Lena Lundqvist

Nu är det bara ett par dagar kvar innan kollektivavtalet mellan Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita går ut. Det innebär ett intensivt förhandlingsläge med täta träffar mellan fack och arbetsgivare. Men än är det långt kvar till ett färdigt avtal.

Avtalsperioden

  • HRF har krävt en avtalsperiod på tolv månader.
  • Inom industrin har facken gått med på ett förslag om en avtalsperiod på tre år.

HRF är ett av många LO-förbund med avtal som löper ut den 31 mars. I måndags avvisade facken inom industrin det bud som lades fram i förhandlingarna med industriarbetsgivarna. Man tyckte att budet var för lågt. Det innehöll inte heller någon särskild låglönesatsning, vilket LO-förbunden driver som ett gemensamt krav.

HRF och Visita har ännu inte kommit överens om löneökningarna i sina förhandlingar. Man väntar bland annat på att industriförhandlingarna ska bli klara på den punkten. Det är industrin som sätter det så kallade märket, det vill säga den nivå på löneökningar som andra branscher följer.

Det här är hyvling

  • Hyvling innebär att arbetsgivaren drar ner på sysselsättningsgraden för personalen, så att de får färre timmar eller procent i anställningsavtalet.
  • I höstas kom en dom i Arbetsdomstolen som slog fast att arbetsgivare kan hyvla tjänster utan att ta hänsyn till de regler om turordning eller varsel som finns i lagen om anställningsskydd.

De frågor som HRF och Visita diskuterat fram till nu rör de allmänna anställningsvillkoren, exempelvis arbetstider och schemaläggning. Ett annat ämne är så kallad hyvling av tjänster. HRF kräver att arbetsgivare som vill minska personalens sysselsättningsgrad ska vara tvingade att följa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. Man vill också att den som får sin tjänst hyvlad ska få en omställningstid, för att kunna anpassa sig till färre arbetstimmar och därmed lägre lön. I dag kan en sådan förändring göras från en dag till en annan.
– Det här är något som varje anställd i vår bransch står inför varje dag. Vi har diskuterat frågan på högsta nivå i flera LO-förbund och vi tror att det finns risk att fenomenet kommer att explodera. Om vi inte gör något åt hyvlingen nu, så har vi kanske ett treårigt avtal framför oss där arbetsgivarna har full makt att göra vad de vill, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

För att få extra tryck i frågan om hyvling samarbetar HRF med fackförbunden Handels och GS. Bland annat bedriver man en kampanj i sociala medier under hashtaggen #slutahyvla.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 2017 36 artiklar

Alla artiklar i temat (33 till)
Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här